Bild
Nästa artikel
Grattis Caravelle!

Grattis Caravelle!

Dagens namnsdagsbil

Varje dag kan du på denna plats ta del av de senaste rönen inom namnsdagsbilsforskningen. Alltså de bilnamnsdagar som vi placerat i vår egen unika almanacka. Denna dag då Fatima och Leila har namnsdag firar Klassiker Caravelle. Alltså både Volkswagen och Renault.

Volkswagen Caravelle är väl den skapelse med fyra hjul som
kommer närmast det franska jetplanet Caravelle som började serietillverkades 1955 och som under sjuttiotalet utgjorde basen i SAS.



Beteckningen Caravelle introducerades av VW 1980 på den bussgeneration som nu väntar på sin tur att på allvar tas upp i gemenskapen bland folkabussentusiasterna, den kantiga, tuffa Typ 3:an som började tillverkas våren 1979 på fabriken i Hannover. Linjerna var inte längre mjuka, vilket gav bättre innerutrymmen och förbättrad säkerhet tack vare energiupptagande strukturer i fronten.

Väghållningen förbättrades och bilen var inte lika uttalat
sidvindskänslig.

Trots att personbilarna sedan länge bytt till ett normalt upplägg med vattenkylning och framhjulsdrift valde Volkswagen något oväntat att fortsätta traditionen med boxermotor, bakhjulsdrift och luftkylning - men
bara delvis. Pannkaksmotor, ja. Men vattenkylningen var ett faktum först en bit in i produktionen.

Den största fördelen var kanske ett kupévärme värd namnet, något som sedan Typ 2 varit ett dilemma i bussarna från Volkswagen. I USA kallades modellen Vanagon, medan den i Europa kallades Caravelle - då den var avsedd för persontransport. Som brukligt med VW nyttofordon fanns de i ett otal utföranden, den kanske coolaste som dubbelhytts pick-up med fyrhjulsdrift,
mums.



1990 rullade den sista bakmotorbussen av bandet. Men paradoxalt nog finns den äldre T2:an forfarande i produktion i Mexiko, dock med vattenkyld radmotor.


Caravelle-namnet lever fortfarande vidare i Volkswagens modellprogram.



Renault Caravelle var ett svar på den framgångsrika Volkswagen Karmann-Ghia. Idén väcktes bland återförsäljarna i USA, nog kunde man framställa en ekonomisk, flärdfull och lite sportig modell på befintlig Renault-teknik? Den kundgrupp man främst tänkte sig var kvinnor.

Ghia som tidigare varit med i framtagandet av Renault Dauphine engagerades i projektet även om det redan existerade skisser gjorda av de egna formgivarna, skisser som på ett tidigt stadium naglade fast modellen
specifika drag, den grillbefriade och tvära fronten, pressningen i sidorna och diskreta fenor.

I designprocessen involverades även Virgil Exner Jr - son till "the" Virgil Exner. För att krångla till det hela kom det bli Frua som byggde den första prototypen efter Ghias ritningar, en rent politisk manöver av Ghia som vid samma tidpunkt hade Volvo som nybliven kund och som även stod bakom huvudkonkurrenten VW, med Karmann-Ghia.



Men till slut blev det en bil: Floride. Det var först efter
att Frua i ren ilska över utebliven betalning och en allmän tystnad både från Renault och uppdragsgivaren Ghia på eget bevåg visade prototyperna officiellt på Parissalongen under namnet Floride. 8 000 order trillade in. När sedan tricket upprepades i USA kom ytterligare 13 000 order. Nu gick det inte att backa. Floride tillverkades under tre år, 1957-61.



Form och format tilltalade publiken. Men Floride byggde på den snabbt åldrande Dauphine och nu när biltypen var etablerad hos Renault gällde det att inte tappa greppet om kunderna. Därför beslutade man att utveckla en ny "kvinnobil" på bas av nya Renault 8, vilket innebar effektivare motor (med femlagrad vevaxel) och modernare hjulupphängningar. Frua satte igång på nytt.

Den nya vagnen, kallad Caravelle, var om inte en karbonkopia av Floride, så näst intill. Luftintaget på sidan var bortrationaliserat, linjerna var lite rakare, men fortfarande var den Hemulen-liknande fronten ett starkt karaktärsdrag. För att inte göra det helt lätt för motorhistorikerna tillverkades Floride "S" parallellt en tid, av rent produktionstekniska skäl.

Caravelle uppdaterades med tiden och fick större motor, men under hela dess levnad - till 1968 - var denna lilla läckerbit främst en angelägenhet för USA-marknaden (där den terminerades 1967).

Grundkarossen var en cabriolet men en fin hardtop, som ofta fick sitta på
permanent, gjorde den till en attraktiv liten sportcoupé.

Kommentarer

#1
Claes Johansson
2009-09-22 14:32

Caravellehistorien innehåller oändligt mycket mer än det som skrivits i Namnsdagsbilen. Leif Hurtig har vänligheten att inte bara rätt några fel i texten (som nu ordnats till) utan också se till fylla på med lite mer kunskap.

Flera insändare har tagit för givet att jag tycker väldigt illa om modellen. Så är det inte. Jag gillar både Hemulen och Renault. Fast hellre en R4 än en Caravelle av den enkla anledning att jag måste lägga mitt högerben runt växelspaken för att över huvud taget få plats i sittbrunnen.

Hälsningar Claes Johansson, Klassiker.

Nu över till Leif:

Precis som du skriver, försvann sidoluftintagen på Floride S och
Caravelle. De behövdes ju inte, eftersom kylaren på dessa modeller var
monterad längst bak istället för framför motorn. Istället togs kylluften in
genom ett galler i bakluckan och därifrån sögs luften in av kylfläkten genom
kylaren och evakuerades bakåt under bilen.

"Kylargrillen" - som på Floride/Caravelle var monterad på bakstammen(!) -
var till för evakuering av kylluften på Floride, men hade bara en rent
dekorativ funktion på Floride S/Caravelle. De senare hade en täckande plåt
bakom "grillen", som dessutom hade tätare dekorribbor.

I USA var det nog inte så stor förvirring apropå Floride S och Caravelle,
eftersom Floride hette Caravelle där redan från början. Detta var antagligen
anledningen till att Floride fotograferades tillsammans med Air Frances
Caravelle, flygmaskinen, för reklam och broschyrbilder.

Instruktionsboken, som illustrerar Caravelle på inledningsbilden till
artikeln på hemsidan, är ju en Floride i USA-utförande.

Det var nog mer långsökt i Europa varför Floride visades tillsammans med
Caravelle, men företag med ambitioner ville ofta koppla sina mest
framstående produkter med toppen av flärd, som på 50 och tidiga 60-talet var
flygresor och båtkryssningar. Även Volvo fotograferade bl a PV 444 och 544
tillsammans med SAS-plan...

Att man behöll Floride-namnet parallellt med Caravelle under ett drygt år
i Europa, hade sina speciella orsaker:

När Floride S och Caravelle presenterades 1962, ville man göra skillnad
mellan cabrioletmodellen Floride S - S:et stod naturligtvis för mer
prestanda - och den familjevänliga, fullt fyrsitsiga coupén Caravelle.

Caravelle hade en ny hardtop med utdragen taklinje och mindre lutad bakruta
och såldes endast som fyrsitsig coupé 1962 och 63, med fast monterat tak och
riktigt baksäte. Floride S hade den ursprungliga, mer kupémässiga hardtopen,
sufflettlåda och barnsäte fällbart till lastplattform.

Under första delen av 1962 fanns därför faktiskt tre modeller av Renaults
coupé/cabrioletmodell listade och avbildade i broschyren: Floride, med 40 hk
SAE 850 cc (Dauphine Gordini-motorn) och trumbromsar, Floride S och
Caravelle med 51 hk SAE 956 cc och skivbromsar runt om. Den utseendemässigt
omedelbara skillnaden var att Floride hade heläckande, profilerade
navkapslar i krom, Floride S och Caravelle hade silverlackerade, hålade
fälgar för att ventilera skivbromsarna och en mindre navkapsel.

Enda, knappt märkbara skillnaden invändigt var att tempmätaren på Floride
togs bort på Floride S och Caravelle. De senare hade ju slutet kylsystem, så
därför räckte det med varningslampa, resonerade Renault.

En oftast förbisedd detalj är att Floride S och Caravelle presenterades
nästan ett halvår innan R8, som de nya modellerna baserades på. Hårdraget
kan man säga att att R8 baserades på Caravelle, även om typnumren säger
något annat...

Floride är en variant av projekt 109, Dauphine (typ 1090, Floride var typ
1092). Floride S är variant 2 i projekt 113 (med typnumret 1131, Caravelle
har typnummer 1133. 1130 är R8 med 956 cc motor och 1132

#1
claes Johansson
2009-09-22 14:43

och här fortsätter Leifs inlägg:

R8 Major med 1108
cc. 1134 är R8 Gordini med 1108cc och 1135 R8 Gordini 1300. 1136 är R8 S,
som kom hösten 1968 som en "fattigmans R8 Gordini", med kaross från R8G och
motorn från nyss nedlagda Caravelle. R10 däremot, är ett senare projekt,
119, senare än både R12, projekt 117 och R6, 118, som båda presenterades
fyra år senare än R10).

Att coupémodellerna presenterades först var ganska logiskt, eftersom man
då fortfarande inte låtsades om att de var byggda på en "ny" bottenplatta,
R8 var ju inte officiell. Därför var det bara ett par kompletterande
modeller med en ny, starkare motor - och skivbromsar runt om som på riktiga
prestandabilar!

Bottenplattan från Dauphine ändrades endast marginellt för den nya modellen
R8 och var därför enkel att aptera för Floride S/Caravelle. Axelavståndet
var detsamma, största skillnaden fanns i bakvagnen.

Bensintanken på R8/Floride S/Caravelle flyttades upp ovanför bakaxeln i det
utrymme som kylaren och luftintaget använde på Dauphine/Floride, eftersom
den nya motorn - som även utvecklats för skåpbilen Estafette - nu hade
vattenpumpen i den "normala" änden av toppen, både på svansmotormodellerna
och den framhjulsdrivna skåpbilen.

Dauphine, liksom 4CV och Floride, hade bensintanken placerad på höger sida
framför bakaxeln och under baksätesdurken. Det var möjligt på dessa
modeller, eftersom pendelaxlarna styrdes i längsled endast av de nållager
som ledade pendelaxlarna vertikalt. På R8 infördes snett inåt framåtriktade
reaktionsstag, fästa mellan axlarnas ytterändar och bottenplattan, som
framtvingade flyttningen av bensintanken. På köpet fick bilarna utökad
aktionsradie, genom att tankvolymen ökade från 32 till 38 liter. Eller
kanske inte, ändå...

Visserligen fick R8/Floride S/Caravelle framvagnsupphängning med kulbultar
istället för spindelbultar, men framvagnsbalken var i princip identisk med
Dauphine. Övre bärarmsinfästningen flyttades, men det löstes genom att man
gjorde en framvagnsbalk med dubbla infästningsmöjligheter för övre bärarmen,
beroende på om balken monterades på en Dauphine eller R8. Skillnaden i
styrväxelhöjd mellan Dauphine och R8 löstes med två olika långa
infästningsstag, beroende på modell, som bultades till monteringsplattan för
kuggstångstyrväxeln.

Att inte Dauphine fick samma chassiekomponenter som R8, berodde troligen på
att skillnaden då inte blivit tillräckligt stor mellan femtiotalsbilen
Dauphine och den "helt nya, moderna" sextiotalsbilen R8. Detta utnyttjades
senare av franska entusiaster, som enkelt monterade fram-och bakvagnar
komplett med motorpaket från R8 Gordini och åstadkom bilar med högre
prestanda än donatorbilarna, tack vare den mer strömlinjeformade karossen.

Floridenamnet slopades helt från 64 års modell- och även den mer
coupéinspirerade hardtopen - då Caravelle dessutom fick samma 1108 cc motor
som Estafette fått redan 1962 (70 mm kolvar istf 65 mm, men naturligtvis
annan förgasarbestyckning och kamaxel och 55 hk SAE). Även R8 fick detta år
1100-motorn i "Utmanaren" R8 Major, men där med 50 hk SAE som angiven effekt
(nya SAE-normer 1966 "sänkte" effekten till 46 hk SAE).

Karosserna på Floride och Floride S/Caravelle är i stort sett identiska.

Förutom tidigare nämnda igensatta luftintag på sidorna, skiljer det några
inre plåtar runt baksätet beroende på om det är en cabrioletkaross med
sufflettlåda eller en coupékaross, och så är det olika bakstam på Floride
och Caravelle. Floride har håltagning för evakuering av luften genom
grillen, Floride S/Caravelle har hel bakstam, men fortfarande "grill"
monterad. Motorhuven skiljer, genom att på Floride S/Caravelle finns ett
stansat galler för

#2
Oscar G
2011-08-27 09:24

Oj, vad mycket fakta och kunnande! I'm impressed...!

När det begav sig kallades, i alla fall i våra trakter, både Floride, Caravelle och Karmann Ghia elakt nog för "Eunucken".

Varför?

Jo, för att det ambitiösa sportvagnsutseendet kombinerat med milt sagt mediokra prestanda formligen kved ut:
"Vill så gärna, men kan inte...!!!"

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.