Brasilianska Uirapuru kanske inte skulle få några exportframgångar med det namnet, men den var slående lik Jensen Interceptor. Brasinca Uirapuru byggdes i blott 67 exemplar och en enda blev cabriolet.
Fiat Dino skulle kanske fått se ut så här, men det kom den inte att göra. Stilstudie från Pininfarina 1967.
Den kom att se mer ut så här, i alla fall spidern, men den färdiga coupén fick en helt annan karaktär.
Snarlik från samma koncern, en sportbil från Autobianchi som aldrig kom til skott.
Och en variant av De Tomaso Pantera kallad 7X från Ghia, och var tänkt som ett budgetalternativ till Panteran 1973.
Gilbern T11 var bilen som aldrig byggdes klart 1971, det avstannade sportvagnsprojektet från kitcar tillverkaren Gilbern har dock färdigställts på senare år.
Nya säkerhetskrav ställde nya krav på tillverkarna. Lösningen hette gummi, massor med gummi runtom hela bilen. Experimentbil på MGB kallad SSV-1 1972.
MG:s absoluta värsting Metro 6R4 som kom att köra rally grupp B. En prototyp togs fram tillsammans med Williams för gatbruk, men blev överflödig då grupp B ströks.
Även hos Peugeot laborerade man med en rallybil på 305 men den kom aldrig till start
Skoda 130RS prototyp från UVMV 1978, också en rallysatsning som uteblev.
Pontiac Fiero som cab gjordes i ett par exemplar på prov men kom inte längre än så.
Likaså blev det aldrig någonting av en Mazda Miata coupé.
Aixam, kända för små nätta mopedbilar försökte sig på en fullvuxen sportbilsprototyp 1991, med det något underliga namnet Belle di Savoy.
Aston Martins vi aldrig fick se, projekt AM3 och AM4 var ett par verk av Pininfarina och dessa hamnade i Sultanen av Brunies garage.
Bugatti 18-3 Chiron var en bjässesportbil, som senare kom att skalas ner till det som blev Veyron
