Bild
Nästa artikel
Rovers i racing

Rovers i racing

Klassikerkampen 2.0

Audis tävlingsanknytning är ju välkänd men hur ligger det till med Iréne Paniks Rover?

Rovers nya SD1 hade mycket gynnsamma prestanda för sin tid vid introduktionen 1976 tack vare sin beprövade V8-motor, men det skulle dröja ett par år innan potentialen renodlades för racing. 1980 skrevs reglementet för BSCC, British saloon car championship, och man tillät motorer upp till 3,5 liter och detta passade Rover perfekt. Huvudansvarig för British Leyland motorsport, John Davenport lyckades sälja in konceptet hos styrelsen att låta utveckla just en 3500 för touring racing, en idé som det rådde viss skepsis till, men John lyckades övertala dom att 3500:an var rätt val.

Trots att det var en stor bil och ganska tung bil uppvägde en del fördelar hos Rovern, såsom mycket bra aerodynamik, chassi med bred spårvidd, och den lätta V8 motorn bland annat. Via David Price racing färdigställdes två bilar för säsongen 1980.

Detta gick över förväntan, Roverbilarna låg i tätstriden mestadels och kammade hem ett par vinster under säsongen, för 1981 satsade man ännu mera krut på det och etablerade ett samarbete med Tom Walkingshaw racing, TWR, som vid den här tiden var ett av de största namnen i brittisk racing.

Och detta gick nu ännu bättre, Rover vann sex av elva tävlingar på säsongen med sina två Group-1 bilar. Framgångarna smittade av sig och dess kölvatten lanserades nu Rover Vitesse på den vanliga marknaden, en prestandaversion av den vanliga standardbilen, Vitesse kom att bli en succé, och nästa version av de nu välkända racingbilarna kom att baseras på just Vitesse-modellen.


 

1983 års säsong med de nya bilarna gick om möjligt ännu bättre, såpass bra att BMW-stallet anklagade dom för fusk, en tvist som ledde till att Rovers mästarskapstitel togs ifrån dom, och rättegångar som drog ut såpass på tiden att man hade redan kommit en bit in på 1984 års säsong, när den slutliga domen föll, stoppade Rover sitt tävlande halvvägs in i säsongen. Trots att fabrikstallet var ute ur leken, så var det ändå en Rover som tog hem mästerskapet denna säsong. Andy Rouse hette föraren som kammade hem totalsegern med en TWR-Rover som kördes i privat regi.

 

Borta från hemmaplan tävlade nu Rover på kontinenten i European touringcar championship, här var den främsta rivalen Volvo, och det var två ganska osannolika kombattanter, den eleganta kilformade lyxbilen mot den präktigt svenska lådformade Volvon. Rovern hade mer fördel av sin låga profil och bättre chassi, men i slutändan kom man till korta mot Volvobilarnas turbo. För 1986 kom man med nya modifikationer på V8:an, ett slags dubbelplenum med dubbla gasspjäll, utvecklat av Lotus för bättre andning. Denna nya anordning satt även på standard-Vitessen detta år som reglementet föreskrev, minst 500 bilar måste byggas med i princip samma delar som tävlingsbilarna bestod av. På denna punkt hade Volvo råkat i blåsväder, man hade byggt 500 stycken, men strippat nästan alla efter kontrollen och byggt tillbaks och sålt dom som vanliga bilar...

 

Säsongen 1986 var nog den rörigaste någonsin, Volvo klarade sig utan reprimand för fusket med homologiseringen , men straffades tillsammans med Ford på ett par andra punkter. Segern skulle nu enkelt än en gång bli Rovers, om det inte vore för att FIA mitt under säsongen beslutade att göra om poängräkningen vilket ledde till att Rover fråntogs titeln. Med denna cirkus bestämde sig både Rover och Volvo att sluta delta i ETCC och andra FIA-sanktionerade tävlingar helt och hållet.

 

Men Rover fortsatte vinna ändå, fast i privat regi. 1987 tog Kurt Thiim hem tyska mästerskapen och Tim harvey gjorde det samma i BSCC hemma i England. I Sverige körde Kaj Bornebusch en ex-TWR Rover Vitesse i en rad nordiska tävlingar under 1987-88.

Kommentarer

#1
Fredrik Klasson
2012-03-18 05:38

Racing var roligare på 1980-talet... Vad var det för fusk som BMW anmälde Rover för?

#2
Mårten Carlsson
2012-03-18 11:11

BMW hävdade att bland annat hjulhusen var för stora och fusk med motordelar.

#3
Stefan Gustavsson
2012-03-18 18:39

Konstigt att man aldrig förlorar för att man är sämre, utan bara för att alla andra fuskar!

#4
Johan T
2012-03-18 21:12

Ni har ju utan tvekan den absolut ballaste bilen!
Om motståndarlaget känner sig deppiga över det kan ni ju alltid bjuda in till en filmkväll.
Dom verkar ju gilla Michelle Mouton, här kan man se henne sprätta grus i en Rover 3500 :)

http://www.youtube.com/watch?v=pH0gGZsObqg

#5
kaninteloggain
2012-03-19 17:35

Säga vad man vill, men nog vinner Rover alltid en gren: ballaste ljudet! Det låter så gott!
Roliga fighter var det, och fortsatte senare när Ford kom med Sierra Cosworth (2-hjulsdriven), "Mäster" Blomqvist nämnde att det var ungefär inget marktryck fram alls i 250... Men, med den bakvingen var det inte konstigt...

Åter till V8:orna:
När jag jobbade i Australien var jag och kollade på Australian Touringcar, det fanns både 2 och 5-liters, de senare med V8. Jag kan lova att varenda hårstrå stod på ände när 25 -30 bilar med 500+ hk V8:or kom mullrande nerför startrakan på Phillip Island och Calder Raceway! :-))

//hultarn

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.