Grattis Rekord!

Opel

Rekord var Opels långkörare i mellanklassen och fanns i nio generationer mellan åren 1953 och 1986. Rekord avlöste Olympia med rötter i 1930-talet och ersattes av Omega. De första fyra generationerna hette faktiskt Olympia Rekord men kallades allmänt bara Rekord.

Opel Rekord blev en av de verkliga storsäljarna i Sverige under många år och dess popularitet är fortfarande tydlig, få är de svenskar över 40 som inte har något minne förknippat med en Rekord.

Hanomag

Hanomag är ett tyskt märke som i Sverige är mest hågkommet för en serie lätta framhjulsdrivna transportbilar som såldes i ganska stort antal under 60- och 70-talen med Televerket som stor kund.

De försågs 1974 med den treuddiga stjärnan efter att Daimler-Benz övertagit bilverksamheten. Företaget finns ännu kvar i Hannover där det grundades 1865 men i dag tillhör det japanska Komatsu och tillverkar grävmaskiner, lastare och andra gula produkter.

Den första bilen kom 1924 och kallades i folkmun "Kommissbrot" på grund av sin likhet med en armélimpa. Det var en minimalistisk skapelse med encylindrig motor.

Med tiden kom mer konventionella modeller och 1934 var det dags för Rekord, en mellanklassare med 1,5 liters motor.

Den hade en kaross köpt från Ambi-Budd i Berlin som också levererade samma kaross kallad Jupiter till andra tyska biltillverkare. Hanomag Rekord hade individuell framvagnsfjädring och en toppventilfyra på 1½ liter och 32, senare 35 hk.

Det var en välutrustad och solid bil men inget fartåk precis. Cabrioleter var mycket populära i Tyskland på 1930-talet och givetvis fanns Rekord också i öppet utförande.

Hanomag var en de första tillverkare som erbjöd en personbil med dieselmotor. Rekord-Diesel presenterades på hösten 1936 kort efter Mercedes-Benz 260D som ofta nämnts som den första dieselpersonbilen. Men det var Citroën som var först! I november 1934 visade Citroën en dieselpersonbil som kom att tillverkas i cirka 100 exemplar huvudsakligen för taxibruk.

I Sverige såldes Hanomags personbilar under åren 1937-1941 och kom då upp i ett antal av 593 stycken. Efter andra världskriget tog Hanomag fram en prototyp med det blev ingen mer tillverkning av personbilar.

Nu är det 1957 och Olympia Rekord har fått en face-lift med stildrag som kom på 1956 års Opel Kapitän.

Ännu mer amerikaniserad var Rekord P som tillverkades 1958-60. Den såldes också i USA genom Buicks återförsäljare där den passade in fint med sin Buickliknande formgivning. Motorn var fortfarande den gamla toppventilaren från förkrigstiden men fanns nu också i en uppborrad 1700-version.

En fyrdörrars version av Rekord P kom 1960. Bakdörren var ganska smal vilket fotomodellerna också fick vara.

Rekord PII var en ganska omfattande face-lift av den föregående modellen men det tekniska var oförändrat. Den tillverkades bara som årsmodellerna '61 och '62. Nu fanns också en coupé. Opel odlade en koncernstil där Kapitän kom först och Rekord tog efter.

Det tyska ekonomiska undret tuffade på och Opel Rekord A som kom 1963 var mycket större än de tidigare och fanns i flera versioner. Den kunde till och med fås med Kapitäns sexcylindriga motor.

Bilen på bilden heter Rune Röd och är kompis med Bertil Blå, den minnesvärda Rekord A som Klassiker hade som redaktionsbil förra året.

1966 kom en helt ny motor med kamaxeln i cylindertoppen men som strikt sett inte är överliggande för den verkar på ventilerna genom vipparmar och inte direkt. Opel kallade motorn CIH - Camshaft in Head. Bilen heter nu Rekord B och har front och akter i ny formgivning. En kortlivad modell, den fanns mindre än ett år.

Rekord A och B var oerhört rymliga och hade gigantiskt bagageutrymme. Samtidigt var de utpräglade lättbyggen. Rekord A vägde ett ton, en modern bil med de yttermåtten väger minst 50% mer!

Rekord C som kom 1967 var en helt ny bil med mycket mer påkostad teknik än tidigare. Bättre hjulupphängningar tog död på Opels rykte som gungig på vägen. Formgivningen var ovanligt lyckad, kanske den allra snyggaste Rekorden.

Rekord C i fyrdörrars kombiutförande var i Sverige inte så vanlig, här föredrog man ännu tvådörrarsbilar. Volvos 145 ändrade på det.

GM ville gärna att kunderna skulle beställa Rekord 1900 L med automatlåda, men de flesta i Sverige betraktade ännu automatväxling med stor skepsis.

Nu står modellåret 1972 för dörren och Rekord D skall göra entré. I reklamen kallades den Rekord II. Internbeteckningen D kunde ju misstolkas att betyda dieselmotor, fast det fanns också att få nu.

Coupéversionen av Rekord D var stilren nästan på gränsen till det tråkiga. Detta exemplar är en Sprint, vilket innebar ett utrustningspaket med stripes, varvräknare och svärtad grill. Vi är i början av den modeepok där krom ersätts av mattsvarta detaljer.

I augusti 1977 är det åter dags för en ny upplaga av Opel Rekord, nämligen typ E. Helt nya karosser och överarbetad teknik. Fjädringen stramas upp ytterligare och fjärran är femtiotalets gungiga Oplar.

Med dieselmotor blev Rekord inte så populär i hemlandet -dieseltyskar åkte helst Mercedes. Att denna polisgröna Rekord som P-vakten just skall lappa är en diesel syns på bulan på huven.

Den sista generationen av Rekord är E2. Den kom 1982 och är inte helt ny utan en face-lift av E, som sedan kom att kallas E1. Nyheterna är sänkt frontparti och höjd akter för att få den kilform som nu är gällande i bilmodet. Nio generationer Rekord blev det alltså. Snabbrepetition: Olympia Rekord, P, PII, A, B, C, D, E och E2. Rekord efterträddes 1986 av Omega.