Sluta snacka – börja bygga!
Det första steget i motorbygget är att tvätta alla komponenter. Med tvätta menas inte att det ska vara så rent att man kan äta lunch med motorblocket som tallrik – det ska vara kirurgiskt rent, eller åtminstone så nära man kan komma.
I princip alla motordelar blir duschade med skyddsolja innan de packas på fabriken. Även om de ser rena ut vid första anblick så binder oljan damm och smuts som senare blir slipmedel i motoroljan.
Vanlig grönsåpa och diskborste fungerar finfint. Delar som ska sitta på insidan av motorn tvättar jag en sista gång med bromsrengöring (isopropanol). Alla passager som ska leda olja blåses rena med tryckluft. Sedan packar jag grejerna i fryspåsar i väntan på montering.
Ett motorblock till en Volkswagen boxermotor skiljer sig från de flesta andra motorblock i det att det är delat på mitten. Lösa lageröverfall saknas, var motorblockshalva bildar istället lageröverfall.
Med den vänstra motorblockshalvan monterad i motorstöd kan jag börja provmontera och göra nödvändiga justeringar. Första jobbet blir att montera fördelardrivningsaxeln och shimsa in den till rätt tolerans. För att kunna göra det krävs att man har den fördelare som ska användas samt fördelarklämman till hands.
Min manual specificerar ett spel på mellan .020 och .050 av en tum mellan motorblock och axel. De två medföljande shimsen ger en millimeter i spel, vilket passar fint då .050 av en tum är 1.27 mm. Lite lösa toleranser är ofta bättre än för snäva på en trimmad motor.
Nästa steg är att provmontera kamaxeln och mäta axialspel. En fläns på kamlagret längst bak i motorblocket förhindrar kamaxeln att vandra fram och tillbaka. Det ska inte vara för tajt, det måste finnas utrymme för lite olja. Här får jag inte ens in mitt tunnaste bladmått, lagret ligger direkt an, metall mot metall.
Enligt verkstadshandboken är ett spel på mellan 0.04 till 0.13 mm acceptabelt. På gränsen till vad som är mätbart med vanliga bladmått. Efter lite justering med våtslippapper får jag precis in ett 0.10-blad.
Häng med nästa gång, för då bygger vi vevaxel!
Text&Foto: Jon Remmers
En folkamotor byggs med fördel två meter från sängen. Det gäller bara att komma ihåg var den står när man vaknar mitt i natten och ska hämta ett glas vatten. Motorstödet är betydligt hårdare än stortår nämligen...
För att en vevaxel med större slaglängd ska få plats har motorblocket bearbetats på insidan. Industrirobotens framfart syns tydligt.
Motorn i en Volkswagen Typ 3 har ett helt annat kylsystem än det i en Typ 1. Fördelaren sitter inklämd mellan en generator och mycket annat. Därför har dessa motorer en egen fördelarklämma som inte nytillverkas. Den här är snodd ifrån en skrotmotor.
Fördelardrivningsaxeln driver på en standardmotor även bränslepumpen via en stötstång. Eftersom den här motorn får bränsleinsprutning med elektrisk pump blockeras bränslepumpens hål i motorblocket. Men shimsningen kommer man inte ifrån.
Fördelare – fördelarklämma – fördelardrivningsaxel – shims. Sedan pressar man med ena handen över fördelaren…
… och mäter spelet med den andra handen…
… och jämför med uppgifterna i boken. I det här fallet ”How to Rebuild Your Volkswagen aircooled Engine” ISBN: 978-0895862259 – som är ett mycket bra komplement till verkstadsmanualen.
Med en lagerhalva runt kamaxeln kan spelet mätas med ett bladmått och vid behov justeras med våtslippapper. Spelet ska mätas med lagret på plats i sitt säte, helst också med båda blockhalvorna monterade och dragna till moment, men för det krävs en indikatorklocka.
Ett diskställ. Fyra vevstakar. Ignorera övrig disk.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.