Bild
Nästa artikel

Midnattssolsrallyt – vilken upplevelse!

Kampen mot klockan 3

Midnattssolsrallyt är över för den här gången. Klassikerteamet har gått i mål med hel bil och glada miner – och en viss känsla av saknad.

Plötsligt var det dags för den sjuttonde och sista specialsträckan i Midnattssolsrallyt. Precis när vi fått in flytet, när kommunikationen mellan kartläsare och förare fungerade som bäst, när de exakta varvtalen för olika hastigheter började sitta i ryggslutet – då var det nästan över!

Fyra dagar är en väldigt lång tid om de ska vaskas fram ur en inför-semestern-stressad kalender men det är inget mot vad några sekunder fel på en specialsträcka kan innebära!

Tre minuter före start får Hans Sylvan pappret med de olika hastigheterna som gäller på olika delar av den 17 kilometer långa sträckan.

Han försjunker omedelbart i sitt uträknande av mellantider och allt det där som jag fortfarande inte riktigt har koll på. Under fyra dagar har hans kämpat med tidtagarur, trippmätare och kalkylator för att på tiondels sekunden när kunna veta vilka tider som gäller på sträckorna.

Den Volvo PV 544 som vi genom Volvo Heritage fått kvittera ut från Volvo Museum har skött sig klanderfritt under hela resan. Lite olja och bensin, lite smörjmedel till höger fönsterhiss – annars inget. Den är rallyutrustad med bur och trimmad motor, tätstegad växellåda och hårdare fjädring, dessutom skodd med ultratuffa grusdäck. Bilen började sitt liv som en standardsextiofemma men byggdes om på 1980-talet till rallylegenden Tom Trana när han skulle börja köra historiskt rally.

På första delen av sträckan ska vi hålla snittfarten 60 km/h och jag gasar friskt för att snabbt komma upp i hastighet. Vid första kontrollen 800 meter efter start måste vi ha riktat in oss. Men bara efter ett par hundra meter kommer en chikan och sedan en hårnål som drar ned farten rejält – ner på ettan och fullt spett igen. Det kan låta larvigt med snittfarter på 40-60 km/h men emellanåt får man verkligen ta i för att hänga med.

PV:n är oerhört följsam på gruset, den styr nästan in kurvorna själv och så så stöttar jag lite med gasen. Det är kanske inte så effektivt att ställa ut bakvagnen i breda sladdar men det är så kul att det inte går att låta bli.

Vi ligger länge helt i fas med tiden men vid ett hastighetsbytea går något fel med en trippmätare och jag får köra på känn i flera kilometer. När Hans har fått ordning på siffrorna igen ligger vi sju sekunder efter – GASA!

Det gör jag med glädje och B18-motorn varvar underbart medan jag kastar in PV:n i kurvorna, gruset smattrar i hjulhusen och plötsligt säger Hans som för en gångs skull tittar upp från sina papper:

– Nu har du kul va?

När vi passerar mållinjen har jag kört in de sju sekunderna och lyckats övertrassera med ytterligare sju sekunder. Knappast en bra körstil i Regularity men fruktansvärt roligt.

När resultaten räknas samman hamnar vi på en tiondeplats –mitt i startfältet. Inget toppresultat för Hans Sylvan som vunnit tävlingen två gånger men jag är väldigt nöjd. Vi har aldrig kört tillsammans tidigare och att trimma in sig som team tar tid. Resultaten har i alla fall blivit stadigt bättre för varje dag.

Totalt har vi på 152 kilometer fördelat på 17 specialsträckor fått 428,1 prickar. Vinnarna Anders och Jörn Gröttum i Opel Kadett har 151 prickar. Helt fantastiskt.

Toppplaceringarna i de två regularityklasserna:

Regularity Elite Preliminärt:
1 Anders Gröttum/Jörn Gröttum, Norge, Opel Kadett, 151 prickar
2 Thorbjörn Bye/Oddvar Moland, Norge, BMW 2002 Tii. 167,8
3 Patrick Carlsson/Per-Jan RS Carlsson, MK Gutarna, Volvo 262, 226,6

Regularity Sport:
1 Roger/Ros-Marie Andersson, Katrineholms MK, Saab 96 V,4 132,3
2 Leif Sohlberg/Lucas Helin, Ydre MK, VW 1303, 145,2
3 Tore/Inga Bigsten, Götene MK, Volvo PV 544. 146,8

Under rallyt har vi varit helt fokuserade på Regularity-delen som är den minsta biten av Midnattssolsrallyt. I fortåkarklasserna har det varit stor dramatik och när rallyt är över har ett 40-tal team brutit på grund av tekniska problem eller avåkningar.

Till slut blev totalresultatet:
1. Mats Jonsson, Forshaga MC, Mazda 323, Klass 23: 1,36,27.7
2. Daniel Wall, MSK Kvarnvingarna, Volvo 240, Klass 17: 1,36,41.9
2. Janne Petterson, SMK Nyköping, Audi quattro, Klass 21: 1,37,43,5

När vi får vårt tidkort påskrivet för sista gången efter sträcka 17 inser jag att detta som jag började betrakta som en livsstil, som något jag håller på med om dagarna, är över. Det känns lite tomt.

Tack Hans Sylvan, tack Per-Åke och Larro från Volvo Heritage och tack alla i organisationen runt Midnattssolsrallyt – vilken upplevelse detta har varit!

20180107135150.jpg?itok=ncwzGA_S

Kommentarer

#1
Erik Sank
2018-07-01 15:50

Vi skulle hejat men somnade efter föråkaren. :(

#2
Johan Thuresson
2018-07-03 07:25

Det här låter som en intressant aktivitet. Kan inte Klassiker skriva lite mera om hur det här med regularity går till rent praktiskt? En steg-för-steg-manual vore inte fel. Komplettera sedan gärna med 15 sidor Jämtländsk Julle som svetsar bur och monterar räserstol
(Måste man ha bur?)
Och mekar med trippmätare, för just trippmätare verkar utgöra styvt 50 procent av hela tävlandet. Jaja, ni fattar.. kära Klassikerredaktion, hjälp till med att göra tillvaron lite roligare på ytterligare en front.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.