Bild
Nästa artikel

Plan 53 - Lyftet!

sommarprojektet del 5

Jobb, jobb, jobb... OJ! var den sååå dålig? Det hade vi inte "sett". Så nu lyfter vi. 63 dagar kvar.


Oavsett hur stort eller litet ett projekt är så är det i princip en vedertagen standard att det alltid blir mer jobb än vad man tror från början. Vår Chev -53 är definitivt inget undantag och det skulle varit bra jäkla märkligt om den skulle ha varit det.

Personligen var jag rätt blind för all rost som fanns och hur dålig bilen egentligen var undertill. Eller rättare sagt, jag brydde mig nog inte speciellt mycket i den märkliga berusningen som jag och Kåre kände i stunden när vi förankrade affären och lyckan över att få sätta igång ett galet och kul projekt.

Många känner nog igen sig och det har inte hänt en gång, inte två utan det är mest hela tiden. Det brukar inte finnas någon sans eller eftertanke när det gäller lyckan över att få påbörja ett nytt projekt.

Nu är jag definitivt inte negativ över det vi startat, tvärtom och jag vet att Kåre tycker detsamma. Än så länge känner vi ingen direkt hets över vårt uppsatta mål att köra Chevan till Wenngarn om lite mer än två månader. Men vi lär få anledning att återkomma till det uttalandet kan jag tänka.

Det eskalerar!
Efter första riktiga jobbarlördagen insåg vi att det fanns en betydande mängd med rost framförallt i bakre hjulhus. Det är så pass mycket att det blir svårt att återskapa utan att ha åtminstone någon slags form av nya profiler.

Plåten är bitvis helt förintad och även om det rätt enkelt går att gissa sig till form och utförande så har vi helt enkelt inte den tiden.
Nu finns det rätt ändå mycket ekonomiplåt till vår tidiga 50-tals Cheva trots det inte är en "Classic 1955-57" där i princip allt finns att köpa, tom. helt nya karosser. Så det måste till en större beställning från USA. Men innan så lyfter vi plåtfrågan direkt till er alla följare.


Hjälp oss vi söker: Ekonomiplåt till vår Chevrolet 210 1953. Vad har ni? Precis allt är av intresse stora som små bitar av ny ekonomiplåt framförallt i regionerna bakskärmar, hjulhus och skärmkanter.

När så domen sedan var klar över hur dålig framför allt den högra ramskenan var drygt metern in från stötfångaren bak kändes det som att detta löser vi inte utan att vara rationella. Karossen måste av ramen för att över huvud taget kunna komma åt och framför allt för att vi ska slippa ligga under.

Kåre protesterade från början när jag började prata om att ramlyfta, och visst jag håller med. Jag vill även själv in i det längsta undvika ett ramlyft eftersom det ger så oerhört med mer jobb och framförallt så är karossen shimsad mot ramen. Våra dörrar har verkligen ett mercedesklick när de stängs trots att karossen har suttit på plats i mer än 60 år.

Det är väldigt lång tid efter dåliga vägar och det har givetvis blivit sättningar under alla dessa år och framför allt rost. Därför blir det lite svårt att hitta tillbaka även om vi går efter fabriksspec och vi lämnar ju även en hel del original när karossen väl lyfts.
Det hade varit en helt annan sak om vi haft en hel vinter framför oss men om två månader ska vi köra till Wenngarn.
1-0 till -53:an.

63 dagar kvar...

Text och Foto Lars "Julle" Olofsson Foto Kåre Torfjäll
Taggar: Plan 53, Chevrolet

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.