Opels syssling Opala

General Motors startade med sammansättning av bilar i Brasilien redan 1925, men först under 1960-talet började man prospektera på en egen modell. Opala presenterades i november 1968 och var GM do Brasils första personbil. Man vägde under ett tag mellan att producera en bil baserad på någon av de amerikanska modellerna, eller europeiska Opel, det blev ett mellanting.

 

Karossen är i princip rakt av den vi känner igen som Opel Rekord/Commodore ”C” men motorerna togs från USA, Chevrolets stora 250 kubiktums sexa, alltså 4,1 liter och den midre 153” fyran som tidigare hade funnits i Nova.

Rekord C-karossen utgick redan 1971 i Europa, men i Brasilien kom den att leva bra mycket längre, ända fram till 1992.  Den moderniserades under denna period i ett par omgångar, den första ansiktslyftningen kom 1975 och då anlände kom även en lite lyxigare Opala Comodoro . motoralternativen blev också några fler under årens lopp, från 1980 fanns också motorerna anpassade för etanoldrift, något som Brasilien var tidigt ute med att påbjuda. Samma år gjordes den andra större make-overn på modellen och så lanserades Diplomata som kom snäppet över Comodoro i hierarkin.   

 

Chevrolet i Brasilien breddade också utbudet med att börja tillverka Chevette 1975 som var ”vår” Kadett i ganska oförändrat utförande, så även Monza som var baserad på Ascona men dessa ruckade inte på den större Opalans popularitet något nämnvärt, den genomgick en sista modifiering runt 1988 och fortsatte att tillverkas i fyra år till. Den 16:e april 1992 rullade den sista Diplomatan av bandet, nedläggningsbeslutet möttes med något som närmast kan beskrivas som landssorg.

 

Opalan ersattes av Omega, som var i det mesta lik våran europeiska modell, med ett undantag, den fick behålla den stora Chevroletsexan som nu var minst sagt ålderstigen, den hade sina ursprungliga rötter i ”Stovebolt six” som hade introducerats redan 1929. Med elektronisk insprutning och andra moderniseringar kom den trotjänaren att finnas kvar i Omegan fram till 1998.