Bild
Nästa artikel

Tack Plan 53!

plan 53 del 51

I samband med Klassikerträffen på Skokloster lämnade Julle och Kåre över projekt-Chevan till Bilweb Auctions. Med några veckor kvar till auktionen minns Julle allt kul som hänt det senaste året.

Plan 53 har lämnat Jämtland… Det är både lite sorgesamt men samtidigt en naturlig utveckling att sälja av när man ”känner sig klar”.

Det är många som ställt frågan varför vi nu säljer 53´an och visst, en del bilar lämnar större avtryck än andra. För min egen del så brukar en klassiker räcka ungefär 3-år efter jag börjat kunna köra med bilen fullt ut men visst finns det en del som står kvar längre än så. Kåre har bland annat en Morris Minor som han brukat och kört i mer än 35 år.

För egen del så kanske min Mustang 69a blir kvar så pass länge, är ju på god väg redan eftersom jag bytte åt mig den på hösten 1999 Men annars så är flödet ganska så jämt och min bucketlist på fordon jag vill äga betas av i jämn takt. Men ibland så går det på impuls och Chevrolet 53´ans som snabbt hamnade under arbetsnamnet Plan 53 blev ett fantastiskt rolig avsteg från vanliga garagekvällar och bilägande.

Och roligt har vi haft… Vi kan blicka tillbaka på en helt fantastisk sommar med mycket bilåka och även en del skruva.

Bara en sådan sak som att vi lyckades rasa motorn på väg hem från Klassikers träff i Olofsfors i juni. Just då lördag kväll i Sollefteå var det inte så himla kul men idag kan vi garva åt eländet. Eller som när vi fick hasta iväg med en akutbil och stora verktygslådan för rädda våra strandsatta damer efter Damrallyt: Vi fann dem väntande i en helt död Cheva -53 längs E45:an sex mil norr om Östersund.

Vi har rullat till bilträffar nära och långt bort för däcksparkande och trevliga möten. Vi har åkt på onsdagsfikaträffar för mängder av kaffe och kakätade.


Vi har varit på flera arrangerade crusingar och åkt genom varm sommarnatt med nervevade rutor. Vi har mött stora ögon från barn i låg-, mellanstadie- och högstadiet.

”Kolla hjulen på bilen!” gastade en grabb till mobilsurfande kompis en eftermiddag när Plan 53 agerade födelsedagsskjuts.

Vi har dragit ”Plan Farfar” på trailer och vi har till och med dragit husvagn med Chevan. Vi har kört genom kohagar och gullat med kossor som hade horn stora som motorcykelstyren.

Vi har njutit, garvat och lyssnat på hög musik i både framsoffa och baksäte. Vi har putsat, fejat och tvättat. Ja framför allt är det då Kåre som har roat sig med putsen.

Vi har letat rätt på rester av gamla bensimackar och sagt ”Tänk om Chevan tankades på 60-talet just här!”

Vi har fått reparera efter vägen, lånat verktyg och även åkt på lina.

Vi har sladdat på grusväg. Det är ett sanslöst roligt nöje som många fler skulle behöva prova på och varje gång har Kåre suckat över den ökade tvättinsatsen.

Vi har kört på vägar där alla skulle påstå det inte längre finns någon väg.

Vi har även kört på vintern. Sladdat som fan och gjort jättelika handbromsvändningar framför smått panikslagna vardagsbilister i silvriga V70 och svarta Audis.
Vi har gjort massor av skogsvraksuppsök där Plan 53 varit en dörröppnare av rang i ett mer och mer stängt samhälle.

Vi har blivit stoppade av Polisen där första tanken varit nu blir det böter för våra ”Z-skyltar” men sekunden senare fått tummen upp och kommentaren ”go bil!” på frågan ”Z… visst är det Jämtland va?”

Vi har skapat kaos och stopp i trafiken och vi har skapat spontana raggarbilsträffar när rykten gått bland locals att Plan 53 finns i byn.

Vi har fyllt skuffen med spadar och hackor för arkeologiska utgrävningar där rykten gjort gällande att här finns det en nergrävd bil.

Vi har använt Plan 53 att skjutsa till studenters champagnefrukost men även dragit fullastade släpvagnar med skräp till återvinningen.

Vi har pratat med invandrare som ställt massor av konstiga frågor på dålig svenska och fått lyfta på huven inför tokimpade pizzeriaägare.

Vi har fått svara ”NEJ! det är en -53:a!” massor av gånger på den ständigt återkommande frågan ”Visst är det en -54:a va?” (mest från äldre grånade gentlemän).

Vi har kört förbi älgar, rådjur, harar och en och annan räv under våra irrfärder längs norrlandsvägar i vårt ivriga letande efter skogsvrak.

Vi har träffat tidigare ägare och tidigare spekulanter som aldrig fick chansen att äga Chevan.

Vi har mött människor som inte trott det vi gjort skulle vara möjligt att få bilen i skick och vi har mött massor av andra som vi förhoppningsvis inspirerat. Vi får ständigt bekräftelser på att Plan 53 har lämnat ett avtryck i mångas medvetande.

Vi har sett kilometerräknaren rullat runt från 99999 km till 00000.

Vi har även använt Plan 53 för att bärga och hämta andra lämnade och övergivna drömmar. Den sista en extremt dålig Chevrolet -47 Stylemaster Delivery som vi drog på trailer över länsgränsen.

Men oavsett allt vi gjort och inte så kunde varken jag, Kåre eller ens Klassikerredaktionen ha väntat oss det mottagande som hela Plan 53-äventyret skulle få bland er läsare. Vi blev alla lite chockade av den omedelbara responsen. Vad var det vi satte igång, vad är det som händer och hur hanterar vi det här? Det var helt galet.

Så många gillanden och så många som gjort tummen upp åt denna galenskap som vi sjösatte för lite mer än ett år sedan. Tack alla, det har varit en helt sanslöst kul resa!

Men det är som sagt dags att lämna över stafettpinnen och nu finns det chans att just du kan fortsätta skapa historia men en av Sveriges mest kända Chevrolet 1953.

Text & foto: Lars ”Julle” Olofsson
 

Kommentarer

#1
vwjensa
2018-09-24 17:05

Har längtat efter dina uppdateringar på detta tokprojekt och hoppas att detta avslut blir början på ett högre tempo på plan Farfar och andra tokprojekt!!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.