Bild
Nästa artikel

Grattis Fiat Uno!

Dagens namnsdagsbil

Varje dag firar vi en ny bilnamnsdag från Klassikerkalendern. I dag när Uno har namnsdag uppmärksammar vi bilvärldens Uno!

Uno betyder ett på italienska och med det namnet gjorde Fiat klart att man siktade på förstaplatsen i försäljningsstatistiken med sin nya småbil som presenterades 1983.

Detta kaxiga mål nåddes flera år i rad på den italienska marknaden, även i övriga Europa sålde Fiat Uno bra.

Karossen var ett verk av Italdesign och tack vare några extra centimeter på höjden upplevs Uno som extremt rymlig för sin storlek.

Uno blev Årets Bil 1984, men det var nästan väntat eftersom nästan alla nya Fiatmodeller de senaste 30 åren förärats den titeln.

Ã-ver sex miljoner exemplar tillverkades i Fiats italienska fabriker fram till 1995. Efter att tillverkningen lagts ned i Italien fortsatte den i andra länder, i Brasilien går det fortfarande att köpa en ny Uno, i alla fall om man accepterar att den heter Mille.

Kommentarer

#1
Sven
2009-08-15 22:17

Wow - en bild på min Bentley!

Min käre morbror och jag hade köpt varsin Uno, varandra ovetande. Det var han som döpte dem till "våra Bentleys". Fast jag hade en Uno &0 och han en bara en 55, så det så...

Han hade haft både 128:or, Ritmo och Panda innan, men för mig var det första och hittills enda Fiaten. Hans var endabil, min var familjens "slängbil".

Både han och jag var eniga om bilens mest oväntade företräde: Trots dåliga ryggar satt vi båda riktigt bra i de till synes enkla sätena, även under långa resor. Och detta trots att han var 168 cm lång med kort rygg, och jag 190 med extremt lång rygg.

(Takhöjden var för övrigt bland det jag uppskattade mest med Uno...)

Uno var strängt taget en mycket sympatisk bil i sin prisklass. Det mesta var väldigt rätt för sin tid - utom det tråkiga faktum som gällde de flesta italienska bilar vid den tiden: De var byggda för sydligare breddgrader. Varken bromsar, hjulupphängningar, transmission eller kaross trivdes med svenskt saltslask. Min dog därför sotdöden efter bara 13000 mil. Trots att den var fin till det yttre, ännu finare till det inre och helfrisk i motorn så blev det för dyrt att rostlaga den. Riktigt synd, faktiskt, men inte oväntat:

Min Lancia Delta (Saab 600) hade gått samma öde till mötes. Den bilen gick som ett skållat troll - men rostade ännu fortare.

Fast Lancian hade hunnit prestera dubbla miltalet vid det laget, så det sved liksom inte på samma vis.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.