Bild
Nästa artikel
Håll koll på slangen!

Håll koll på slangen!

Reportage

Inblandningen av biodrivmedel gör bensinen aggressiv mot bränsleslangarna. Snart höjs etanolandelen ytterligare. Slangkoll är nu viktigare än någonsin och det finns fallgropar.

För tio år sedan blev det tillåtet för drivmedelproducenterna att blanda in upp till tio volymprocent etanol i bensin. Diesel fick i sin tur innehålla upp till sju procent fettsyrametyl­est­rar. Idag säljs 95-oktanig bensin med en femprocentig etanolinblandning.

Den 1 augusti 2021 kommer andelen öka till tio procent och bränslet benämns som E10. Fram till år 2030 ska inblandningen av biodrivmedel gradvis öka enligt en av regeringen fastställd inblandningsskala. Skälet är förstås att minska kol­dioxidutsläppen men det finns baksidor. Etanol har lägre energidensitet än bensin vilket kan leda till ökad förbrukning och för mager bränsleblandning. Den främsta nackdelen är ändå att etanol är aggressivt mot äldre bilars bränslesystem. Slangar, packningar och membran i bränslepumpar riskerar att ta stor skada. 

Gummi är färskvara och en till synes välhållen bränsleslang visar upp förödande skador när den böjs. Satsa på kvalitet som klarar av dagens bränsleblandningar.
Gummi är färskvara och en till synes välhållen bränsleslang visar upp förödande skador när den böjs. Satsa på kvalitet som klarar av dagens bränsleblandningar.

Det har alltid varit av största vikt att undersöka bränslekomponenterna men när biodrivmedel­inblandningen ökar blir risken för bränsle­läckage större. Innan du byter ut trasiga slangar mot nya finns det en del att tänka på. Tål slangen etanol och hur mycket? Har bilen bränsleinsprutning och arbetar således under ett högre tryck? Kommer slangen att monteras varmt och kommer den vara omgiven av bränsle, exempelvis inne i en tank?

Det finns en rad olika standarder för bränsleslangar där vissa biltillverkare sätter sina egna. Internationella ISO, tyska DIN och amerikanska SAE är de globalt mest använda. Under åren har de reviderats flera gånger i takt med att bränslena har förändrats, bränsletrycket ökat och kraven på lägre genomströmningshastigheter i ytterhöljet skärpts. 

För att uppnå dessa krav använder sig tillverkarna av olika gummisorter, plaster och även metall fördelat på ett eller flera lager med förstärkningar emellan. En ­högre klassificeringssiffra innebär inte alltid att slangen är kraftigare utan att den har andra egenskaper. Utöver att kontrollera standarderna är det mycket viktigt att ta reda på tillverkarens exakta specifikation över maximalt arbetstryck, temperaturkrav och framför allt vilka bränslen slangen klarar av. 

Bränsleslangsstandarder

ISO 4639 Äldre standard.
ISO 19013-1 Nuvarande klassning för slangar till dieselbränslen.
ISO 19013-2 Nuvarande ­klassning för slangar till bensin.

DIN 73379 Den tyska standarden. Beskriver slangen enligt tre olika temperaturgränser i åtta olika materialklasser men garanterar inte bränsleblandningen.

SAE J30R6, R7 och R8 Snarlika krav (olika temperaturer/genomströmningshastigheter). Anpassade för bränslesystem som arbetar med lågt tryck, exempelvis förgasarmotorer. Går också att använda till avluftningsslangar och mellan bränsletankar.
SAE J30R9 För bränsleinsprutning som arbetar med högre tryck än förgasare. Måste ha en betydligt lägre genomträngning av bränsle­ångor än R6, R7 och R8.
SAE J30R10 Klarar till skillnad från R6, R7, R8 och R9 att omges av bränsle, exempelvis för montering inuti tanken. Lägre temperaturkrav än hos R8/R9.
SAE J30R13 För RME, biodiesel.
 

Bränsleslangar av gummi är färsk­vara så undersök därför samtliga på bilen noggrant samt regelbundet. Snåla inte när du sedan köper ny bränsleslang men överdriv inte. Stål­omspunna slangar är populära men insidan på billigare alternativ kan fortfarande vara lika känsliga mot etanol. Dessutom är det betydligt svårare att undersöka eventuella skador. 

För högtrimmade maskiner och motorer som körs på ren etanol under mycket högt bränsletryck finns slangar med ytterhölje i polyester eller till och med kevlar. Detta behövs inte på en klassiker.

På nyare bilar används i regel plastslangar istället för syntetgummi, i regel gjorda av polyvinylklorid eller kort och gott PVC som tål etanol och att vara omgiven av bränsle. Ett betydligt dyrare alternativ är slangar tillverkade av PTFE, polytetrafluoreten, mera känt som teflon.

En bränsleslang ska uppfylla en eller eller flera standarder men specifikationen är lika viktig. En nitrilgummi-slang enligt DIN 73379 och SAE J30R7 (se tabell) kan klara av 100 procent etanol men många gör det inte. 

Det är en mindre djungel att köpa nya slangar och alla säljare är inte lika noggranna med att uppge specifikationerna. Tumregeln att man får vad man betalar för gäller och köp bara fabrikat där det tydligt framgår vad slangen klarar av.

Taggar: Reportage

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.