Sverigeresan husbil, nu sparkar vi igång bloggen. Lite försenat. Inget illa menat.
Det är olika grad av hets i olika delar av landet. I Stockholm står husbil nummer två, Klassikers Saab 95. Den har under våren gjort en långresa till Göteborg och därefter mest rört sig mest i lokala cirklar. Av olika anledningar (typ livet) har förberedelsena inför avresan hela tiden skjutits upp. Men för drygt en vecka sedan tog vi oss samman började beta av punkt för punkt. En takventil tog en kvart att installera. Ny väggfärg några timmar. Det ska sägas direkt att det rör sig om rent fuskjobb, åtminstone det senare. Sedan Anders Johannesson bytte ur rötskadade träskivor har Saaben varit något av ett lapptäcke invändigt. I praktiken skulle man behöva rycka ut hela inredningen och på allvar ta sig an ytskikten. Införa en god dos finish.
Kvalitén på målningsjobb gjorda i modern tid påminner närmast om när ungdomar släpps lös på fritidsgården. Men tid (och geist) gives inte just nu. Prioriteringen har legat på "drift", och där har Anders Johannesson gjort ett förstklassigt jobb med nytt elsystem och nytt kylsystem, inklusive ny kylare.
Alltså snabbmålning. Nästra åtgärd: däck. Vårt umgänge med den fantastiska husbilen inleddes på spinkiga 155:or. På tok för vingligt. Saab V4-fälgarna medgav en uppgradering till modiga 165:or. Fortfarande vingligt. När övriga chassingrepp omfattade hårig rallyfjädring samt hembyggd krängningshämmare kändes det naturligt att ta en helnelson på däckfronten. För 1 1/2 vecka sedan kom de - 185:orna! Lägre profil också. Det hela möjliggjordes tack vare ett impulsköp av Sonettfälgar - som fick röd och fin lack av Tommy Krusell. Tack!
Så var det dags för montering. Att hjulhusen sväljer funny-car däck kan man se med blotta ögat. Men skulle något ta i? Ja, det skulle det. Vid backning och fullt rattutslag skrapade det från framhjulen. En snabbanalys gav oss svaret att inte svänga så mycket i fortsättningen. Så var den saken löst (senare på dagen hittade ungarna inte mindre än tre balanseringsvikter, hmmm).
Husbilen känns klart annorlunda att köra med de nya däcken. Stadigare. Mer exakt styrning. Relativt, that is... Men vägljudet är högre, något som spelar mindre roll med tanke på att man kan titta på ena grenröret genom ett hål i golvet med allt vad det innebär av ljudintrång. Aktivitetsnivån i Borlänge är på en helt annan och högre, proffsigare nivå. Där har Anders Johannesson och Niclas Söderberg dissikerat gammelhusbilens styrning och gått loss med kaptrissa och svets. Kolla själv på www.saab92h.se. Saab 92-husbilen kördes till Borlänge för egen maskin från Östersund, mitt i natten, med ett snitt på 58 km/h. Imponerande. Men som sagt. En hel del arbete återstår även där och klockan tickar...