Nästa artikel
Triumphens återuppståndelse
Våra klassiker

Triumphens återuppståndelse

Publicerad 27 november 2016
Efter den struliga resan till Wenngarn skall bilen gås igenom helt, igen. Och så passar jag på att ta renoveringen till en ny nivå.
Från  början var målet att göra en körklar bil av ladugårdsfyndet, med fokus på det mekaniska. Det blev dock en hel del mer, ny inredning, trösklar bagage och massa annat.  Lacken på bilen såg relativt fräsch ut för att vara en bil som slitit hund i sådär 40000 mil och sen stått på en loge i 16 år.  Omlack inskränkte sig till delar av bakre stolparna som behövde lite svets, likaså trösklar och front, motorrum, bagage och golv lackades också om. Kulören blev inte helt rätt men fick duga.

Men nu blir det hellackering av bilen, i originalliknande grön kulör, och som förra gången börjar jag bakifrån. Har varit missnöjd med hur det ser ut i och omkring bakluckan, här är mycket vinklar och vrår som är både hårdlödda och tennade. Fullt med små vattenfällor i både lucka och avrinningar, här är  även hål rakt in i karossen...  man har kort och gott slarvat till det hos Carbodies.   Det var dom som Triumph lejde ut tillverkningen av estaten till,  då Triumph själva inte hade erfarenhet eller kapacitet att själva bygga den.  Carbodies hade förvisso aldrig gjort några kombibilar heller förut men det  verkar inte bekymrat någon part nämnvärt. 

Nu blir det också att fixa till dörrarna som skämmer en del på bilen.  På den här modellen brukar alltid nedre hörnen försvinna,  det beror på dåligt gjord dränering. Man tycker ju att i England om någonstans  borden man lärt sig dränera regnvatten men så är tydligen inte fallet.  Dräneringshålen sitter fel,  vilket innebär ironiskt nog, att rostskyddar man dörrarna, täpps dom till.

Så genomgången och felsökningen då?  Jodå, en bit på väg, bytt laddregulator och skall byta tanken som troligen är en stor bov i dramat samt gå igenom bränslesystemet bit för bit. Men för att se om symptomen försvinner måste ut och rulla en på långtur igen, och det kommer ju dröja ett tag så då jag lika gärna börja med den kosmetiska biten. 


Tanken då,  hur gick det med den?

Ni som har sett bilen vet att det står en viss doft av bensin kring den, och varför det gör det beror ju på att tanken exploderade, som nämnts i triumfer-och-nederlag

Här är de fulla historien om vad som egentligen hände.  Förra vintern lät jag hårdlöda en liten spricka vid avtappningspluggen, det såg bra ut och höll tätt i ett enkelt läcktest.  Men den var ju inte tät ändå visade det sig, så tanken revs ut och lämnades till en närliggande verkstad där jag frågade om dom kunde löda till dom där porerna. 

Javisst, kom ner i eftermiddag så är det fixat.  Kommer ner, får se en fullständigt fördärvad tank som inte har några likheter med var jag lämnat in!  Dom hade bestämt sig för att såga bort dränpluggen och svetsa en lapp istället, med bensin i tanken!

Jag pekar på den bestört och undra r vad fan har ni gjort?  Men dom visar varken ånger eller nån sympati med min situation och klämmer ur sig att "Höhö den blev änna lite rund å go"  följt av "men den passar la ändå?"

Nej den passar inte och den såg inte ut så när jag lämna den i morse, den är totalskrot!  Då får jag höra att "du kan la hitta en som passar på skroten istället då"  Nej det kan jag inte heller och försöker upprepade gånger tydligt förklara vad det rör sig om för en bil och hur sällsynt den är. Efter fem sex försök så tittar dom bara med tom blick på mig och har inte förstått ett ord, eller varför jag är upprörd och arg över att dom förstört den.  Dom förstår fortfarande inte varför den inte skulle passa alls, efter ytterligare några förklaringar hur den sitter så skall dom kan fixa till så den passar. Detta genom att pressa ihop den i en hydraulpress...  

Suck,  fick i den i bilen,  den läckte inte i botten längre, alltid nåt.  Men två ställen i skarven och runt givaren som sitter löst i det numera elliptiska hålet...   

Så fick det vara så länge,  trots att det luktade bensinstation hela bilen och det nygjorda bagagerummet blev totalfördärvat.  Men en liten ljusning, en ny tank hittades i England och togs hem.  Den var rak, hel och fin, men lite skabbig, så den gick jag till verkstaden med och sade till att så här är det, här är en ny tank, plus fakturan för den och nu vill jag ha den i samma skick som den gamla, slät, fin lackad med epoxi halvblank svart.  Då börjar han tycka att det är onödigt  jag har ju hammarlack istället..  Nej! hammarlack kommer inte i närheten av mina bilar , 2K epoxi gäller,  då försöker han komma med förslaget att pensla Servalack över den istället..   Så håller det på, fyra fem gånger i rad. Lämnar tanken där ändå och hoppas han gör som man sagt ändå.  Kommer ner ett par veckor senare och undrar hur det gått med tanken?   Jodå, han hade slipat den plåtren, och ställt i ett fuktigt hörn att rosta igen...  
På frågan varför i helskotta den inte var lackad fick jag svaret att "du har ju så konstiga krav jue..."  

bakdelen grundad, bucklorna i nederkant stör, men då det sitter dubbelplåt där får man såga borta bakstammen för att fixa. Med mörkgrön lack och kofångare över kommer det inte synas så mycket ändå.

Bagagegolvet grundat. Här ser man även kvintessensen av brittiskt bilbyggande vid denna tid. Till höger fästena för bensintanken, under den en reservhjulsbalja.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.