Bild
Nästa artikel
Svar på tal om Renault 4CV

Svar på tal om Renault 4CV

REAKTION

Vi fick en något för klurig fråga. Men vi känner experter så frågan gick vidare. Svaret är så intressant att det bör bli allmänt.

Den som ställer frågor till Klassiker kan nästan alltid räkna med ett fullmatat svar. Här har vi ett praktexempel.

Hej, hittade denna Renault 4CV med "visst" renoveringsbehov utanför Skellefteå. Kanske finns det någon Renault-expert som kan upplysa om årsmodell?

Hälsningar
Jerry Jonsson, Skellefteå

Hej Jerry!

Ja, faktiskt! Det beror på att endast 1954 års modell hade ett runt märke i den för årsmodellen helt nya 3-listersgrillen. Bifogar en bild som visar den runda "ecussion" som prydde bilarna det år man firade den halvmiljonte tillverkade 4CV, med en "finn fem fel"-tävling för barn i Frankrike.

Drygt 325 000 svar kom in (327 008) och halvmiljonbilen vanns av en 6-årig yngling vid namn Maxime Butel. Men även de fem följande fick var sin 4CV!

Enligt färgomslaget på tidningen L'Automobile från maj 1954, var det en ljusgrön 4CV Sport. (Sport var den mer påkostade modellen med kromade stötfångare med stötfångarhorn, lyktsargar mm. Affaires var snikmodellen med lackerade detaljer och enklare inredning).

Bilen på bilden är en Sport. Det ser man på friskluftluckan som skymtar mellan vindrutetorkaraxlarna. På snikmodellen fanns bara en motsvarande pressning. Men tre år senare hade varken Sport eller Affaires lucka eller pressning.

Under nedersta frontlisten skymtar några öppningar i fronten. Det är inte luftintag till extra värme. Det är ljudutsläpp för ett av de två signalhornen på Sport. Det andra var placerat på vänster stötfångarfäste.


På höger stötfångarfäste var ett Cibié dimljus standardutrustning to m 54 års modell. På snikmodellen fanns endast det invändiga signalhornet.

På 55 års modell försvann gälarna i framskärmarna. Även dimljuset snikades bort och istället placerades det tidigare invändigt monterade signalhornet på dimljusets plats. På 55 års modell försvann det runda frontmärket och ersattes med ett nytt rombformat märke i plast. I slutet av modellåret infördes dessutom en ny styrväxel och framvagn med gummibussade bärarmar i plåt.

1954 års 4CV var på sätt och vis "Phase II", för att uttrycka sig på modern renaulitiska ­ när det gäller karossen. På denna årsmodell kunde Renault skryta med större bagageutrymme, genom att batteriet flyttats från sin plats längst fram i bagageutrymmet och reservhjulet ställts rakt ner på tvären längst fram, istället för som tidigare vara upphängt i en vagga precis under bagagehuven.

Även kupélängden hade ökat, trots oförändrat axelavstånd och karosslängd, och gav baksätespassagerarna bättre benutrymme. Väggen mot motorrummet hade vinklats om i nederkant, så att benutrymmet bak blev bättre och ryggstödet något mindre lutande.

Detta år infördes inbyggda defrostermunstycken i vindrutans nedre hörn, istället för de luckor i golvet precis bakom hjulhusen som gällt dittills, för den eventuella varmluft som återstod efter att ha puffats fram genom dörrtrösklarna hela vägen från plåtkåporna runt kylfläkten på motorn (den som ville få defroster på tidigare årgångar, fick köpa en "dammsugarslang med panelmunstycke" och montera själv i hörnet mellan dörr och vindruta, ner till de chokladkakestora uppfällda luckorna i golvet). Dessutom infördes ett ett reglage för kylargardinen från förarplats på Sport.

Tidigare måste kylargardinens höjd regleras i motorrummet. Vajern till gardinen krokades i ett av fyra hål i en plåtlist i ovankant motorrumsöppningen (detta fortsatte att vara standard på snikmodellen).

På 54 års Sport fanns nu en förlängd wire, som mynnade strax framför B-stolpen i takklädseln och fyra "pollare" var monterade på rad ovanför förardörren. En oval "nyckelhålsbricka" fäst i wiren flyttades till önskad position, vid behov.

Plats för skryt: Denna konstruktion var nog min farsa först med. Han gjorde det redan sommaren 1949 på sin 4CV, någon månad innan undertecknad slutade gunga i den gosiga värmen i unga Fru Hurtig och levererades som parets förstfödde. Redan på 50-talet berättade Pappa stolt, att några franska serviceinspektörer på resa i Sverige den sommaren, hade tittat på hans modifierade 4CV hos Gundts, renaulthandlaren i Östersund.

Min bifogade bild visar fronten på Berit och Bengt-Olov Stenbergs renoverade 54 Sport. Den saknar stötfångarhornen vid tillfället, men i övrig är den komplett original, förutom att den har fått de långa kromade listerna i nederkant på bagagehuven som fanns t o m 53 års modell. Beda och B-O åker runt ganska mycket på veteranträffar under sommaren.

"Vraket" är i originalskick, förutom de saknade detaljerna. Hoppas du blir hjälpt av detta.

Med vänlig hälsning,
Leif H
Leif Hurtig Original

Taggar: Reportage, Hem
Svar på tal om Renault 4CV

Kommentarer

#1
Koll
2011-08-30 21:27

Den skulle man vilja ha - vilken snygg patina! Tack för all ny kunskap, Leif!

#2
Taunusmannen Hasse
2011-09-02 00:09

Mycket fakta, mycket insatt, mycket proffsigt presenterat! Gillar sånt... :-)

Men det finns mer att nysta i ;-) ... 4CV byggdes även på licens av lastbilstillverkaren Hino i japan. Det lär visst varit deras första personbil, följd av Dauphine och som pricken över i Hino Contessa som byggde på deras grundkonstruktion men hade en helt egen (ja, verkligen... :-o) kaross enligt senaste USA-inspirerade japan-mode.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.