Sverigeresan i mål!
De två husbilarna har efter en veckas intensiv jakt genom Sverige kommit fram till Ramsele.
God kväll! Beklagar att det inte blivit några inlägg under dagen. Från det att vi bröt lägret i morse i Bispgården har det varit full sula. De sista åtta milen gick problemfritt och mottagandet i Ramsele blev hjärtligt.
Det kändes som om husbilarna fick helium i slangarna, och flöt viktlöst in på träffområdet.
Även de båda besättningarna klev ur sina upphettade lådor med lätta steg; Anders och Niclas i gammelbilen och jag och Frida i den rödgrå.
Våra trogna satelliter i detta projekt, Kalle, Ola, Lars-Göran och Stefan verkade lika nöjda över att vara framme. De har suttit med halvgas i sina transportmedel mest hela vägen.
De har krupit in i sina plåtskal och tält om kvällarna och uträttat ärenden och berett vår väg om dagarna. Utan deras insatser hade resan både varit krångligare och framför allt mer entonig. Flera medlemmar ur Föreningen Saab 92h mötte upp, personer som varit djupt involverade i 92:ans återfödelse.
Det kändes speciellt och även de kunde med rätta känna sig stolta över bedriften. För någon form av bedrift är det nog ändå. Att 95:an skulle lunka på hade vi nog på känn, den har ju snart gått 10 000 mil.
Men att 92:an med sin krabatmotor klarade denna distans, märk väl, fortfarande i denna dag utan att motorn öppnats efter 40 års skogsvistelse, är inget annat än ett mirakel. Den låg därute i skogen, hela tiden med livsgnistan i behåll. Torsten Johannesson idéer fungerade i praktiken. Härmed bevisat.
Efter 161 körda mil, Ystad-Ramsele. Att den sedan blev vald till juryns favorit-tvåtaktare var en trevlig bonus. Själv gick jag in i projektet som en lätt stressad 42-åring och kom ut som en klart orakad, lagom svettgonande 43-åring, avslappnad på ett sätt som bara riktigt rolig bilkörning kan bibringa, med massor av nya idéer och ett för ögonen, och jag tror inte det blir svårt att få igång gubbarna i 92h: det här måste vi göra om!
Detta sagt i den näst sista blogginlägget, en serie malande textmassor frampressade i en stekhet plåtlåda med Sverige svischande förbi utanför de lövtunna väggarna.
Tack alla! Hoppas ni har haft lika roligt som vi.
Artikeln har 9 kommentarer
Tack for ett trevligt repotage om svunna tider som kommer mer och mer i focus ju mer tiden gar.
Berätta inte för husbilarna att de egentligen inte kan gå framåt! Likt humlorna som trotsar naturlagarna har de rullat på otroligt bra!
Äntligen fick man se och känna på husbilarna, och att vi fick hänga med i er karavan några mil ökade bara nöjet.
Vår lillle husbilsfantast (3,5 år) hade väl helst sett att vi kört om och lagt oss först så att han skulle sett mer av er.
Häls från oss i 9.5 an
Fantastisk upplevelse med trevliga människor och roliga platser. Det var inte helt fel att åka nercabbad följebil heller.
.
Tack allesammans
Det är onekligen en imponerande bedrift med över 160mil på en vecka och framförallt med den värme som varit! Våra knappa 20mil från Ramsele och hem är inte mycket i jämförelse. Helt klart gillar husbilen svala och fuktiga sommarkvällar men jag undrar om inte Wennlon gillar det ännu mer - hade varit kul att prova även det.
Jag kunde inte hålla mig så storebror har rullat några mil även idag på en liten fikatur - det är ju kul att åka husbil.
Storebror har i skrivande stund rullad drygt 250mil sedan Motormässan i Östersund och motorn känns piggare än någonsin.
Kul resa! Grattis till målgång grabbar, bra kämpat.
I ett helt vansinnigt regnande körde vi Storebror från Ramsele till Östersund men fördelarna med kväll och fuktig kall luft är uppenbara när det gäller tvåtaktare...
00:15 svängde Urban in Storebror på gårdsplanen och tanken svindlar lite eftersom vi kom norrifrån... Härifrån är det närmare 120 mil till Ystad...
Nu 10.00 kom jag hem, tack för en trevlig vecka och träff.
Helt fantastiskt! Grattis!
Skriv ny kommentar
Skriv ny kommentar