Bild
Nästa artikel

Det började med tre hjul

Svar på nöten

Som ni snabbt luskade ut denna gång var den gemensamma nämnaren i fredagsnöten att de alla har börjat med trehjulingar. Bilarna ifråga är Reliant Rebel, Lagonda 3 litre, Morgan +8 och en AC Cobra mk IV.

Vi presenterar dom i ordning, var och en av dessa fyra grundmurade arketyper i brittisk bilhistoria har både turbulent och fascinerande bakgrund, vi börjar med A som i AC.

AC Cobra är en av de mest välkända bilar som funnits, en prestandaikon med närmast mytologisk status. Men AC:s historia sträcker sig ganska långt tillbaka i tiden, och var mer blygsam före Cobrans tideräkning. Det startade redan 1901 då under namnet Weller motor company, och presenterade en fyrhjulig tourer redan 1903. Men den verkar stannat vid ett enda exemplar, istället började man något år senare bygga en billig liten trehjulig transportkärra som kallades Auto Carrier, och det blev kort och gott AC. 1907 kom en variant som kallades Sociable, som räknades som automobil även om den mest liknade en förvuxen motorcykel med plats för två personer fram och föraren bakom. I en del varianter fick föraren krypa ner i korgen fram och styra med spak. Runt 1800 Sociables skall ha gjorts innan man 1913 kom med sin första "riktiga" bil med normalt antal hjul.

Man förde en ganska blygsam tillvaro i bilindustrins utmarker, efter kriget kom en ny modern modell, 2 litre som såg bra ut men gjordes i blygsam skala. 1952 kom man åter med en trehjuling, Petite, som dock såldes i några tusen exemplar, den mest framgångsrika AC:n någonsin.

Så hoppar vi fram ett par år och försöker reda ut lite i röran runt Cobra. Heter den AC eller Shelby Cobra? 1953 kom AC Ace konstruerad av John Tojeiro, en vacker och lätt sportbil med aluminiumkaross och egenutvecklad motor. Senare byttes den ut mot en större Bristolmaskin på 3 liter. 1962 dundrade en amerikan in på den lilla verkstaden i Surrey med en galen idé om att sätta en stor Ford V8 i den lilla Ace, och Carrol Shelby som var amerikanens namn lovade att det skulle bli en vinnarmaskin. AC behövde en sådan, bokföringen hade inte varit någon rolig läsning sedan 1914 ungefär...


De första Cobrabilarna byggdes hos AC med Fords 260" motor men när Carroll Shelby bestämde sig för ännu större motorer flyttade slutmonteringen över till USA, med 390" motorn och senare den monstruösa 427" behövdes ett mycket kraftigare chassi som konstruerades av Shelby, och AC fann sig som underleverantör. Samtidigt som man hemma byggde en mildare Cobra för engelska marknaden. Så det fanns samtidigt alltså både Shelby och AC Cobror. Carrolls Cobra blev en vinnarmaskin på banorna men knappast i plånboken, det blev inte många byggda av de absoluta värstingarna, och Carroll sålde Cobranamnet till Ford under 1965. Men AC fortsatte skicka över chassin fram till 1967. Man fortsatte bygga Cobras hemma hos AC några år till med den mindre 289:an, 428" Cobra Jetmotorn och dito Cobrachassin försågs med en Fruaritad coupé och såldes som AC 428 fram till 1973.

Runt 1980 blåstes nytt liv i Cobran via Autokraft i Brooklands som kom att återuppta klassikern. Man fick omsider namnrättigheterna att kalla den AC också. Cobra mk IV byggdes om än sporadiskt och fick sällskap av en ny Ace 1993. tre år senare var det konkurs igen och något som kallades Pride automotive tog över rörelsen, det lilla som fanns, och namnet AC. 2005 slog man på stort och presenterade Cobra mk V, och hade nu ömsat skinn till kolfiber, produktionen flyttades till Malta. Där byggde man hela tre bilar och slutade med en konkurs 2007 för femtioelfte gången i AC:s historia. Men ormen är seglivad, 2009 återuppstod den igen i tysk regi, en ny mk VI presenterades med motor från Corvette, den skall enligt diffusa uppgifter satts i någorlunda seriemässig produktion under 2012.

Taggar: Reportage, Hem

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.