Transportstyrelsen oroar MHRF

I februari 2008 tog dåvarande Vägverket över ansvaret för ursprungskontroll av fordon från Bilprovningen och Tullverket. Importerade och oregistrerade fordon utsattes nu för en mer omfattande kontroll med en äkthetsgranskning och hårdare avstämning mot utländska register såväl som svenska.

Bakgrunden till att kraven vid en ursprungskontroll skärptes var vällovligt, det skulle öka chanserna att fordon som var stulna eller hade så kallad klonad identitet upptäcktes. Kort tid efter att Vägverket tagit över ökade handläggningstiderna kraftigt, men det berodde sannolikt inte så mycket på administrativ ovana som att kraven som nu ställs gör ärendena mycket mer komplicerade.

Generalsekreteraren Jan Tägt i Motorhistoriska Riksförbundet, MHRF skräder inte orden. Enligt honom är kraven orimliga och gör emellanåt ursprungskontrollen omöjlig när det gäller klassiska fordon. Ett exempel är att ägaren vid avsaknad av registreringsbevis eller vidimerad kopia på den ska uppvisa ett tillverkarintyg.

– Det har funnits 24 000 tillverkare i världen, hur många av dem finns kvar idag och kan ge ut ett sådant intyg? I en del fall finns ju inte ens landet kvar! Om jag har en tjeckoslovakisk motorcykel finns kanske register kvar i Tjeckien, Slovakien eller så har de rentav tagits till Sovjetunionen, säger Jan Tägt. Om de finns kvar alls.

Enligt Transportstyrelsen har drygt 12 000 fordon godkänts i ursprungskontrollen sedan 2008 och 153 har underkänts. Det kan låta som ett försvinnande fåtal, men om man tittar på de enskilda fallen blir det tydligt att unika klassiker nu går förlorade. Jan Tägt nämner ett exempel där en orörd Cadillac från 1947 som inte gick att registrera skruvats isär och sålts i delar.

– Kraven från Transportstyrelsen blir väldigt kostsamma för ägarna. Ett tillverkarintyg på en Volvo BM-traktor kan kosta 4 000 kronor, säger Jan Tägt. MHRF har vid flera samrådsmöten med Transportstyrelsen tagit upp problemen och man vill att kraven på ursprungskontroll ska vara rimliga när det gäller fordon som är äldre än 30 år. Nu hoppas man att myndighetens styrelse ändrar tillämpningen av reglerna, inför en rimlighet i processen. Man har också kontakt med flertalet ledamöter i Riksdagens trafik- och kulturutskott.

– Det är kulturhistoriska värden som går förlorade nu, säger Jan Tägt. MHRF vill att alla som har erfarenheter av ursprungskontrollen ska kontakta dem för att omfattningen på problemet ska kunna bli känd.

Nu ska vi inte skrämma upp någon i onödan. Grundregeln är att om du har ett fullständigt registreringsbevis, antingen gammalt eller från ett annat land, där identifikationsuppgifterna stämmer överens med dit fordons, så ska det inte vara några problem. Det är när ditt fordon hamnar utanför de nu gällande mallarna som det kan bli bekymmer.

Transportstyrelsen kräver i princip att en 70 år gammal bil ska kunna identifieras med samma exakthet som en fabriksny, trots att rutinerna vid registrering var betydligt mindre strikta på den tiden. Ett skrivfel som gjordes 1934 kan få enorma konsekvenser i dag.

– Det är inte rimligt, menar Jan Tägt på Motorhistoriska Riksförbundet.

Har du en bil eller motorcykel som ska genomgå ursprungskontroll är det säkrast att du kontrollerar att alla papper är i ordning innan du skickar in dem till Transportstyrelsen. Att chansa som kanske gick tidigare är ingen bra lösning, ett negativt beslut kan vara mycket svårt att få ändrat vid en prövning i förvaltningsrätten. Den som har en omfattande – och korrekt – dokumentation i sin ansökan har större chans att få sitt fordon godkänt i ursprungskontrollen.