Bild
Nästa artikel
Den sanna bilden

Den sanna bilden

Arnes backspegel

När man fotograferar sin bil gör man för det mesta det från en fördelaktig vinkel, gärna något motljus så att bilen ser extra fin ut.

Så skedde även med den Plymouth Savoy av 1954 års modell som inhandlades 1962 för ynka 200 kronor.

I mina gömmor hittade jag nyligen en annan icke fördelaktig bild som visar det "fina" skicket på bilen. Bilden är tagen under Skanstullsbron troligen i januari månad 1962 och man kan ana rostangrepp på diverse ställen. Klädseln på förardörren har svällt på grund av fukt och istället för tanklock har här ett par bruna kallingar kommit till användning, vagnen är något lyxutrustad med reflextejp från 3M och vid ratten sitter Kjelle, min 15 åriga brorsa som gjorde bilden något bättre.

 

Bilen som var inhandlad hos Forslunds bil- och båt på Brännkyrkagatan klarade bara fem kilometers körning och stannade plötsligt för att aldrig mera starta. Efter fototillfället bogserades den till parkeringen bakom vårt hus intill Johanneshovs IP.

 

Undrar om det hade snöat in i tanken innan kallingarna kom till undsättning?

Kommentarer

#1
Kjell Pettersson, Solna
2012-02-25 21:20

Du är bäst Arne!
Precis så här såg äldre USA bilar ur på 1960 talet. Utrangerade droskbilar och fd polisbilar med oändligt antal mil bakom sig. Oftast svarta fyradörrarsbilar med sexcylindriga motorer och absolut inte de numera vanliga USA modellerna av" top of the line" modeller som var så otroligt ovanliga i Sverige. De förvränger numera totalt bilden av 1950 tal i Sverige, då det vimlade av Volvo, VW, Opel, Ford, Simca, Citroen, Fiat, Peugeot, Borgward och en och annan USA bil på våra vägar. MVH Kjell Pettersson

#2
Lars "Julle" Olofsson
2012-02-25 21:30

Lite märkligt är det ju ändå jämfört med idag. Plyman var alltså endast 8-år när den hamnade på dekis 1964 Idag är en åtta år gammal bil fortfarande rätt "ny" i mångas ögon
/Julle

#3
Koll
2012-02-26 00:36

Lysande!

#4
Alje van Dam
2012-02-26 16:18

Allt var inte bättre förr.
Det användes inte lika mycket vägsalt på -50 och 60-talen, men det fanns mycket mer grusvägar. Kombinationen självbärande kaross som kom efter kriget, obefintlig eller obetydlig rostskyddsbehandling och grusvägar där mer eller mindre blöt gegga sprutade in i alla skrymslen så fort vädret var fuktigt tog död på många bilar i förtid. Farsans Austin A 30 -54 skrotades -63, efterföljaren Opel Rekord -57 gav upp när bladjfädern på ena sidan bak tittade upp under baksätet -65 och Peugeot 403:an från -59 som kom därefter fick sin dödsdom i besiktningen -66 med 8 st 2:or.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.