Bild
Nästa artikel
Saabmuseet skingras?

Saabmuseet skingras?

Saabkrisen

Saabmuseet riskerar att styckas upp när konkursförvaltaren bjuder ut bilarna styckevis. Den 20 januari gick anbudstiden ut och ett viktigt stycke svensk industrihistoria riskerar att skingras. Hur kunde det bli så här? Hade det kunnat undvikas?

Saabmuseet bjuds ut till försäljning. Högst upp på konkursförvaltarens lista läser jag: ”Den första Saaben, Ursaab, prototyp byggd i Linköping 1946-47, körbar, delvis renoverad …”

Det är som att köra ett knivblad längs hela min ryggrad.

Efter Saabs nedläggning nummer två undrar man: hade det gått att undvika? Museet har sedan den blygsamma starten (under en bensinmack) vuxit och verkat under små omständigheter. Bilar har ställts undan mer eller mindre planerat, men i likhet med alla andra museer har det handlat om människors drift att spara något som överlever en själv.

Betydligt längre ner på konkursförvaltarens lista hittar jag mitt eget namn. Det står i samband med den Saab 9000 turbo 16 provbil som blev 60-årsgåva till VD:n Sten Wennlo och som Klassiker hade det blandade nöjet att köpa, äga, snabbrenovera och sedan för självkostnadspris överlåta till Saabs bilmuseum. Det var den naturligaste av instinkter. Var skulle världens äldsta existerande Saab 9000 annars stå, om inte i sin egen trygga hemmahamn?

Jag har sprungit på Saabmuseet som barn i huset. Alltid känt mig välkommen, omfamnad, uppspelt, på gränsen till okontaktbar. Jag har regelbundet återvänt hit sedan den dag då jag för 26 år sedan för första gången letade mig fram till dåvarande museichefen Pelle Rudhs krypin under den där bensinmacken.


Av ren självbevarelsedrift har jag genom åren tvingats suga in upplevelsen i små, små doser. En bil i taget. Det säger sig självt: ett helt museum fyllt av klassiska Saabar är något som vida övergår ens känslomässiga upptagningsförmåga. Jag mår fysiskt illa bara av att stå lite för nära Ursaaben. Det var inget annat än ett gudomligt ingripande den gången då bilen gick sönder bara minuter innan det äntligen var dags för provkörning.
Jag hade med säkerhet kräkts ner hela instrumentpanelen.

Syndromet ska tas på allvar och det kan liknas vid de depressionsliknande tillstånd som Florens konstskatter kan utlösa hos den lidelsefulla besökaren.

Det kan också kallas Saabandan.

Den där förbannade Saabandan.

Lika mycket som den rinner i mitt blodomlopp, lika mycket börjar jag i denna sena stund misströsta och tro att det är just den där andan, som jag har glädjen att dela med så många andra, inte minst medarbetarna på museet, nu har satt krokben för verksamhetens fortlevnad.

Inga museer kan garantera någonting. Men museer till idé och konstruktion syftar till att överbrygga tid och generationer. Att vara något bestående.

Inget av detta kan läggas på ett museum ägt av ett företag, allra minst när det handlar om ett företag som kippat efter andan i många år. I goda tider har Saabmuseets verksamhet rullat på alldeles förträffligt. I dåliga tider har man uträttat mirakelsaker, bara i lite mindre skala. Man har genererat en aldrig sinande ström av denna impregnerande juice kallad Saabanda, i medarbetare, besökare och inte minst hos spekulanter.

Men någonstans i den där raka, okonstlade västgötska Saabandan finns också ett förrädiskt drag av ”att det ordnar sig”. En aningslöshet?

Museet borde för länge sedan ha lagts i en stiftelse, med en öppen dörr till moderbolaget. Det är det normala bland biltillverkare som vill måna om sin historia.

Att Innovatum och kommunen så här i hängsnarans skugga antyder att man har någon slags framtid att erbjuda skyler inte det faktum att en hel värld nu getts en sällsynt köttig säljlista att hugga in på. Konkursförvaltaren har sin dagordning klar och vem kan sätta sig till doms över någon annan som plötsligt får magisk möjlighet att förverkliga sin personliga Saabdröm, Ursaab eller rubb och stubb?

Det finns ingen kaffebryggare på denna jord jag hellre hänger vid än den hyggligt rengjorda saken som står på diskbänken allra längst bort från all corporate bullshit som ramar in den tjusiga entrén.
Nu senast vankade Erik Carlsson in och jag höll på att svimma.

Men det handlar om större saker än mina privilegierade kaffevanor. Det handlar om omistliga immateriella värden som går förlorade i samma ögonblick som samlingen skingras utan kontroll. Om så sker försvinner en unik möjlighet att utveckla ett nytt Saabmuseum, bortom plikten att sälja en ny årsmodell. Ett angeläget museum med ökad bredd och djup. Ett museum som inte bara radar upp produkter gjorda av en liten, konstig biltillverkare, utan också berättar historien om ett litet, konstigt land.

En mötesplats för allmänhet, forskare, studenter, där industrihistoria på ett svindlande sätt möter det bästa och mest bakvända av designhistoria. Jag är övertygat om att det skulle vara möjligt att driva ett sådant museum på sunda ekonomiska grunder, med plats för kulturhistoria, teknik och galenskap.

På kort sikt behöver Trollhättan tröst. Där har ett museum en nyckelroll. På kort sikt behöver också vittnesmål och en och annan pärm räddas undan förgängelsen. Men i det långa perspektivet måste Saabmuseet bidra med inspiration och framtidsgnista. Om det sedan är vrålet av dubbelmotoriserad Saab 93 eller den för evigt skeva handsfackluckan i Wennlos 9000 som ska kicka igång de goda idéerna kan ingen veta just nu.

Hopp är ett ord som slitits ut i Saabaffärens vindlingar. Men hopp verkar vara det enda som återstår.
Hopp och kanske lite Saabanda.
 

Claes Johansson, Klassiker

Taggar: Reportage, Hem

Kommentarer

#1
Hans-Petter Lyshaug
2012-01-19 16:19

Flott og personlig tekst om en bilhistorisk tragedie. Når bilmerket Saab går i graven er det mer nødvendig med et museum enn noen gang, som en kunnskapsbase og et lys entusiastene kan samles om. Jeg krysser fingrene for at situasjonen løser seg, og at samlingen kan forbli komplett.

#2
Hans Höglund
2012-01-19 16:41

Jag hoppas INNERLIGT att museet klarar sig. Jag har en klocka från besöket i somras som ett bestående minne, tillsammans med de minnen jag har i huvudet och på hårddisken i form av foton.
Jag har en gång varit så nära Ursaaben att jag på en Saabträff i Nyköping 1986 hjälpte någon att lägga i backe på den. Där såg jag även EV-1 köras för egen maskin, visserligen bara uppför rampen till en lastbil, men ändå. Jag kan hålla med om att den har låg markfrigång. Och den låter fantastiskt!!! :-)

#3
Mathias Asp
2012-01-19 16:49

Mycket bra skrivet! Jag såg bilderna igår på alla de över 70 bilarna på nätet. Det skulle kännas enormt tragiskt om ett så viktigt stycke svensk industrihistoria, med allt vad det innebär, styckas upp och skingras vind för våg.

Vi får innerligt hoppas att samlingen på något sätt bevaras i form av ett museum tillgängligt för allmänheten. Jag kan personligen tycka att regeringen borde se värdet i bevarandet av denna bilsamling och tillsammans med kommunen göra allt för att den stannar i Trollhättan.

#4
Hans Ljusterdal
2012-01-19 17:56

Utomordentligt vackert och insiktsfullt skrivet. Man blir djupt berörd. Det hela är så tragiskt och inte minst kortsynt.

#5
Martin S
2012-01-19 18:10

Kan vi hjälpa till på något vis?

#6
Sibylla Gustafsson
2012-01-19 21:12

Vi är många som absolut inte vill att museumet skringras. det ska vara kvar i Trollhättan.

#7
Grandprix63
2012-01-19 22:53

Uppvakta regering, riksdag, kultur- och näringsdepartement.
Framförallt tala med konkursförvaltaren om det inte går att få anständ med försäljningen tills en optimal lösning finns att tillgå
Kan Sverige lägga ner miljontals kronor varje år på en båt som sjönk för nästan 400 år sen borde man kunna bevara en liten del av Svensk industrihistoria också

#8
Robert H
2012-01-20 08:25

Tyvärr är det nog så det blir en total förskingring.
Om man kan muta in stora landområden med skattepengar (naturparker, skyddvärda områden) så kan staten muta in hela museet också. Ty det är en viktig del i svensk industrihistoria inte minst inom det en gång så starka fordonsklustret. Och genom att titta tillbaka kan vi också få mod och styrka att ta steget framåt.

#9
Filip Stén
2012-01-20 09:05

". Om det sedan är ... den för evigt skeva handsfackluckan i Wennlos 9000 som ska kicka igång de goda idéerna kan ingen veta just nu."

Otroligt vackert skrivet, Claes!

#10
Carl Sason
2012-01-20 09:07

Ingen ide att uppvakta en regering som snackat ned Saab från dag 1.
Saab som bilföretag skulle rullat och gå om det fanns en industripolitik bortom sänkt moms på krogmat, tvätta skjortor åt varandra med hjälp av skattepengar (Rut). Det som hänt Saab skulle aldrig hänt i USA, Frankrike, Sydkorea, Japan och sist men inte minst i Tyskland.
Neoliberal politik kommer inte jobba för ett ihophållet.
Sörj, lämna och gå vidare.
Sason
Ägare av ett dussin Saabar 93-9-3x.

#11
Émil Hammarlund
2012-01-20 10:13

Jag har fått upp ögonen ordentligt för Saab först under senare tid.

Trots det så minns jag så väl när jag som liten stod och tittade på Ursaaben när Saab hade något jubeleum i Linköping (1997?) Vilken bil och vilka overkliga former!

#12
Emil Hammarlund
2012-01-20 10:18

Ett annat Saabminne är att en dagisfröken (manlig) hade en Saab som lät konstigt. Kan det ha varit en tvåtaktare har jag funderat på länge nu...

#13
Jan T
2012-01-20 10:32

Jag när ett hopp om att någon likt den som med en dåres envishet samlade ihop Ingemar Bergmans kvarlåtenskap skall träda in på scenen och rädda denna skatt till eftervärlden! Tyvärr räcker inte min plånbok till.
Tack Claes J för din text!

#14
Stefan Åström
2012-01-20 12:29

Bra skrivet, Claes! Jag håller med om att det är trist om samlingen skulle splittras. Men samtidigt tycker jag att det är märkligt att det inte (mig veterligen) har skapats några privata initiativ till att skramla penagar för att kunna fortsätta driften/spara samlingen.

Jag tycker inte att konkursförvaltaren gör något fel, skulle de tänka på att spara denna samling innebär det att fodringsägare får mindre betalt, så det är rätt att försöka få ut så mycket som möjligt. Känns bra att jag tog tillfället i akt att besöka muséet i somras.

#15
pojoel
2012-01-20 15:24

Jag håller med dig Claes, av hela mitt hjärta! Och ändå är jag Volvoit...

#16
Morten Gade Larsen
2012-01-20 19:58

Meget godt skrevet Claes, hvordan skal dette ende - museet er som et hellig sted som har/er/og fortsatt skal være selve limet til Saabandan. Uten museet blir det et tomrom som vanskelig kan fylles for oss Saabister. Dette naturlige sammlingspunkt for treffer-festival- Saabåndelig påfyll , nei dette må reddes.
Stå opp for SAAB - museet må overleve.

#17
Morten Gade Larsen
2012-01-21 10:00

Apropå ,museets biler. Hva med alt kuriosa som finnes motorer-deler-foto-arkivmatriell....................hvis dette skulle gå til h-te?

#18
Carl Sason
2012-01-21 17:02

Efter att lyssnat på konkursförvaltarna idag så står det klart att det inte finns någon kordinerat uppköps bud på hela museet. Sorgligt men rätt givet.
Vidare utfäster samma konkursförvaltare att nån biltillverkning med Saab märket aldrig mer kommer sker. Med tillägget högst troligt...

#19
Robert H
2012-01-21 20:20

Ja Sason jag håller tillfullo med dig. Och ja du får tyvärr rätt i att bilarna sprids som fnösken till privata samlare. Nått sammanhållet museum kan vi SAAB och bilvänner bara glömma- allra helst i Trollhättan. Jäkligt synd.
Också synd att konkursförvaltarna använder termer som "död patient men blöder alltjämt" gällande SAAB automobile. Inget någon säger om man vill maxa bud på företaget. Men det klart konkursförvaltarna har väl inget intresse av att avsluta detta snabbt då får det ju inga skattekulor själva.
Lofalk mjölkade väl ur det blödande SAAB runt 50 miljoner i rekonstruktör arvode. Ingen synes reagera. Många anklagar Muller för det ena och andra men karl försökte i vart fall. Tänk om fler skulle försökt. SAAB, jobbarna vid linan, det duktiga ingenjörerna och designerteamet är alltjämt värt ett bättre öde än detta.
Håller hårt i min Aero, mycket hårt. ;-)

#20
Stefan Åström
2012-01-21 21:46

Robert H:

Nu kommer vi i från ämnet, men att anklaga Lofalk för att mjölka SAAB på 50 miljoner. Dels kostade den senaste rekonstruktionen 10 miljoner vad jag vet. Dessutom gjordes priset/timtaxan upp innan, hade det varit för dyrt hade SAAB tagit någon annan, eller hur?

Anklaga Muller? Ja, läs denna artikel så kanske du förstår att han var ute efter att mjölka SAAB: http://www.teknikensvarld.se/2011/10/27/25052/muller-saab-miljonar-18-ganger-om

#21
Carl Sason
2012-01-21 22:07

Tycker inte alls Robert kommer från ämnet.
Håller med Muller har verkligen försökt.
Och museet otroligt tråkigt men väntat.

#22
Carl Sason
2012-01-21 22:29

Siffran runt 50 miljoner synes vara rätt för Hr Lofalk sk arbete:
http://www.realtid.se/ArticlePages/201112/16/20111216082913_Realtid174/20111216082913_Realtid174.dbp.asp?sAction=lk

#23
Christer N
2012-01-22 16:57

Bra skrivet; Claes!!!
Trots att jag är Volvofan så tror jag nog att jag vet vad jag hade gjort om jag hade vunnit den där jackpoten som gick ut i veckan...

#24
Magnus Lindberg, Björknäs
2012-01-22 19:53

Jag skrev det på fejan, och jag skriver det här:

"Efter att ha läst Claes text inser jag att "Gilla"-knappen är gravt otillräcklig... Landets bästa kulturjournalist?"

Låt oss hoppas att skatten får fortsätta vara samlad, så att ingen glömmer vad SAAB har varit - och är!

#25
David Hellstrand
2012-01-22 21:37

Även om man är inbiten Volvo som jag är så vore det skandal för svenska folket och alla turister för Saabmuseet är en nationalklenod och borde faktiskt vara statligt ägd, så även Volvomuseet.
Dessa fordon SKA INTE ägas av privatpersoner eller företag då risken för just export är så gott som redan skyhög, då kan vi stå där och minnas...

#26
Gäst
2012-01-23 08:47

Jag är ju också betydligt mer för Volvo än för Saab. Har haft enorma duster med saabfansen genom åren och aldrig vikt en tum om att Volvo varit bäst. Men detta öde för Saabmuseumet är ju bara för grymt. Låt åtminstone alla helt unika saabar på museumet bevaras i Sverige och vara tillgängliga för allmänheten.

När kommer det en uppdatering om Volvo 165-projektet?

#27
T Lindqvist
2012-01-24 16:47

Kan bara falla in i ledet. Har aldrig besökt Saab museet men tycker det vore djupt olyckligt om det skingrades eller såldes till privata samlare. Det vi talar om här är ju en del av svensk industrihistoria och och sådant bör inte splittras eller låsas in på otillgängliga platser. Konkursförvaltaren har dock bara möjlighet att tänka på ekonomin, det är deras uppdrag. Personligen hoppas jag att det finns någon som vill lägga bud på hela samlingen och driva museet vidare.

Mycket bra text förresten. Mycket tänkvärd. Hoppas att allt löser sig på bästa sätt.

#28
Berra Bängjuck
2012-01-24 16:56

Ser ut att vara en massa skrot på det där museet. Gamla rostiga sabar e väl inget å ha, finns väl något värde på den där ur saaben men annars ser det ut att vara mest lik. Andra bilmuseer brukar ha sina grejor i toppskick men kolla på listan över saab´s bilar så verkar det mest vara sopor.

#29
Daniel Othfors
2012-01-24 18:23

Nu verkar dock muséet vara räddat. Trollhättans stad och Wallenbersstiftelsen lade högsta budet. Vad jag förstår skall de behålla muséet som det är.

#30
Göran Sjöström
2012-01-24 18:24

SAAB-museet är räddat!!!'
Hurra!!!!

#31
Carl Sason
2012-01-24 18:57

Mycket glädjande! Inser att jag hade fel i min prognos att museet skingrades.
Dock synd att inte staten tog sitt ansvar, risken var överhängande att det skulle bli en skingring.
Om man kan lösa in mark för nationalparker, sänka bort skattemedel till krögare och macdonalds så är väl en del av vårt lands själ värt att rädda?

#32
Mathias Asp
2012-01-24 19:24

Detta känns lovande! Museét räddas och blir kvar i Trollhättan, precis som det ska vara. En del av vår svenska industrihistoria har räddats, tack och lov :)

#33
Grandprix63
2012-01-24 20:26

Bra! Grattis Trollhättan. En liten tröst i allt elände ni genomgått det senaste året.

#34
Torleif Svensson
2012-03-06 20:58

Återigen har Klassiker visat en tydlig ståndpunkt och opinionsbildande exkursion i det dagliga mediabruset. Vet personligen ingenting om facebook men instämmer gladeligen i påståendet att herr Johansson är något extraordinärt utöver det vanliga.
Likt signaturen Pope i Claes Östergrens "Fattiga Riddare Och Stora Svenskar" är herr Johansson sannerligen en positiv kraft i rätt riktning inom våran kulturutövning!

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.