Bild
Nästa artikel

Opel Rekord C & Commodore A 1967–72

Flaskbarn!

Opel mötte det annalkande sjuttiotalet med inoljade muskler och perfekt midjemått. Den härskande Colaflasketrenden formade några av märkets snyggaste modeller. Grabba tag i en medan du kan!

Med det sena sextiotalets Rekord och Commodore spände Opel musklerna och lät en filtrerad version av det effektraseri som rådde i Amerika tränga fram. Än idag utövar Rekord och Commodore en stark dragningskraft på den som söker ett klassikerliv baserat på goda utrymmen, hyfsade prestanda och kanske framför allt ett attraktivt yttre.
 
Berätta mer!
Rekord hade funnits sen 1953 och var redan ett etablerat namn. Nykomlingen Commodore lanserades 1967 efter ett kortvarigt och misslyckat försök med en sexcylindrig Rekord. Instegsmodellen såldes i Sverige mest med den slitstarka 1900-motorn på 90 hk DIN men även med den mindre 1700-motorn på 60 hk. Denna version var de två första åren utrustad med diagonaldäck och likströmsgenerator och fanns liksom 1900 i såväl två- som fyrdörrarsutförande. I Tyskland förekom ännu simplare modeller med 1500-motor.  
 
Det fanns väl sportigare Rekord också? 
Ja, som den du ser på bilderna här – Rekord Sprint Coupé med hardtopkaross! Byggd mellan 1967-71 och toppmodellen bland de fyrcylindriga. Motorn var uppskrämd med bland annat dubbla Weber och högre kompression och presterade den 106 hk DIN. Hjulen är fembultade mot annars fyra och fälgarna mäter 14 tum mot ordinarie Rekords trendriktiga men pluttigare 13. Fjärrljus, svartlackerad grill och däck med röd rand förstärker intrycket av toppvagn.
 
Men Commodore var väl bara sexcylindrig?
Japp, men det skiljde i storlek mellan motorerna. Sexan på 2,2 liter från Kapitän var den minsta men den togs inte in till Sverige, den sålde inte heller något vidare någon annanstans. Grundmodellen i Sverige hade en 2,5 liters rak sexa på 115 hk DIN, senare 120 hk. Lyxigare GS har 130 hk medan Commodore GS/E ger 150 hk vid 5 800 r/min tack vare elektronisk bränsleinsprutning. Commodore GS/2,8 med 145 hk var avsedd för den tyska marknaden, hittar du en sådan är den antingen ett falsarium med motor från Admiral eller så är den importerad. 
 
Det fanns väl många olika karosser?
Det är det som är det fina. Rekord förekommer med såväl två som fyra dörrar i sedanversion. Caravan heter kombin och finns med tre- eller fem dörrar, 1700- eller 1900-motorn och är en riktig storlastare. Ofta användes de som tidnings- eller hantverkarbilar. Coupémodellen var odiskutabelt en av sextio- och sjuttiotalets mest lyckade och nådde turligt nog ut till en bredare publik genom att också säljas i ett billigare basutförande, Rekord Coupé. En förlängd taxiversion såldes i litet antal liksom cabrioleten från karosserifirman Karl Deutsch.
 
Hur var det med tävlingsframgångarna då?
Tack bra, innan ”Rallykadetten” fick ärva samma 1900-motor till 1970 och blev Opels rallyess var det Rekord Sprint som gällde i skogarna med bland annat Lillebror Nasenius bakom ratten. Det förekom faktiskt ett visst tävlande även med Commodore med Steinmetztrimmade kärror i tyska standardvagnsklassen där effekter på uppåt 250 hk plockades ut. 
 
Hur ser man skillnad på alla olika modeller då?
Det kräver ett tränat öga. En sak som du lätt ser skillnad på är att hjulen på enklaste versionen av Commodore är lika anspråkslösa plåtfälgar som på Rekord fast de pyntats med små navkapslar och så kallade snobbringar. Lyxigare GS och GS/E ståtar med tuffa kromade fälgar med svartlackerade fält vilka ger en illusion av att vara femekrade. Rekord Sprint har visserligen snarlika fälgar men de ska vara enfärgat silverlackerade eller silverlackerade med svarta fält beroende på årsmodell. 
 
Så, vilken modell ska jag börja med?
Rekord i allmänhet är en trygg och pålitlig bil som där det brister i flärd i stället skänker folkhemskänsla. Enklast att hitta i bra skick är tant- och gubbexemplaren med basmotorn och inte sällan automatlåda. Caravanerna kördes i större utsträckning ner och beståndet är i dag mycket glest. Commodore kan betecknas som den taktiska långdistanslöparen med lite mer lyxkänsla.  
 
Men coupéerna är väl de snitsigaste? 
Absolut bland det snyggaste från den här tiden! Amerikanen Clare McKichan var under perioden Opels designchef i tätt samarbete med GM:s vice VD Bill Mitchell. Påläggskalvarna skickades ofta till Europa för en tid och med i bagaget bar de starka traditioner av amerikansk formgivning. Tanklock som doldes bakom nummerplåten, hög­blanka kromlister, fartränder ... Men det var hardtop som var kronan på verket! Prisskillnaden 1968 på endast 500 kronor mellan sedan- och coupémodellen av Commodore gjorde att många valde just coupén. 
 
Är de så snabba som de ser ut?
När 0-100 km/h på 10 sekunder ansågs snabbt låg Opels coupéer i framkant. Rekord Sprint tog 11 sekunder på sig och Commodore GS 10,7. Motorpressen var enig om att Commodore egentligen var övermotoriserad, särskilt när GS/E:s toppfart snuddade vid makalösa 200 km/h. 
 
Så, Commodore eller  Rekord Sprint?
I dag en ganska teoretisk fråga. Prisskillnaden mot Sprint var 1 700 kr. Medan Sprintinredningen är svart är den i Commodore oftare ljus och har falska träinläggningar. Formen på instrumentbrädan är den samma i Rekord men av enklare snitt och utan mätarspäckad mittkonsol. Sätena är omfångsrika och mjuka men knappast sportiga. Vill du ha tag i ett exemplar av Sprint får du leta – det finns ett knappt tjugotal kvar av de dryga 400 som såldes. Commodore GS/E är ännu ovanligare, endast 99 stycken såldes åren 1970-71.
 
Priserna då?
Vanliga Rekord hittar du från några tusenlappar upp till 30 000 kronor. När det gäller Commodore får du lägga på en hel del, liksom för Rekord Sprint. Trots allt är priserna jämfört med utomlands inte avskräckande. Det är ovanligt att de någonsin passerar 100 000 kronor. 

Av: Stefan Wulff

Hårdfakta
Opel Commodore GS
Coupé 1969
Nypris: 24 460 kronor
Värde idag: 50 000- 70 000 kr*
Motor: Rak sexa med en överliggande kamaxel, två ventiler per cylinder. Dubbla förgasare Vattenkylning. Volym 2 490 cm3. Max effekt 130 hk DIN vid 5 300 r/min. Max vridmoment 190 Nm vid 4 000 r/min. 
Kraftöverföring: Längsmonterad motor fram, bakhjulsdrift. Fyrväxlad manuell låda alt. trestegs automat. Golvspak.
Mått: Axelavstånd 267 cm. Längd/bredd/höjd 460/177/144 cm. Spårvidd fram/bak 141/141 cm. Tjänstevikt 1 270 kg. Tank 55 liter. 
Fjädring/hjulställ: Skruvfjädring fram och bak. Fram dubbla tvärlänkar, bak stel axel med längs- och tvärlänkar. Hydrauliska stötdämpare fram och bak. 
Styrning: Kulmutter, servo som tillval. 3,75 varv mellan fulla rattutslag. Vändcirkel 11,2 m.
Hjul: Plåtfälgar, 5J-14, däck 165 HR 14. 
Elsystem: 12 volt.
Bromsar: Skivor fram, trummor bak. Servo. 
Fartresurser: Toppfart 189 km/h. Acceleration 0–100 km/h 10,7 s. 
Förbrukning: 1,43 l/mil blandad körning. 
Källor: Jan Ulléns Bilfakta, originalbroschyr.
 
*Bil i väl fungerande bruksskick, original eller renoverad men ändå med vissa mindre defekter. 
Reservdelar och service

Plåtdetaljer som framskärmar är ruggigt svårfunna. Även pirattillverkningen har upphört. På marknader dyker det dock fortfarande upp delar. Opus Motor i Svärdsjö eller Opeldelar i Kungsgården har reservdelar till rimliga priser. Opus har fortfarande kvar en Nos-grill till Rekord Sprint! AD-Center och till viss del Mekonomen har också slitdelar. ENEM i Stockholm fixar det du behöver vid en motorrenovering. På www.dr.manta.de går det hitta mycket mer. Svårfunna detaljer är baklykteglas. Kostar 1 800 kr paret om du hittar dem. Dubbla runda strålkastare, så kallade amerikaljus, är godis för Commodoreägaren.

Checklista – kolla detta innan du slår till!
Kaross
Trots omfattande rostskyddsåtgärder med fosfaterad plåt för bättre vidhäftning av lacken, extra skydd i karossfogarna och dopp i rostskyddande grundfärg började bilarna rosta rejält efter några år. Vaxbehandling av underredet och oljebehandlade hålrum hjälpte föga. Många hålrum och balkar ger bästa grogrunden för rostens härjningar. Uppe på lyktpottorna samlades våt sand och det var bara en tidsfråga innan det rostat hål inifrån och ut i skärmarnas framkant. Även lyktornas reflektorer rostar men det finns nya för 950 kr styck. Framskärmarnas nedre infästning liksom den övre och även A- stolparnas infästning kan nästan ha rostat bort. Balkarrangemanget innanför dörrstolpen ska ju bära upp tyngden från de tunga dörrarna. Undersök noga. Bakre skärmkanterna kollar du lätt men det inre hjulhuset och den tvärgående rambalken kräver noggrannare inspektion. Om dessa är i dåligt skick i kombination med rost i trösklarna finns risk att bilen viker sig på mitten. Men också bagageutrymmets balkar kan ha fått sig en släng av gravrost liksom takstolparna om bilen har vinyltak och framför allt taklucka. 
 
MEKANIK
Motorerna är slitstarka överlag. Igenslammad andningsslang mellan ventilkåpa och luftrenare höjer dock dramatiskt motorns inre tryck. Motoroljan söker sig ut på andra vägar och det blir enormt klabbigt under huven. Sprintens Weberförgasare kräver specialisthjälp vid krångel. Det samma gäller den elektroniska insprutningen på GS/E. Commodores manuella växellåda är en svag länk och svår att hitta som begagnad. Automatlådan med sina tre steg fungerar oftast bra, se bara upp så den inte dansar jenka mellan växlarna. En sats med motorpackningar till fyran kostar 1 000 kr,  till sexan 1 400 kr. Att plocka ur den långa sexan för renovering är inte omöjligt – bara svårt. Svårt är också att hitta nya avgassystem medan slitdelar inte utgör något problem.
 
INREDNING
Inredningsmaterialen håller hyfsad kvalitet men dörrsidor och säten är svårfunna. Försök hitta en så komplett bil som möjligt. Innertak, mattor och gummilister finns nytillverkat. Instrumentpanelens knappar och reglage är sällan trasiga. Hastighetsmätar- och handbromsvajrar är relativt lätta att hitta.
 
CHASSI
Enkla beprövade konstruktionslösningar borgar för god funktion. Det är inte alls ovanligt att Commodore däremot har gått på raggen och slitits hårt. Rekord Sprint kan ha använts till rally som buskörning. Kolla efter varnade tecken som dåliga karosserilagningar, ryck i transmissionen och glapp i framvagn. En styrled kostar 300 kr och spindelled 350 kr.

Kommentarer

#1
Gustaf Eriksson
2014-04-14 13:24

Jag köpte 1991 en flytväst av min kompis och fick en Rekord C på köpet. Den var då 23 år gammal. Jag tyckte då som 16-åring att det var väldigt gammalt för en bil. Den är fortfarande i min ägo - just det, 23 år senare!

#2
Åke Axelsson
2016-01-22 10:38

Ja vad säger man VARFÖR i H-VETE sålde jag den för men som vanligt är man efter klok.
En gul -70 med aut och vinyl tak den var bara för snygg.

#3
Kenneth Edberg
2016-02-23 10:29

Jag köpte en -71a GS/E manuell för 30 år sedan och körde en sommar innan det skulle i en V8a. (Sålde motorn) Har stått i garaget sedan dess. Är röd men plockade ur mattorna och såg att den var GUL från början. Köpte även en -68 Commodore coupe med Rover V8 (stukad, ombyggd). Det är SÅ vackra bilar!

#4
Lars Nilsson
2016-03-23 19:06

Är det riktigt att det satt chevrolet sexor i admiral och kapitän på sextiotalet?

#5
Linus
2017-02-23 23:55

Opel kom jag in på när jag fyllde 17år. Åkte och köpte en 77a 4dörrar ascona b för 4000:- rollad blå med gräslig ljusbrun/gulbrun inredning. Följdes av ett flertal till inom loppet av några år. Sedan sprang jag över en c kadett av 74års modell. Månaden efter det kom en av mina största kärlekar. En enkomponent ljusblå Metallic c rekord coupe från 71. På lackat fejk vinyltak med lister och mycket seriöst gjort. Svart tyg/galon inredning med kapslar och så kallade lyx ringar. Tror inte dessa va original dock. Galon håltejp runt ratten och i sådär precis lagom slitet men väl omhändertagen skick! Följden blev att jag ägde 5st c rekordet samtidigt och 7st allt som allt. Caravan, coupe, sedan 2 och 4 dörrar.
Sedan kom barn in i bilden och orken att fortsätta renovera alla dessa motorer gjorde att jag sålde allt. Men coupe n saknas mer än ofta idag!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.