Bild
Nästa artikel

Campbells Bluebird

bakgrundshistoria

Citroën DS kan man skriva mycket om, men här handlar det om den märkliga farkosten i bakgrunden.

Vi är i England, under åren 1955-1965 byggdes ju Citroën ID och DS även här i deras fabrik i Slough. De skiljde sig på en rad punkter mot sina franska gelikar, förutom att ha ratten på höger sida.

Men den vidunderliga båten i bakgrunden då?   Den är strängt taget ingen båt utan ett hydroplan vid namn Bluebird K7.  
Med denna maskin satte Donald Campbell hela sju hastighetsrekord på vatten mellan 1955 och 1964.   Det sistnämda året tog han dessutom hem hastighetsrekordet på land med bilen Bluebird CN7.  

Hans far var sir Malcolm Campbell som var 20 och 30-tales fartkung. Han satte hela 13 rekord på land och vatten under sin karriär. sir Malcolm dog 1948 av naturliga orsaker, något som var ovanligt hos den tidens rekordförare.
Redan 1949 försökte unge Donald sig på sina första rekordåk, med faderns ärvda båt Bluebird K4, men det gick inget vidare, den var föråldrad, sliten och havererade 1951.

Då började han skissa på en jetdriven hydroplanbåt istället.  Med hjälp av ingenjörerna Ken och Lew Norris tog Bluebird K7 form. Den hade en stålstomme klädd i aluminium och kom att byggas hos Samlesbury Engineering.  Drivkällan var en Beryl jetmotor från Metropolitan-Vickers.  

I juli 1955 nåddes 324km/h och nytt rekord blev det.  I november samma år togs Bluebird till USA och Lake Mead, där sattes nytt rekord på 348km/h.
På själva nyårsafton 1964 sattes det sista rekordet på Lake Dumbleyung i Australien, på hela 444km/h.  Tidigare samma år hade Donald även tagit hem rekordet på land,  det löd på 648km/h.  


Men Donald Campbell var inte klar där, han ville åka ännu fortare. Nu försågs Bluebird med en kraftigare och modernare Bristol Orpheusmotor. Stjärtpartiet byggdes om delvis med delar från ett Folland Gnat flygplan.  I november 1966 provade man ut den modifierade maskinen och sköt sönder motorn ganska omgående.  Det kom att krävas mer ombyggnationer av Bluebird men i januari 1967 var man redo för nytt rekordförsök. 

Det började bra med att Campbell bröt 500km/h vallen på första vändan, och andra vändan genom mätpunkterna gick ännu fortare innan det gick snett.  Blubird slog runt och bröts sönder,  Donald dödades ögonblickligen.

Flottans dykare kunde snabbt lokalisera vraket, men hittade aldrig kroppen.  Först när man bärgade Bluebird år 2001 återfanns även Donald Campbells kvarlevor i Coniston Lake.  

Otroligt nog har Bluebird K7 idag renoverats till sin forna glans och körs emellanåt på uppvisningar. Dock tar man det betydligt lugnare med den unika maskinen idag än vad Donald Campbells tid.    
 

 

Kommentarer

#1
Torben Vitting Jespersen / DK
2018-12-05 20:21

Og vil du vide meget mere om det sidste rekord forsøg, så kan denne engelske bog anbefales:
https://www.amazon.co.uk/Donald-Campbell-Bluebird-Record-Attempt/dp/0752...
Og vil man se en BBC udsendelse med historisk materiale sammenkædet med skuespillere er denne DVD værd at se:
https://www.imdb.com/title/tt1198832/

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.