Bild
Nästa artikel
Snälla Åke

Snälla Åke

Arnes backspegel

Jag köpte min första speedwayhoj 1966, det var en gammal Jap i halvhyfsat skick.

Ofta gick den sönder på grund av ålderdom och bristande mekarkunskaper från min sida. Samtidigt som jag blev speedwaycykelägare fick jag en massa nya likasinnade kompisar, det var Björne Harnesk, Hasse Engzell och en hel del andra och inte minst Åke Kronqvist.

Jag var inte speciellt gammal, men snälla Åke var några år yngre än jag. Jag tror att det var vintern 1967 och det skulle bli speedwayträning på sjön Trehörningen i Huddinge, vi hade bultar i däcken på den tiden, innan någon av oss kom på att man kunde ha bildubb istället. Jag bodde på Söder och naturligtvis funkade inte min hoj nu när det äntligen blev dags för träning i Huddinge. Åke ringde mig och undrade över träningen men jag kunde bara säga att det inte skulle bli något åka för min del, hojen funkar inte.
 
Vi kan ta min hoj säger snälla Åke. Nu var det så att Åke hade ingen bil och bodde i Rotebro medan speedwayhojen fanns inhyst hos en kompis boende i Skepptuna. Inga problem, tyckte jag. Jättebussigt att vi kan dela på din hoj.
Dagen började med avfärd från Skanstull med min arbetsbil, en Scania Lb76 som jag olovandes lånat för denna högst privata utflykt. Mot Rotebro där snälla Åke hämtades, sedan styrdes kosan mot Skepptuna i Roslagen där vi konkade upp hojen på flaket. Framåt middagstid var vi framme vid Trehörningen och hojen lastades av, tankades och värmdes med blåslampa för att sedan visa sig helt ointresserad att starta.
 
Efter någon timmes startförsök utan resultat lastades hojen åter på lastflaket och hela resan gick nu i omvänd ordning, framåt kvällen var jag hemma igen och ganska trött, konstigt med tanke på att jag inte hade åkt någon speedway. Men tack snälla Åke, det var ju inte ditt fel att inte hojen gick. Vi var nog lika dåliga meckar både du och jag.
 
På den ena bilden syns Åke med sin hoj och lillebror, nästa bild visar min Jap som jag åkte på 1968, en bild som är tagen i Hallstavik.
 
Snälla Åke

Kommentarer

#1
filmas
2012-07-25 16:54

Däcken som vi drog remskruv i slipades ner så att mönstret knappt anades. Remskruv användes på den tiden till att skarva remmar i taken, där ofta transmiskjoner (skolan lärde oss aldrig detta med transmissioner)
befann sig i olika riktningar för att förse div. maskiner med kraft, från ovan, utan det blev som det blev. Remskruven blottade endast en 1/4 " och var därför perfekt för att få det rätta släppet, som speedway i böjarna.
Harry L., hade remskruv lådvis där i Flysta, Söderberga gård. alltså.
mvh/filmas

#2
Åke Kronqvist
2012-07-27 12:47

Så här svarade jag Arne,
Hej Arne !
Tack för dom snälla orden.
Visst ser Jap’en tuff ut,inte som någon kaviartub.
Och,om man ser på hur jag är byggd,
så var det inte så konstigt att jag bara orkade högst två varv.
Styrketräning,vad är det ??
Fattade inte bättre.
Hälsn Åke

#3
Ravindra
2012-08-12 01:29

c4ven om jag har ett fast jobb ska det mycket till ff6r att jag ska vara hemma (Panodil e4r de5 min be4sta ve4n) *haha*Sne5l och sne5l, jag vill mer kalla det ff6r att vara ekmioonsk Kram

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.