Det är inte helt lätt att räkna en rallypublik, men arrangören
uppskattar att runt 100 000 människor gav sig ut i de svenska skogarna
för att bevittna Historiska Midnattssolsrallyt! Snacka om folkfest!
Det blev drygt 200 mils hårdkörning för de 90 ekipage som till slut tog
sig i mål natten till 1 juli i Ã-stersund. Totalvinnare blev Tony
"Roten" Jansson i sin Lotus Cortina 1965, 1,05 minuter före Björn
Waldegård i Porsche 911 Carrera.
Det var fullt pådrag redan vid starten i Hörby. 120 ekipage var anmälda
och stämningen var speciell med förarlegender som Björn Waldegård, Erik
Carlsson, Harry Bengtsson, Carl-Magnus Skogh, Erik Uppsäll och flera
andra som precis som i gamla tiden cirkulerade hemtamt kring gamla
rallyjärn som - skulle det visa sig - både gick och lät som i fornstora
dagar.
Basutbudet var smakligt i form av Saab 96, Volvo Amazon, PV, Ford
Cortina, Escort och Volkswagen. Därtill historiska kryddor som
Lars-Erik Larssons Mercedes 300 SL och som tävlat i loppet på
1950-talet!
Douglas Kennborns Porsche 356 A Speedster var också en fantastisk
upplevelse i skogen, väl i klass med Jan Huss i en V6-sjungande Lancia
Aurelia B20. Bara för att nämna några få.
Promenadåka blev det aldrig tal om. Redan under de inledande sträckorna
stod det klart att striden stod mellan Tony Jansson, Björn Waldegård,
Erik Uppsäll, Markku Taipale och Arne Bäckström.
Efter hisnande, publikvänliga sträckor och dåligt väder kunde till
första kvällstugget läggas att Tony Jansson tagit ledningen, om än
knappt.
Uppehållet vid Saabs bilmuseum i Trollhättan var mammas gata för
Saablegenderna i sina tvåtaktare och Regularityklassens sköna blandning
av åk drog vid varje stopp till sig massor av intresserade människor.
Dynamitbacken i Uddevalla, klassisk mark, medförde ingen direkt
förändring i sekundstriden, men Björn Waldegård knaprade in två
sekunder på Uppsäll och Jansson. Här någonstans började också en
utsortering rent materialmässigt.
Förutom rena avåkningar (se förra numret av Klassiker…) fick många
bryta på grund av tekniska problem. Men viljan att hjälpa varandra i
depån var omvittnat stor - alla ville till Ã-stersund!
Efter ett festivalpräglat uppehåll på Gamla Torget i Arboga dundrade
kopplet ut i trakten av Kolsva och Köping. Hemmasönerna Hasse Nilsson i
Saab V4 låg bra till och Lars-Ingvar Ytterbring ledde i sin Hundkoja i
sina respektive klasser.
Personliga fighter gick att spåra i alla startlistor. Karl-Bertil Ling
fick till slut se sig slagen av Per Göransson. Båda körde Opel Rekord 6.
Almunge Motorklubb bjöd till tävling på legendariska sträckan "Vadet"
som blev ödestiger för dem som genade lite för mycket. Bärarmar
knäcktes på löpande band på den beryktade Stenen. Mekanikerna fick det
svettigt här! Tony Jansson på hemmplan briljerade.
SMK Uppsala hade byggt upp en sträcka som i mångt och mycket var
identisk med den 1964 där Erik Carlsson rullade på målrakan. Kunnigt!
Carlsson höll sig på hjulen den här gången. Kunnigt också med en
målbrygga på gågatan i Söderhman. Somliga kommuner förstod bättre än
andra.
Specialsträcka 14 "Järvsjö Klack" är en bekant sådan för den
rallyhistoriskt intresserade och trots Waldegårdsk finkörning rådde han
inte på Jansson. Följande sträcka blev ödestiger för Ola Magnusson.
Hans Ford Anglia förvandlades från rolig rallybil till före detta rolig
rallybil.
Mittsverigebanan, utan mat. Ägaren hade "glömt bort" att han inte hade
serveringstillstånd och kanske var det orsaken till all dramatik på
asfalten. Tony Jansson körde av och helt plötsligt såg Waldegårds
chanser betydligt ljusare ut.
Sista sträckan skulle köras i midnattssol, här var det marschaller och
varmkorv! 17 km klassiskt grus som inte ändrats nämnvärt sedan
1950-talet. Vilken grej att se Rally-Harry dåna fram här, 78 år,
förvisso inte i VW 1200 som han segrade i för 50 år sedan, men
väl i en kanonläcker Porsche 911. Han vann sin klass före Jörgen Einar
i den vackra Volvo P1800:an - gasreglaget sa upp sig i slutet av sista
sträckan…
Waldegård rådde aldrig på Jansson och Uppsäll. Men redan till den
festliga avslutningen, med nyinstiftade vandringspokaler, på Gamla
Teatern i Ã-stersund, var det här med placeringarna lagt åt sidan.
Det handlade mer om minnen, nostalgi, bortförklaringar och framför allt - hur fantastiskt bra det kommer att gå nästa gång.
uppskattar att runt 100 000 människor gav sig ut i de svenska skogarna
för att bevittna Historiska Midnattssolsrallyt! Snacka om folkfest!
Det blev drygt 200 mils hårdkörning för de 90 ekipage som till slut tog
sig i mål natten till 1 juli i Ã-stersund. Totalvinnare blev Tony
"Roten" Jansson i sin Lotus Cortina 1965, 1,05 minuter före Björn
Waldegård i Porsche 911 Carrera.
Det var fullt pådrag redan vid starten i Hörby. 120 ekipage var anmälda
och stämningen var speciell med förarlegender som Björn Waldegård, Erik
Carlsson, Harry Bengtsson, Carl-Magnus Skogh, Erik Uppsäll och flera
andra som precis som i gamla tiden cirkulerade hemtamt kring gamla
rallyjärn som - skulle det visa sig - både gick och lät som i fornstora
dagar.
Basutbudet var smakligt i form av Saab 96, Volvo Amazon, PV, Ford
Cortina, Escort och Volkswagen. Därtill historiska kryddor som
Lars-Erik Larssons Mercedes 300 SL och som tävlat i loppet på
1950-talet!
Douglas Kennborns Porsche 356 A Speedster var också en fantastisk
upplevelse i skogen, väl i klass med Jan Huss i en V6-sjungande Lancia
Aurelia B20. Bara för att nämna några få.
Promenadåka blev det aldrig tal om. Redan under de inledande sträckorna
stod det klart att striden stod mellan Tony Jansson, Björn Waldegård,
Erik Uppsäll, Markku Taipale och Arne Bäckström.
Efter hisnande, publikvänliga sträckor och dåligt väder kunde till
första kvällstugget läggas att Tony Jansson tagit ledningen, om än
knappt.
Uppehållet vid Saabs bilmuseum i Trollhättan var mammas gata för
Saablegenderna i sina tvåtaktare och Regularityklassens sköna blandning
av åk drog vid varje stopp till sig massor av intresserade människor.
Dynamitbacken i Uddevalla, klassisk mark, medförde ingen direkt
förändring i sekundstriden, men Björn Waldegård knaprade in två
sekunder på Uppsäll och Jansson. Här någonstans började också en
utsortering rent materialmässigt.
Förutom rena avåkningar (se förra numret av Klassiker…) fick många
bryta på grund av tekniska problem. Men viljan att hjälpa varandra i
depån var omvittnat stor - alla ville till Ã-stersund!
Efter ett festivalpräglat uppehåll på Gamla Torget i Arboga dundrade
kopplet ut i trakten av Kolsva och Köping. Hemmasönerna Hasse Nilsson i
Saab V4 låg bra till och Lars-Ingvar Ytterbring ledde i sin Hundkoja i
sina respektive klasser.
Personliga fighter gick att spåra i alla startlistor. Karl-Bertil Ling
fick till slut se sig slagen av Per Göransson. Båda körde Opel Rekord 6.
Almunge Motorklubb bjöd till tävling på legendariska sträckan "Vadet"
som blev ödestiger för dem som genade lite för mycket. Bärarmar
knäcktes på löpande band på den beryktade Stenen. Mekanikerna fick det
svettigt här! Tony Jansson på hemmplan briljerade.
SMK Uppsala hade byggt upp en sträcka som i mångt och mycket var
identisk med den 1964 där Erik Carlsson rullade på målrakan. Kunnigt!
Carlsson höll sig på hjulen den här gången. Kunnigt också med en
målbrygga på gågatan i Söderhman. Somliga kommuner förstod bättre än
andra.
Specialsträcka 14 "Järvsjö Klack" är en bekant sådan för den
rallyhistoriskt intresserade och trots Waldegårdsk finkörning rådde han
inte på Jansson. Följande sträcka blev ödestiger för Ola Magnusson.
Hans Ford Anglia förvandlades från rolig rallybil till före detta rolig
rallybil.
Mittsverigebanan, utan mat. Ägaren hade "glömt bort" att han inte hade
serveringstillstånd och kanske var det orsaken till all dramatik på
asfalten. Tony Jansson körde av och helt plötsligt såg Waldegårds
chanser betydligt ljusare ut.
Sista sträckan skulle köras i midnattssol, här var det marschaller och
varmkorv! 17 km klassiskt grus som inte ändrats nämnvärt sedan
1950-talet. Vilken grej att se Rally-Harry dåna fram här, 78 år,
förvisso inte i VW 1200 som han segrade i för 50 år sedan, men
väl i en kanonläcker Porsche 911. Han vann sin klass före Jörgen Einar
i den vackra Volvo P1800:an - gasreglaget sa upp sig i slutet av sista
sträckan…
Waldegård rådde aldrig på Jansson och Uppsäll. Men redan till den
festliga avslutningen, med nyinstiftade vandringspokaler, på Gamla
Teatern i Ã-stersund, var det här med placeringarna lagt åt sidan.
Det handlade mer om minnen, nostalgi, bortförklaringar och framför allt - hur fantastiskt bra det kommer att gå nästa gång.
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.