Flera nyfikna som följer Plan 53 har ställt frågor om motorn, hur den är och om den är renoverad och så.
När jag svarat att vi vet inte ens om den går runt har ögonen hos en del blivit som tefat och skepsisen i fråga om att vi ska kunna köra med den till Wenngarn några mil utanför Stockholm om drygt 1,5 månad har då riktigt strålat.
Någon har till och med öppet deklarerat att ”Det här går aldrig!”, vilket vi egentligen inte vill höra.
Historien om motorn är egentligen inte så klar och det är inte heller original maskinen vi har. Motornumret berättar att den är byggd 1951 i Tonawanda city New York och är en 216cui.
Vart originalmaskinen tagit vägen står skrivet i skyarna och motornumret bekräftade vår teori om varför vår bil har andra motorfästen än de skogsvrak vi kikat på.
Uno köpte 53'an 1979 med trasig motor. Han lyfte ur den och han berättade att topp-packningen var kass och ställde därför i ordning toppen och sedan stannade det där med bilen isär tills vi köpte den.
Oavsett så har motorn frusit sönder. När vet vi inte men blocket är svetsat och möjligtvis hör den skadan ihop med brist/läckage på kylvatten så topp-packningen havererade.
Oavsett om motorn går runt eller inte så är det just den svetsade sprickan som oroar mig mest. Visst, många har åkt med svetsade motorblock i åratal men det känns ändå sådär.
Motorn stod i en lada under en presenning med växellådan monterad. Insug, generator och en del småprylar låg inne i bilen och det gick helt enkelt inte komma åt att prova om maskin gick runt.
Det lämnade vi till senare och redan innan vi var klara med affären så fanns en plan B eftersom sexan i min Chevrolet -57 fungerar.
Som om inte det vore nog så serverade en våra locals Peter Andrén en plan C vilken gick ut på att sket det sig fullständigt med plan A och B så har han en truckmaskin ståendes i garaget som vi kan få låna.
Just som det brukar funka i jänkebilskretsar. Man hjälper varandra, det lånas ut både motorer och växellådor. Det finns alltid en kompis kamrat som kanske har just den där prylen man behöver och prisbilden är oftast human. Tack Peter!
På ”hobbyn” ikväll stod en rockad på programmet. Ramen skulle loss och ner på backen. Fästen för karossen skulle göras så den istället kan sättas upp i snurran.
Micke "Morris" Eriksson – en annan av våra locals – ville vara med och dök upp på avtalad "vi startar med kaffetid".
Vi lyfte in motorn i verkstan med grävarn. Det var alltså dags för "the moment of truth" och Micke fick det stora nöjet att kontrollera om motorn verkligen gick runt.
Under tiden som jag började bygga lämpliga karossfästen till snurran så körde Kåre hobby på bland annat hjullager.
Kåre är lite som en iller och hans putsmani har bland annat gett oss en otroligt fin och rätt patinerad grill där E-bay-hittade glas till positionsljus/blinkers blev en fullträff. Grillen såg tidigare ut som bajs med ett antal påmålade lager med färg.
Det verkar pågå tvåtusenåttahundrasextiotre saker samtidigt i Kåres på gränsen till vad man ibland kan tycka lite sinnestörda tankelogistik. Men på något sätt verkar han ändå få ordning på det han föresatt sig.
Kåres garage är i vanliga fall otroligt spännande med en härlig samling Carltexprylar men just nu är stöket där monumentalt.
Dagens fråga till nästa update: hur många Plan 53 prylar kan ni hitta i röran?
Det var en hel del stök med hjullagerna vilket skapade mer oreda i Kåres redan lite stukade kaoslogistik. Det stämmer inte riktigt och bland annat kronmuttern är galet hög för att sax pinnen ska kunna sättas på plats.
Om det är fel lager vet vi inte men det är just sådana här saker som måste utkristalliseras nu och inte kvällen före regbesiktning.
1-0 till Gamlingen med andra ord och nya lagersatser och kronmuttrar är strax på väg över Atlanten.
Micke å andra sidan kunde nöjt konstatera att motorn faktisk går runt, Yes!
1-0 till oss och Micke rev av toppen i ren och skär glädje så fort vi riggat upp maskin i motorstativet.
Tack Micke, du är varmt välkommen på fler hobbykvällar...
Dagen efter när jag planade toppen hos en kollega så insåg jag att förutom att den var som en banan så var den även vriden. Det gick hett till bland raggarna i början på 60-talet.
46 dagar kvar
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
Någon har till och med öppet deklarerat att ”Det här går aldrig!”, vilket vi egentligen inte vill höra.
Historien om motorn är egentligen inte så klar och det är inte heller original maskinen vi har. Motornumret berättar att den är byggd 1951 i Tonawanda city New York och är en 216cui.
Vart originalmaskinen tagit vägen står skrivet i skyarna och motornumret bekräftade vår teori om varför vår bil har andra motorfästen än de skogsvrak vi kikat på.
Uno köpte 53'an 1979 med trasig motor. Han lyfte ur den och han berättade att topp-packningen var kass och ställde därför i ordning toppen och sedan stannade det där med bilen isär tills vi köpte den.
Oavsett så har motorn frusit sönder. När vet vi inte men blocket är svetsat och möjligtvis hör den skadan ihop med brist/läckage på kylvatten så topp-packningen havererade.
Oavsett om motorn går runt eller inte så är det just den svetsade sprickan som oroar mig mest. Visst, många har åkt med svetsade motorblock i åratal men det känns ändå sådär.
Motorn stod i en lada under en presenning med växellådan monterad. Insug, generator och en del småprylar låg inne i bilen och det gick helt enkelt inte komma åt att prova om maskin gick runt.
Det lämnade vi till senare och redan innan vi var klara med affären så fanns en plan B eftersom sexan i min Chevrolet -57 fungerar.
Som om inte det vore nog så serverade en våra locals Peter Andrén en plan C vilken gick ut på att sket det sig fullständigt med plan A och B så har han en truckmaskin ståendes i garaget som vi kan få låna.
Just som det brukar funka i jänkebilskretsar. Man hjälper varandra, det lånas ut både motorer och växellådor. Det finns alltid en kompis kamrat som kanske har just den där prylen man behöver och prisbilden är oftast human. Tack Peter!
På ”hobbyn” ikväll stod en rockad på programmet. Ramen skulle loss och ner på backen. Fästen för karossen skulle göras så den istället kan sättas upp i snurran.
Micke "Morris" Eriksson – en annan av våra locals – ville vara med och dök upp på avtalad "vi startar med kaffetid".
Vi lyfte in motorn i verkstan med grävarn. Det var alltså dags för "the moment of truth" och Micke fick det stora nöjet att kontrollera om motorn verkligen gick runt.
Under tiden som jag började bygga lämpliga karossfästen till snurran så körde Kåre hobby på bland annat hjullager.
Kåre är lite som en iller och hans putsmani har bland annat gett oss en otroligt fin och rätt patinerad grill där E-bay-hittade glas till positionsljus/blinkers blev en fullträff. Grillen såg tidigare ut som bajs med ett antal påmålade lager med färg.
Det verkar pågå tvåtusenåttahundrasextiotre saker samtidigt i Kåres på gränsen till vad man ibland kan tycka lite sinnestörda tankelogistik. Men på något sätt verkar han ändå få ordning på det han föresatt sig.
Kåres garage är i vanliga fall otroligt spännande med en härlig samling Carltexprylar men just nu är stöket där monumentalt.
Dagens fråga till nästa update: hur många Plan 53 prylar kan ni hitta i röran?
Det var en hel del stök med hjullagerna vilket skapade mer oreda i Kåres redan lite stukade kaoslogistik. Det stämmer inte riktigt och bland annat kronmuttern är galet hög för att sax pinnen ska kunna sättas på plats.
Om det är fel lager vet vi inte men det är just sådana här saker som måste utkristalliseras nu och inte kvällen före regbesiktning.
1-0 till Gamlingen med andra ord och nya lagersatser och kronmuttrar är strax på väg över Atlanten.
Micke å andra sidan kunde nöjt konstatera att motorn faktisk går runt, Yes!
1-0 till oss och Micke rev av toppen i ren och skär glädje så fort vi riggat upp maskin i motorstativet.
Tack Micke, du är varmt välkommen på fler hobbykvällar...
Dagen efter när jag planade toppen hos en kollega så insåg jag att förutom att den var som en banan så var den även vriden. Det gick hett till bland raggarna i början på 60-talet.
46 dagar kvar
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.