Bild
Nästa artikel

Plan 53 - Wenngarn och hetsen innan

sommarprojektet del 31

Kåre och Julle lyckades! Men det jobbades fram till absolut sista minuten på lördag förmiddag innan avfärden mot Wenngarn!

När jag och Kåre drog igång detta med Plan 53 kunde vi aldrig i våra vildaste fantasier ana vad vi satte igång. Hela projektet har varit helt galet och är fortfarande så här dagarna efter Wenngarn lite av ett stort "vad var det som hände?".
 
Stressen inför besiktning och träffen hade en dignitet som var direkt monstruös och så här i efterhand kan jag ärligt säga att det är nog inte så förbaskat nyttigt egentligen – även om jag personligen gillar när det är mycket på gång.
 
Jag har brottas med en elak förkylning och ett halsont som gjort sitt bästa med att fälla min röst. Det i kombination med svetsrök, slipdamm och thinner-ångor kan få den starkaste på fall och visst har jag ett antal gånger de senaste två veckorna bara velat lägga mig ner och gråta.
 
Ärligt så har räddningen varit att vi har varit två om det. Kåre... du har fått ta mitt fula humör när det varit depp men ändå har din lampa lyst. Det blir givetvis ups and downs under ett sånt här projekt men Kåres stabilitet och nära till ett garv har räddat mycket surmulenhet och jag är fantastiskt glad att i att ha dig med i detta.
 
Men ändå är belöningen vi får alla läsares inställning till vad jag, Kåre och våra garagehjältar pysslat med värt varenda jobbiga minut, timme, dag. Eftersom feedbacken vi fått från er alla varit helt underbar.
 
Tack alla! Det är ni som fått oss att orka och som fick oss till Wenngarn.
 
Veckan innan var alltså fylld av en stress som hittills inte liknat någonting annat i min verkstad och jag ska nu avslöja att vi hade faktiskt en bokad besiktningstid fredag klockan 12:30.
 
Vi har haft en fantastisk support från Opus Bilprovning här i Östersund med Göran Ottoson som kontaktperson. Det var faktiskt så att vi hade inte registreringsbesiktningstid förrän på tisdagen fem dagar innan Wenngarn när Göran och Micke från Opus var på besök här i min verkstad.
 
Eftersom vi räknade med att köra 53:an för egen maskin hela vägen till Wenngarn dagen efter besiktningen så var det givetvis en omöjlighet att hinna få ut registreringsskyltarna. Även vårt korta chassinummer skulle troligen skapa en del problem hos Transportstyrelsen och ge en längre hanteringstid.
 
Men en timme efter Opus besök i verkstan fick jag ett telefonsamtal från dem att processen redan var igång med hanteringen av vårt korta chassinummer hos Transportstyrelsen.
 
Det även var klart med tillfälliga registreringsskyltar och så fort 53:an var registreringsbesiktad, klar utan anmärkning och påställd skulle skyltarna vara klara att hämta ut hos Polisen. Det är service det och en vilja att verkligen se oss lyckas.
 
Det är lite så det har varit under hela resan. Det finns inga problem och de som ändå har dykt upp har lösts på bästa sätt med god hjälp från andra. Både jag och Kåre har blivit rörda av allas engagemang när vi förstått att så många verkligen har velat vi ska lyckas. Från djupet av vårt hjärta, ni har varit helt fantastiska.
 
Men på tisdagen var 53:an så långt ifrån besiktningsklar den kunde bli och vi hade massivt med jobb framför oss. Även om vi enbart skulle fokuserat på besiktningsfrämjande detaljer så var arbetsordern typ "en månad lång" för en vanlig hobbymekaniker. Men hoppet är ju det sista som lämnar människan.
 
Nu var det tisdag kväll och alltså mer än bråttom. Kåre började köra hit alla delar som fanns i hans garage. Grill och en dörr var två huvudnycklar till kvällens jobb. Motorn var fortfarande inte startad och för att kunna montera vår nya modellanpassade kylare som givetvis inte passade så var montering av grill ett måste.
 
Mycket av alla delar har monterats på och av igen för anpassning. Det har varit otroligt tidskrävande manövrar. Ta exempelvis bara dörrar som ska kontrolleras mot att de fortfarande passar som de ska efter rostlagning och byte av sparklådor.
 
Torktider, illaluktande och direkt hälsovådliga ångor har inneburit en del utomhusjobb eftersom andra jobb skett parallellt inne i verkstan. Hasse och jag boddade en framskärm ute i pannlampans sken men det skulle bli mycket värre...
 
Kåres och min plan för tisdagen var alla karossdetaljer på plats riktade och klara för slipgrund. Helst skulle vi även hinna maska in bilen så kunde jag eventuellt lägga lagret på natten som sista moment.
 
Vi hann montera och slipa klart plus tusen andra saker innan jag släckte och larmade på klockan 03.
 
Onsdag morgon, duktigt sliten och trött öppnade jag upp för verksamheten igen 07:30 och började maskera in Chevan. Henric dök upp med sin lilla Rut som jollrande och lycklig med stora ögon studerade vårt prassel med täckplasten.
 
Eftersom Plan 53 har rullat i realtid på webben har även tips och erbjudanden kunnat greppas direkt. Ni följare och läsare har varit helt fantastiska där bland annat Kent Nordin erbjöd oss en skolplansch med minsta del till Chevrolet 1953 avbildade.
 
Vilken grej va? Helt otroligt och så fränt ett erbjudande vi givetvis inte ville missa och som vi kunde genomföra genom det fantastiska verktyg som webben innebär.
 
Kåre slipade filler och jag försökte tillverka vettiga fästen till vår nya kylare samtidigt som jag började färdigställa elsystem och få igång alla funktioner. Växelströmsgeneratorn som vi fått i spons svarade däremot inte på tilltal. Trots massiva övertalningsförsök och konsultation med el-scheman så fick jag inget vettigt svar från laddningslampan.
 
Det är ju ofta så det är. Man tycker det finns oceaner av tid och så får man hålla på och mecka med en skitsak i timmar. Tid man inte har och först dagen efter fick jag koll och full funkis på generatorn.
 
Det visade sig nämligen efter lusläsning av krosslistor att generatorn är av typen "D-marin" och alltså dubbelisolerad. Det innebär att den kräver en separat jordkabel. Vilket Olofsson inte ansåg behövas då den var monterad stål mot stål. Så enkelt men ändå så förbannat komplicerat att fatta eftersom man inte hållit på med båtar.
 
Onsdagskväll blev till sen natt och bilderna Kåre och jag tog på varandra hängandes över framskärmarna kl 02:10 säger mer än tusen ord. Då började det gå rejält tungt.
 
Tre timmar sömn senare och torsdag morgon var det på't igen. Till kvällen hade vi vallat in till megahobby. Slipgrunden var klar för topplack och den måste läggas så bilen var hanteringsbar mitt på dagen då Claes Hoglert, vår inredningskille skulle dyka upp.
 
Henric Tungström kom förbi för att åter hjälpa till med maskering. Ni kan bara inte förstå hur många rullar med masktape det har gått åt. Dellackeringar är ju ett aber att hålla på med och tidigare maskning måste bort varje gång eftersom den håller en massa damm.
 
Men mitt på dagen kunde jag börja blanda kulör och dimma ut den mot omgivande patinerad lack. Kåres och min önskan är att behålla utsidan slitna skick men det är som alla förstår rätt svårt med nya paneler som lackas.
 
Tricket att dimma ut basfärgen mot omgivande ytor och sedan försegla med en matt klarlack. Dessa moment skedde med stor nervositet då 53:ans original lack har visat sig vara allergisk mot basens och klarlackens lösningsmedel.
 
Att lägga topplack på grunden är inga problem men nu skulle det dimmas ut mot kanter och det fanns absolut ingen tid för resningar och tråkigheter med underlag som sätter igång att reagera med nya skikt.
 
Jag funderade under tiden varven härdade ut hur sunt det egentligen är att jobba under tidspress och ha så snäva tidsramar vi jobbar med.
 
Claes svängde in på gården och fascinerat kunde jag nu ta del av det otroligt fina jobbet han gjort med våra nya dörrsidor. Tack Claes! Jag kan å det varmaste rekommendera Östersunds Sadelmakeri och Tapetserarverkstad som räddade oss ur en inredningskris och som gör jobb enligt överenskommet. Ett angenämt problem vi nu fått är ju att även sofforna måste kläs om.
 
När Kåre sedan kom loss från sitt ordinarie jobb var det alltså redan full propp i verkstaden. Vi hade som sagt vallat in alla hjältar till en megahobby och nu skulle det mesta ihop. Vi hade ju en bokad besiktningstid dagen efter och vår plan att efter besiktning skulle Claes montera innertak, kompletteringar skulle göras och få bilen körklar...
 
Torsdag kväll blev helt sanslös det rasade in folk från alla håll och det blev en aktivitet i verkstan som var i stil med när vi renoverade Storebror (Saabhusbil nr1). Det var fulla gården med bilar och full action inne i verkstan.
 
För första gången i mitt långa liv med hobbybilar stod jag nu utanför min egen verkstad och lackade delar med hjälp av en pannlampa. Det var en helt ny upplevelse framför allt när jag sprutade basen som med sina metallpartiklar i färgdammet skapade rena vintergatan av stjärnor runt mitt huvud i pannlampans sken.
 
Uno Karlsson som sålde 53:an till mig och Kåre har suttit hemma och tagit del Plan 53. Rörd av allas engagemang förärade Uno oss en specialdesignad tårta. Det passade helt perfekt och blev lite av vår uppskattning till våra garagehjältar. Utan deras hjälp hade vi inte haft en pryl färdig att visa upp i slottsparken på Wenngarn.
 
Klockan 03 natten mot fredag när alla åkt hem tvingades jag och Kåre dra pluggen ur vår plan att kunna besikta 12:30. Då hade vi konstaterat att värmepaketet trots provtryckning läckte som ett såll. Ok, det kunde vi enkelt koppla förbi men även vattenpumpen läcker och motorn bygger dessutom tryck på tomgång.
 
Vi hade alltså cirkulationsproblem som visade sig på så sätt att motorn trycker ut sig vatten på tomgång. Däremot på varv följer vattnet med runt. Motorn kokar alltså inte och ska man gissa så tror jag att det hela sitter i en rostig och sliten impeller i vattenpumpen.
 
Eftersom vi inte har en fungerande tempmätare så var det bara inse vi inte skulle kunna besikta. Omprioritera planen alltså och låt gå för trailer. Men vi skulle åtminstone se till att kunna köra in Plan 53 på Wenngarn för egen maskin.
 
På morgonen ringde jag till Micke på Opus Bilprovning och avbokade tiden, det kändes ärligt sådär men vad göra? Micke beklagade, men menade klara av Wenngarn nu och sedan ringer du mig så fixar vi besiktningen efteråt. De orden kändes bra att höra.
 
Fredag kväll! Kåre och jag stod nu ensamma kvar på barrikaderna. Rejält tilltufsade men vid liv och rustade med ett jävlar anamma som det kändes att ingen skulle kunna rå på. Unisont tittade vi på varandra och jag tror att vi tänkte "nu tar vi det här jäkla bilskrället till Wenngarn".
 
Klockan 03:30 på lördag morgon hade vi krigsråd. Deadline och avgång var satt senast 12:00 och pickupen vi skulle dra trailern med är C-reggad. Det innebar att jag var enda möjliga förare. Kåre sa bara: ”Nu går du in och sover för du ska köra 60 mil i dag”.
 
Fyra timmars sömn senare och efter en dusch var jag på nytt i verkstan kl 09:00 och försökte ta in vad som var kvar att göra. Kåres fru Lena berättade för mig i telefon att Kåre lämnat verkstan efter 08 på morgonen och nu var det alltså på't igen knappt en timme senare.
 
Ett par timmar innan avgång började jag skära in nya golvmattan och ringde in svåger Bengt Bäckström för att få hjälp med att lyfta in framsoffan. Magnus Myrehammar och Henrik Birkl anlände och under tiden jag backade fram trailern satte Henrik fast batteriet med en rem. Det jobbades alltså fram till sista minut lördag förmiddag.
 
Under resan ner och kontakt med redaktionen så lovade vi vara framme med Plan 53 på Wenngarn senast 20:00 och 19:55 sa vi hej till Carl. Känslan av det handslaget kommer sitta i länge och vid 08:30 söndag morgon var Plan 53 parkerad i slottsparken.
 
0 dagar kvar och nu blickar vi framåt.
 
Det har varit en helt fantastisk resa så här långt och så kul men det hela slutar givetvis inte nu. Vi har en ny besiktningstid. Vattenpumpen ska bytas, en ny levererades redan lördag kväll till Wenngarn. Vi ska plocka loss värmepaketet som ska lagas eller bytas. Vi ska även bygga en dragkrok, montera in en poplåda... 
 
Handbromsen behöver justeras och precis som det ska vara med en gammal bil så kräver Plan 53 både kärlek och åtgärder.
 
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
 

Kommentarer

#1
Henrik
2017-09-19 17:52

Stolleprov! Men vilket underhållande dito - det mest positiva med vansinnigheter som detta är inspirationen som sipprar ut och droppar ner i garagen runtom i landet. Jag ger mig tusan på att ert projekt genererar fler kul fordon på vägarna nästa säsong!

#2
Hasse
2017-09-19 18:36

Det är vattenpumpen, Gerd...
https://www.youtube.com/watch?v=_B1WMNeMgjg

#3
Oscar G
2017-09-20 21:27

Väldigt underhållande att ha fått följa detta dårpippi-projekt från start och till dags dato. Hoppas vi så småningom också får veta hur det gick sedan. Alla skrivfel och konstiga formuleringar är ursäktade hundra gånger om - istället lyfter jag imponerat på hatten för att du över huvud taget haft tid och ork kvar att skriva och fotografera!
Stora applåder från södra delen av konungariket!!!

#4
Lars Linder
2017-09-23 07:14

Riktigt kul läsning, som följts från början till slut. Ett förbannat bra jobb har ni gjort!

#5
Johan Thuresson
2017-09-23 23:27

Snyggt jobbat! Fin bil där, och jag läser också en annan berättelse mellan raderna. En berättelse om två grabbar som gör något på riktigt. (jag kan missta mig, men jag tror inte att Julle eller Kåre håller på och tar kort på maten och lägger upp på sociala medier) Det är roligt och inspirerande!

Hej!

Våra annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta göra det vi gör. Så vi vore tacksamma ifall du kunde stänga av adBlocker!