I april 1975 presenterades Volvos första limousine 264 TE, förkortningen hade tidigare använts på en version av 164 och skulle uttydas Top Executive. Motorn var samma V6 på 2,7 liter och 140 hk som i den vanliga 264 och den trestegade automatlådan BW55 var standard.
Såväl de båda dörrarna som den sista sidorutan var förlängda. Karossen var 70 cm längre och totallängden på bilen blev 560 cm, tjänstevikten ökade med 220 kg.
Inredningen var exklusiv med klädsel i plysch och elfönsterhissar, elantenn, luftkonditionering och kassettradio med inspelningsmöjlighet som standard. I det bakre armstödet kunde en mobiltelefon monteras. Med den fällbara mittraden fick totalt sju personer plats i Volvon.
Inredningen i limousinen 264 TE hade flera speciella detaljer som att nackskydden var färganpassade.
Till Bertone i Turin kom tomma karosser som förlängdes, lackerades och sattes samman till färdiga bilar. Fram till början av 1980-talet byggde Bertone cirka 335 exemplar, då fick Yngve Nilssons Karosserifabrik ta över tillverkningen. Där byggdes redan andra specialversioner av 200-serien som begravningsbilar och man inredde också ambulanser. Företaget var då en underleverantör till Volvo och drevs av tvillingbröderna Karl-Erik och Nils-Åke Nilsson.
Kung Carl XVI Gustaf provar nya Volvo 264 TE på plats hos Bertone i Turin.
Till årsmodell 1981 fick 264 precis som 240 en stor facelift med nya stötfångare, front och instrumentpanel. Men 264 fick också en ny något större och starkare V6: B28E på 155 hk. Den hade smyglanserats i en förgasarversion, B28A, på vissa marknader redan året innan. De sista vanliga Volvo 264 tillverkades 1982 och kombimodellen med V6-motor såldes på vissa marknader fram till 1985.
Kjetil Eide-Berg äger den här Volvo 264 TE 1983 som det norska kungahuset fick i gåva från det svenska kungahuset. Läs reportaget om den kungligt fina limousinen i Klassiker nr 5/2023.
I februari 1982 lanserades den nya toppmodellen 760 GLE men nischbilar som limousiner hade ju inte tagits fram än av den så 264-limousinen fick fortsätta att byggas. Yngve Nilssons Karosserifabrik fick 1982 en beställning på tolv stycken 264 TE från den östtyska staten. ngve Nilssons Karosserifabrik tillverkade även limousiner med fyrcylindrig B23-motor. En del av dem hade sidorutan bakom bakdörrarna igenlagd, vilket skapade en mer exklusiv profil. Den lösningen fanns även på Volvo 244 Viktoria som var förlängd 15 cm. Det finns ingen statistik på hur många 264-limousiner som Nilsson byggde. Förutom ett par specialexemplar byggdes sannolikt de sista vanliga 264 TE 1983.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.