Nästa artikel
Jons Motorbygge del 11
JONS MOTORBYGGE

Jons Motorbygge del 11

Publicerad 20 december 2012 (uppdaterad 20 december 2012)
Jon bygger en helt ny motor till sin Volkswagen 1600 TL. Elfte delen och topplocken får lite puts här och lite mer puts där.

Med bottendelen kontrollmätt, shimsad, gnuggad och tittad på till förbannelse är det väl bara att smälla dit topparna och vrida på nyckeln? Inte riktigt. Mycket av effekten sitter i topplocken och de förtjänar lite extra uppmärksamhet.

Aluminiumklumparna som följde med min motorsats är så kallade 044-toppar. Till det yttre nästan identiska med standardtopplock och de ryms fint under kylkåporna. Men gjutningen är anpassad för att ge motortrimmare fritt spelrum med slipstiften, de har mer material där man gärna slipar igenom på en originaltopp. De är redan från början avsedda för högre effektuttag än en standardmotor och är förstärkta där originaltopplock ofta spricker.

044-topplock flödar redan rakt ur kartongen bättre än det bästa som suttit i någon Volkswagen Typ 1 i standardskrud. Men mina topplock har gått ett varv till. CB-Performance, firman som sålde motorsatsen har portat dem med en industrirobot. Robotportade toppar är ett mycket kostnadseffektivt sätt att bearbeta topplock och har blivit allt vanligare.

Firman väljer först ut ett topplock med ett lyckat portjobb gjort av människohand. Kanalerna och förbränningsrummets form kopieras in i ett CAD-program. Dataprogrammet skapar en fil med instruktioner till en industrirobot var den ska fräsa och med vilket verktyg. Topplocket monteras därefter i en fixtur, sedan är det bara att trycka på play – någon halvtimma senare är topplocket portat och klart.
Fördelen är att topplocken verkligen blir identiskt portade. Ingen cylinder jobbar bättre än någon annan. Sedan är det verkligen bra portjobb som blir flerfaldigade. Skulle man kvadda ett topplock kan man beställa ett nytt identiskt. Nackdelen är att roboten inte kommer åt i alla vrår och lämnar fula trösklar efter sig. Där måste man själv få på med slipstiftet om man vill trolla fram det allra sista.

Vi tittar lite närmare på vad som följde med motorsatsen. Putsar lite här och lite där

Trottelhus, insugningsrör och topplock. Så här kommer det att sitta på motorn. Trottelhusen har samma yttermått som Weber 48 IDF. De extremt låga insugningsrören är avsedda för att montera Weber IDF på Volkswagen Typ 3 utan att de sticker upp genom motorluckan. Det blir supertajt! pic1.JPG

48 millimeter förgasare eller trottelhus i en Volkswagen typ 3 hör inte till vanligheterna. Insugningsrören är egentligen avsedda för Weber 40 eller 44 IDF. Därför har Pat Downs, motorgurun på CB-Performance portat ur dem så de ska fungera i min motorkombo. På sina ställen är godset fjärilstunt. Trots det är det fortfarande en kant där trottelhus möter insugningsrör. Den måste vi slipa bort. Notera vårtan där det lyser in. Det är var spridaren skall sitta.

Med en ritsnål och tuschpenna märker jag upp hur mycket gjutgods som ska bort. En vanlig Dremel fungerar till sådana här småjobb. Jag betar också ut lite mer material kring spridaren. Sprutbilden är rund, inte halvmåneformad. Instinktivt känns det som att det är en god idé att få lite luft hela vägen runt.

Ytfinishen i insugningsröret är ganska rå. Den skall vara det. Om insidan är för blank finns risk att bensinen kondenserar sig i små droppar mot väggarna. Man har ingenting att vinna på högblanka väggar.

Här syns tydligt var industriroboten varit framme. Det liknar närmast en orienteringskarta. Med Dremeln putsar jag bort årsringarna. Med lite motorolja på trissan blir ytan blank. Förbränningsrummet mår bra av en tät yta. Det motverkar spikningar.

Med en ventilbåge inhandlad för 150 spänn på ett känt svenskt bildelsvaruhus kan jag plocka ur ventilerna. Nästa gång köper jag en bättre ventilbåge. Den här är fullkomligt livsfarlig. Exakt vad man skall ha den till vet jag inte. Efter att ha plockat i och ur ventilerna två tre gånger duger den mest som avancerad klädhängare.pic6.JPG

Vad du ser är vyn rakt igenom en insugningskanal. På andra sidan en statyett av guden Shiva. Jag tycker om insugningskanaler man kan se rakt igenom. Shiva är guden som förstör. Men det är också guden som bygger upp. Känns bra att han vakar över mitt motorbygge.

Att slipa in ventilerna skall inte vara nödvändigt, men jag gör det ändå. Jag vill gärna veta var mina ventiler tätar. Topplocken är inhandlade av en amerikansk firma som säljer de här prylarna med samma schvung som Ikea säljer sängar…

… Med andra ord förutsätter jag ingenting utan försöker så långt som möjligt kolla av så allt stämmer. Det här ser i mina ögon riktigt bra ut. Tätytan mot ventilsätet är mycket viktig, särskilt för avgasventilerna. Det i kontakt med den som ventiltallriken kyls. Nu borde väl allting ändå vara klart? Plötsligt ringer telefonen…

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.