Bild
Nästa artikel
Mini Cooper & Cooper S 1961–1971

Mini Cooper & Cooper S 1961–1971

Äkta vara?

Ur-Coopern bjuder på stor körglädje i litet format!

Tjatet på starkare motor i Austin Seven och Morris Mini-Minor satte igång i samma ögonblick som modellen premiärvisades på sensommaren 1959. Det var tydligt att vägegenskaperna vida överträffade den lilla 850-motorn på 34 hk. En sportbil i miniformat! Tävlingsföraren och racerbilskonstruktören John Cooper var en av dem som tidigt insåg Minins potential och hade snart skrämt upp en Hundkoja med enlitersmotor och dubbla förgasare. Den visade han upp för BMC som beslutade att bygga 1 000 stycken – som tack för idén och rätten att använda hans namn skulle John Cooper få två pund per bil. Den första Coopern kom 1961 och hade en långslagigare version av 848-kubikaren, nu på 997 kubik och 55 hk. Succén blev massiv och snart hade man passerat de där 1  000 bilarna. 

 

År 1963 kom nästa steg – Cooper S med 1071 kubik och 70 hk – svindlande mycket i den lätta lilla bilen. Rally- och racingframgångarna stod som spön i backen och bilen blev snabbt en legend.  
Modellen utvecklades kontinuerligt med nya utföranden och nya motoralternativ. Cooper försvann 1969 och Cooper S levde till 1971 då British Leyland tröttnat på att betala royalties till John Cooper. Då hade mer än 100 000 Cooper-kojor tillverkats. 
De allra flesta bilarna slets ut på ett tidigt stadium, både i tävlingssammanhang och i vanlig trafik. Och bakom ratten är det lätt att förstå varför – få bilar inbjuder så till hårdkörning som en Cooper eller Cooper S. 
För spekulanten på en sportkoja gäller att förutom  att kolla skicket även ta reda på hur genuin den tilltänkta bilen är. Genom åren har åtskilliga hundkojor av enklare modell försetts med Cooperdelar, till exempel emblem, lister fälgar, bromsar och inte minst motorer. Att det står Cooper eller Cooper S i registreringsbeviset är ingen garanti – även chassinummer går att flytta. 
Mest eftertraktade är Cooper S i Mk I-utförande och en sådan kan kosta fyra gånger så mycket som en standardkoja i samma skick. Det är klart att det kan vara lockande för mindre nogräknade att bygga replikor och sälja som äkta vara.
En ”oäkta” bil kan vara minst lika kul att äga men den ska inte kosta lika mycket som en bil i korrekt utförande. Den samlade kunskapen om hur en viss modell från ett visst år ska vara skapt är stor – är du osäker finns både klubbar och litteratur att konsultera.
 

 


 

Text: Carl Legelius

Fakta
Austin Cooper 1967
Teknik: Rak fyra, vattenkyld, stötstänger. 998 cm3/55 hk. Tvärställd motor fram, framhjulsdrifthjulsdrift. Fyrväxladväxlad låda, golvspak. Kuggstångsstyrning. Skivbromsar fram.
Mått: Axelavstånd 203 cm. Längd/bredd/höjd: 305/141/135 cm. Tjänstevikt 730 kg. Tank 25 l. 
Fartresurser: Toppfart 140 km/h. Acceleration 0–100 km/h 15 s.
Checklistan
Kaross
Rostrisk finns nästan överallt – nästan alla bilar är lagade flera gånger. Kolla passform och kvalitet på lagningarna.
 
Mekanik
Eftersom motor och växellåda delar olja krävs täta oljebyten. Motorn är rättfram att jobba med men dubbelförgasarna kan vara trickiga att få att synka. 
 
Inredning
Allt går att köpa nytillverkat men köp inte de billigaste mattorna om du vill ha rätt känsla. 
 
Hjulställ/Bromsar
Slitna kulleder är vanligt, de bakre bromsarna kärvar gärna. Fram sitter pytte­små skivbromsar med pyttesmå belägg. Cooper S har bromsservo -– funkar?
Mini Cooper & Cooper S 1961–1971
Mini Cooper & Cooper S 1961–1971

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.