Skrot för fantasisummor – bilauktionen på Rétromobile 2015 kommer det att talas om länge. Bo Legelius var där.
Artcurial är ett stort auktionshus i Paris med expertis inom alla samlarområden i de högre värdeklasserna. De senaste åren har de hållit i auktionerna på Rétromobile och klubbat många rekordpriser på den typen av perfekt renoverade samlarbilar som ofta i rent investeringssyfte vandrar mellan välbeställda ägare men sällan körs.
Årets mest uppmärksammade auktion var mycket annorlunda. Här handlade det också om fordon av de ädlaste märken som inte körts på länge. De verkade dock hämtade från ett skrotupplag någonstans där de under lång tid stått under bar himmel.
Den som byggt upp samlingen av dessa rariteter var en viss Roger Baillon, bilentusiast som tjänat sina pengar på påbyggnader till lastfordon. Under en tioårsperiod med början 1955 köpte han på begagnatmarknaden upp mängder av gamla, främst franska lyx- och sportbilar. Det blev omkring 60 stycken till slut.
Dessa klassiker som senare skulle värderas i miljoner var då billiga. Han fraktade dem till sitt hus i västra Frankrike där han ständigt fick bygga till nya provisoriska skjul och skärmtak. Riktigt vad han tänkt göra med bilarna är ovisst. Hans finansiella möjligheter att bygga riktiga garage och renovera dem upphörde när hans företag 1978 fick stängas på grund av förluster. Bilarna fick stå kvar och for illa genom inverkan av väder och vind. 1979 och 1985 tvingade banken Baillon att sälja av delar av samlingen men 114 bilar blev kvar.
Denna samling av veritabla rariteter förblev okänd tills ett team från Artcurial fick i uppdrag av Baillon-arvingarna att sälja dem. Mycket försiktigt lastades de ganska sköra bilarna för transport till Paris för att auktioneras ut på Rétromobile.
Där väckte de ett enormt uppseende – så annorlunda mot de vanligen utställda, perfekt renoverade bilarna, de blankdöda som Klassikers Claes Johansson ibland säger.
Baillon Collection visades i en särskild hall dit besökarna ringlade i långa köer. Därinne var det mörkt – endast några ilskna spotlamps lyste här och var. Svårfotograferat med andra ord.
Inget hade gjorts åt bilarna och det var ett under att en del av dem fortfarande hängde ihop efter att ha hanterats under olika förflyttningar. Flera av bilarna var knappast renoverbara men det var inget tema. Här handlade det om något nytt för samlarna – arkeologiska bilfynd!
Att det nya triggar marknaden vet vi men att marknaden skulle bli fullständigt hysterisk var inte förutsett. De flesta av dessa objekt klubbades för mer, ibland mycket mer än de priser som Artcurial förutsett. Flera vrak gick för mycket högre priser än vad samma modeller i fint skick kostade hos handlarna i andra hallar på Rétromobile.
Att priserna blev så höga beror säkert på att marknaden hela tiden söker något nytt. Orenoverat och orört har förstås sin egen historia, men vrak? Kör inte riktigt än ut pärlan ur garaget och häll syra på den, nästa trend kan bli gamla hobbyrenoveringar.
Årets mest uppmärksammade auktion var mycket annorlunda. Här handlade det också om fordon av de ädlaste märken som inte körts på länge. De verkade dock hämtade från ett skrotupplag någonstans där de under lång tid stått under bar himmel.
Den som byggt upp samlingen av dessa rariteter var en viss Roger Baillon, bilentusiast som tjänat sina pengar på påbyggnader till lastfordon. Under en tioårsperiod med början 1955 köpte han på begagnatmarknaden upp mängder av gamla, främst franska lyx- och sportbilar. Det blev omkring 60 stycken till slut.
Dessa klassiker som senare skulle värderas i miljoner var då billiga. Han fraktade dem till sitt hus i västra Frankrike där han ständigt fick bygga till nya provisoriska skjul och skärmtak. Riktigt vad han tänkt göra med bilarna är ovisst. Hans finansiella möjligheter att bygga riktiga garage och renovera dem upphörde när hans företag 1978 fick stängas på grund av förluster. Bilarna fick stå kvar och for illa genom inverkan av väder och vind. 1979 och 1985 tvingade banken Baillon att sälja av delar av samlingen men 114 bilar blev kvar.
Denna samling av veritabla rariteter förblev okänd tills ett team från Artcurial fick i uppdrag av Baillon-arvingarna att sälja dem. Mycket försiktigt lastades de ganska sköra bilarna för transport till Paris för att auktioneras ut på Rétromobile.
Där väckte de ett enormt uppseende – så annorlunda mot de vanligen utställda, perfekt renoverade bilarna, de blankdöda som Klassikers Claes Johansson ibland säger.
Baillon Collection visades i en särskild hall dit besökarna ringlade i långa köer. Därinne var det mörkt – endast några ilskna spotlamps lyste här och var. Svårfotograferat med andra ord.
Inget hade gjorts åt bilarna och det var ett under att en del av dem fortfarande hängde ihop efter att ha hanterats under olika förflyttningar. Flera av bilarna var knappast renoverbara men det var inget tema. Här handlade det om något nytt för samlarna – arkeologiska bilfynd!
Att det nya triggar marknaden vet vi men att marknaden skulle bli fullständigt hysterisk var inte förutsett. De flesta av dessa objekt klubbades för mer, ibland mycket mer än de priser som Artcurial förutsett. Flera vrak gick för mycket högre priser än vad samma modeller i fint skick kostade hos handlarna i andra hallar på Rétromobile.
Att priserna blev så höga beror säkert på att marknaden hela tiden söker något nytt. Orenoverat och orört har förstås sin egen historia, men vrak? Kör inte riktigt än ut pärlan ur garaget och häll syra på den, nästa trend kan bli gamla hobbyrenoveringar.
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.