Bild
Nästa artikel

Tio i topp!

KLASSIKERKAMPEN

Förlängd eller förkortad, två, tre(!), fyra eller fem dörrar, fyra eller sex cylindrar, normalt eller sänkt tak? Variationerna på Volvos 200-serie är kanske inte oändliga men ändå rätt stora. Fredrik Nyblad sätter ihop en högst personlig tio i topp lista.

Mellan 1975 och 1993 hann Volvo ta fram en rad olika varianter på 200-serien. En del blev storsäljare och andra är näst intill okända i Sverige då de enbart såldes på vissa exportmarknader.

Min tio i topp-lista över personliga favoriter innehåller en rad modellvarianter som jag skulle vilja ha, andra är kanske mer av slaget att jag tycker att de är lite lustiga. Om jag tagit med årsmodeller så är det för att det är just de åren som jag giller modellen.

Vilka skulle du ha med på din tio i topp-lista? Finns kanske 242 GT, 244 jubileumsversion 1977, GLT6 eller Transfer med på din lista?
Taggar: Projektbilar
Tio i topp!

Kommentarer

#1
EMILHAMMARLUND
2010-03-08 11:59

Min tre i topp, hoppas fler gör listor för att se vilken som är mest populär.

1 Självklart min 244 DL 81
2 244 Turbo 81-82 vinrödmet.
3 240 GL (sedan) 85 svart

#1
Niklas Augustsson
2010-03-08 12:35

Här kommer min tre i topplista:
1. 244 GL -78
2. 265 GLE -79
3. 244 GLT(4)-80

#1
Ulf Östman
2010-03-08 13:54

Här kommer min tio i topplista:
1. 245 Turbo
2. 264 GLE 1981/1982
3. 244 GLT/4 1980
4. 262 C 1981
5. 244 GLT/6 1982
6. 242 GT 1979
7. 245 Classic 1993
8. 264 TE 1977
9. 265 GLE 1979
10. 244 Turbo 1981

#1
Per H
2010-03-08 16:29

hej Fredrik. Betvivlar inte din 240-kompetens, och förlåter härmed att du har glömt 2 grymma modeller: 242GT som var den första att ha den nya B23E motorn, röd-dekorerad inredning och speciella stripes, samt 244GLT-6, alltså en GLT med V6an. Finns även som 245GLT-6, en grymt ovanlig bil idag!
En kompis till mig fick tag i en fin 264TE-77 för sådär 18 år sen. Bilen var av den första sorten som byggdes hos Bertone, och hade samma dörrsidor-typ som 262C, med träinläggningar och plysch. Tyvärr gick den bilen på raggen och dog tämligen snabbt. Skrotad sedan länge. Synd!

#1
Magnus Karlsson alias Amarace
2010-03-08 16:52

Är väldigt svårt med en lista :)

1. 245 Turbo 84
2. 262C 79-80
3. 242GT 79
4. 265GLE 78-80
5. 264GLE 79
6. 244 Turbo 81-82
7. 262GL
8. 264TE 77-78
9. 242 Grupp A
10. 244GL -75

#1
Evert Gomberg
2010-03-08 17:46

Den sista riktiga Volvon var Jakob.

#1
Fredrik Nyblad, Klassiker
2010-03-08 18:21

Per, jag har inte glömt de modellerna. Listan är min personliga topp-tio-lista och 242GT och GLT6 har jag helt enkelt ingen relation till. Men jag nämner ju att de kanske finns på någon annans lista!

#1
Svante Eriksson
2010-03-08 19:43

Kan nog åstadkomma en topp 5-lista iallafall.
Kan säkert tyckas lite märklig, men även här spelar självklart relationerna till vissa av modellerna in mycket...

1. 244 GLT(4) -80
2. 244 GLE -83
3. 244 GLE -79
4. 244 GLT -84 (ljusgrön met.)
5. 264 GLE -81->82
6. 244 Turbo -81 (vinröd met.)
7. 244 DL -79->80

Det blev visst topp 7 till slut.

#1
Tomas Åström
2010-03-08 22:41

Jag är svag för både lyx- och snikmodeller, helst i en och samma bil. Därför kommer 265 DL överst. Helst "mörkorange"-metallic (den färg Gösta Ekman har på på en 264 -75 i "Ägget är löst") med dubbla runda USA-ljus. På andra plats en guldmetallic 244 GL -79, eftersom det är den enda variant av 200-serien jag haft. Sen måste jag nog fundera lite...

#1
Eric Tilly
2010-03-08 23:24

Jag nöjer mig med topp fem, roligt att kunna motivera valen. Det blir tillräckligt långrandigt ändå tror jag. Ingen inbördes ordning, bara fem favoriter.

242/244DL/GL 1984-85 med USA-specifikationer.
Gamla fronten med USA-ljus och höga grillen tillsammans med de nyare stötfångarna är en vinnarkombination.

240 1978
Intressant årsmodell. 70-talsutséendet kvar men med bättre rostskydd, trevligare inredning och snyggare front.

264 1981-82
Läcker bil helt enkelt. Helst grön- eller vinrödmetallic.

242GT
Given i listan och en rolig modell. Hög vill ha-faktor på 242GT.

242/242 1981-1982
Frågan är om inte detta är den snyggaste 240:n ändå. Smala bakljus, smala midjelister och snobbringar på GL är perfekt.

#1
Johan
2010-03-09 00:55

Här är min lista:

1. 244 DL -78, mellanblå (min ögonsten)
2. 244 DL-82, röd (första egna bilen... Ett tag sedan nu... Vilka minnen!)
3. 245 DL -77, gärna röksilver (ljuva barndom!)
4. 242 DL -83, babyblå (morfars pedantskötta pärla som såldes och krockades... :-( )
5. 245 Turbo -85, mörkblå metallic (drömbilen 1985)
6. 244 jubileumsmodell -77 (såå snygg och lyxig den var! Men vilken dålig lack det var...)
7. 265 DL -76 (Grannen hade en brunmetallic, den var såå mycket finare än vår 245... Tyckte jag då.)
8. 244 GL -82, ljusblå metallic (har alltid varit svag för denna färg... Med blå plyschklädsel...)
9. 244 GL -75 (så ovanlig, så läcker...)
10. 262C (Lyx i kubik - kanske lite missförstådd men vansinnigt läcker...)
// Johan

#1
Udo
2010-03-09 09:25

1. Volvo 245 Classic 1993. Med beige läderklädsel, AC och farthållare. Fasta rails på taket. Mörkblå metallic. Vilken dröm!

#1
Stephan735i
2010-03-09 18:15

Utan inbördes ordning

240 Turbo-84 Vit
240 B23A-83 Ljusblå
245 GL Aut-90 Vit (favorittjänstebilen)
244 GL-79 Mörkbrun (far hade en 81-89)
264 GLE-82 Silvermet
245 Turbo-83 Silvermet (Tyskt-utförande)
240 GLE-84 Silvermet
240 GL-93 Röd
240 Jubileum-87 Silvermet
240 DL Kat-88 Vinröd

Alla i strikt fabriksutförande och perfekt skick.

#1
Pierre Hallberg
2010-03-09 20:25

Här är min lista:
1. 244 TURBO 1981-1983, Silvermet med Silverplysch.
2. 244/264 GLE, 1981-1983 Rödmetallic 175, med grå inredning.
3. 244 TURBO,1984 Blå met med ljus beige skinn.
4. 244 GLT, 1984, vit med m-blå plysch.
5. 244 GLE 1979, m blå met, svart skinn.
6. 262 Coupe 1981, guld met med beige skinn.
7. 242 GT 1979
8. 245 GL 1980, ishavsblå med blå inredning.

#1
Klar11
2010-03-09 20:54

För mig så är givetvis en Babyblå(färg 192) 245 GLT från 1984 sinnebilden av den perfekta kombinationen. Den lätt pastelligt ljusblå färgen, de svarta listerna, den höga svarta exportgrillen med det svarta GLT-emblemet och sedan toppat med Volvos egna Draco-fälgar i 15-tum för att bara fylla ut en aning mer i hjulhusen.

#1
Peter
2010-03-10 00:26

Jag håller med om plats nr.1. Volvo 245 Turbo! tänk den som hade kvar en sådan idag, i sparsamt kört originalskick. Det finns väl inte att uppbringa?

När jag var liten, 8-9 år, kommer jag ihåg att jag var väldigt fascinerad av modellbeteckningarna och tyckte Volvo-bilarna var häftigare ju fler siffror och bokstäver de hade. Min favorit var 265 GLE!

#1
Per H
2010-03-10 13:54

Per > Fredrik: Ursäkta, jag läste inte din text ordentligt först.
Utlands-specade 240 kan vara mycket intressanta ibland. Kolla bara backspeglarna på den gröna 262an som finns längst upp här. Varför sitter dom skruvade i plåten?

#1
Niklas Augustsson
2010-03-10 19:20

Niklas> Per: Det är elbackspeglar. Fanns även som
tillval för de Svenska 260-modellerna. Elspeglarna som satt monterade i rutramen kom först på -79:orna.

#1
Niklas Augustsson
2010-03-11 14:23

Oj då...får visst rätta mig själv i förra inlägget. Den nya typen av elspeglar kom inte på
-79:orna utan till modellåret 1978. Skäms på mig!!

#1
Spanaren
2010-03-11 21:51

Längs väg 124 mellan Ljungby och Liatorp i Småland finns det runt ett ödehus 15-20 stycken Volvos ur 200-serien i varierande skick. Skymtat en 262 Bertone, men snyggast är nog den ljusblå kombin med kromat tackräcke. Någon mer som lagt märke till denna samling?

#1
Niklas Augustsson
2010-03-11 22:39

Niklas>Spanaren: Jajamensan...jobbar som säljare i
detta distrikt och kör ofta mellan Älmhult och Ljungby...vet inte hur många gånger jag funderat på att svänga in och ta en koll. Frågan är ju bara om ägaren till denna skatt skulle uppskatta ett "spontanbesök". Skall försöka ta en bild på härligheten nästa gång jag kör förbi...:)

#1
Svante Eriksson
2010-03-14 20:46

Svante > Spanaren och Niklas. Ja, men verkligen! Ta kort på denna samling! Spelar ingen roll om 262C är ett undantag och att det övervägande är DL/GL - faschinerande oavsett! Lycka till! Och var försiktiga... :)

#1
Salle
2010-03-17 21:53

1. 240 Turbo -81 Vinröd
2. 242 Gr A
3. 245 Turbo -85 Svart
4. 240 GLT -85 Mellanblåmetallic Den som även fanns på 740

#1
Andreas Berglund
2010-03-18 08:55

Min fem i topp lista är:

1: Volvo 244 Gle 79 Guldmetallic
2: Volvo 245 turbo 83 vinröd med silverplysch
3: Volvo 242 Turbo Svart
4: Volvo 242 GT 79
5: En göta kanal 244 turbo

#1
SÖREN GUNNARSSON
2010-05-16 13:03

Här är en lista på bilar ja äger 1:volvo 262 gl -76 mörk grön 2:volvo 262 gl -76 vit 3:volvo 264 dl -75 ljus blå 4:volvo 242 gl -75 mörk blå ch-nr.23 5:volvo 164 -75 ljus blå metallic

#2
simon anderson
2010-09-05 09:01

Hur mycket kostade en 244Gle 1983 ny ?

#3
David Hellstrand
2011-02-10 22:19

Volvo 240 modellen är ju kult helt klart och årsmodellerna 75-84 ligger högst på min lista...kanske inte så konstigt när man skruvat just dom årsmodellerna...och är ägare till en 78:a
http://bluemocca.blogspot.com/

#4
P.J
2011-02-14 21:19

Här kommer min fyra i topp lista,på bilar jag äger!
Volvo 244 Jubileum 1977(silverfärgad).Volvo 262c Bertone 1981(svensksåld)Tvåtonsfärgad Brun och Guld.Volvo 264Gle 1982 Ljusblå.Volvo 244 Jubileum 1987,silverfärgad.Kanske blir fler i framtiden??Givetsvis 200-serien......

#5
P.J
2011-02-14 21:22

Vet någon vad en Volvo 262c Bertone(årsmodell 1981) kostade som ny??(svensksålda versionen)

#6
Daniel Nilsson
2015-03-04 16:23

Mina top 5 i volvos 200 serie är. 1. 242 GT 79. 2. 244 GLT 80 (helst vinröd). 3. 244 DL(T) 78. Glt dopad dl. Äger den själv. 4. 242 banbil. 5. 245 se 93. Sist men bäst!

#7
Lars
2018-09-20 11:09

Min første drømmebil var en Volvo PV544. Som 3 årig betroede jeg i 1965 min moster, at når jeg blev stor, så skulle jeg have en Volvo PV544. Jeg har nu mere end 50 år senere har jeg endnu ikke fået sådan en bil. Om det er fordi at jeg i sin tid glemte at tænke på at når jeg blev stor, så var der andre biler som var gode – eller om det er fordi jeg endnu ikke er blevet stor… Det ved jeg ikke!

Men hele vejen op igennem 1960’erne, 1970’erne og den første del af 1980’erne kunne jeg i min selvforståelse godt se mig selv bag rattet i en række af samtidens Volvo’er: Volvo PV544 Sport, Amazon 220 Herregårdsvagn, Amazon 123GT, 164, P1800ES, 264, 265, 262C og 760. Dette har naturligvis haft stor indflydelse på hvilke 200’er jeg vil fremhævne på min liste over navnkundige Volvo 200-Serie modeller som er mindeværdige:

Da jeg var blevet udlært og begyndte at tjene gode penge stod der en ny bil øverst på indkøbslisten. Det mest nærliggende var at se på en ny Volvo. Det endte dog med at blive en Opel Rekord E2 i stedet – og jeg har stadig min første Volvo til gode. Min Tio i Topp er herefter:

1. Volvo 240 (242) 1984. Det var den bil jeg var ude at prøvekøre og som skulle have været min indgang til et livslangt Volvo-ejerskab. Desværre var oplevelsen at den var stiv, tung og klodset, men det ændrer ikke på at jeg vemodigt tænker på, at jeg med denne bil kunne have fået min drengedrøm om en Volvo opfyldt.

2. Volvo 265. Denne luksus Herregårdsvagn var min drøm om en bil med masser af plads i kombination med masser af komfort og blød motorgang fra den 6 cylindrede motor. Jeg har alle dage undret mig over at Volvo 165 aldrig blev bygget, men i begyndelsen af 1970’erne var Stationcars stadig forbundet med erhvervsbiler (blandet erhverv og privat) og ikke som i dag bilen for folk med aktiv fritid og derved pladsbehov for alskens happengut. Heller ikke Opel Commodore, BMW 5-Serie eller en række andre biler i 6 cylinderklassen tilbød Stationcars før omkring 1980.

3. Volvo 243/263. Dette fører til den næste bil som Volvo ikke burde have droppet allerede i udviklingsfasen. 1970’erne blev hatchbackbilernes store gennembrud. Ved at droppe denne disse praktiske 3/5 dørs biler, overlod Volvo 243 det – givetvis lukrative – marked i mellemklassen til Saab 99 Combi Coupé og VW Passat (og til dels Renault 16/20), mens Volvo 263 mistede kunder til Rover SD1 og Opel Monza (og til dels Renault 30) med den store bagklap i den dyre klasse. Med nogle få detailændringer ville Volvo 243/263 også kunnet have signaleret sport som en rigtig coupé. En Volvo 263GT måtte gerne have stået foran min gadedør.

4. Volvo 242GT 1978. Glad blev jeg da Volvo genoplivede konceptet fra Volvo Amazon 123GT med at gøre den praktiske store familiebil til en sportslig bil for den køreglade bilist. Trist at den kun i så kort tid var på markedet. En passende afløser kunne (burde) have været en modificeret Volvo 262C, som signalerede et være en ægte Gran Tourismo til de lange og hurtige stræk på motorvej, men som også i sit grunddesign ville kunne have været den savnede sportsvogn efter Volvo P1800. Prøv selv med lidt photoshop.

5. Volvo 245T. Hvad kom først – hønen eller ægget? Ingen af delene – det gjorde hanen. Var det manglen på en praktisk 8 personers taxi/shotttlebil/skoletaxi som gav inspiration til den lange luksuslimousine eller var det omvendt? I Danmark, hvor jeg bor har Mercedes-Benz i årtier siddet tungt på hele taxi markedet, men i 1970’erne var der også en hel del Opel Rekord og Volvo 144/244. Mærkværdigvis så man aldrig Volvo 245T i Danmark. Der var relativt mange Mercedes-Benz W114/W115 og senere W123 i den lange 8 personers udgave. Hvorfor Volvo i Danmark ikke havde lyst til at komme ind på det marked er mig en gåde.

6. Volvo 264TE. En luksusbil. Ja vidst – men den satte sig mellem 2 stole. Langt fra eksklusiv nok til at kunne konkurrere med de forlængede versioner af bl.a. Mercedes-Benz S-Klasse, og samtidig for dyr i anskaffelse og drift til at være attraktiv for en storfamilie, taxivognmand eller hotelschotlebil. Midt imellem 2 andre stole sad samtidig DDR-ledelsen som på den ene side ikke fandt velbehag i skrammelkasserne fra USSR og som på den anden side ville sende forkerte signaler ved at køre i et dollargrin fra et NATO-land. Lige midt i dette krydsfelt stod Volvo 264TE som nichebil og vil til evig tid – på godt og ondt – være forbundet med DDR-tidens rædsler. Men hvor var Volvo 244T som en sedan til hverdagsorienterede bilister med behov for mange sæder?

7. Volvo 244DLS 2,1. Nu vi er ved Volvo’s succes i DDR er den specielt tilrettede østtyske version. I bund og grund en Volvo 244DL, men med fronten fra Volvo 264. En spøg mange andre som gerne ville have en lidt finere bil end de havde råd til selv ombyggede – men her ab fabrik. En konspirationsteori på, hvorfor Volvo 244 i DDR skulle ligne Volvo 264 (i fronten, for baglygterne var de sædvanlige ”4-lygter” fra 244 og ikke ”6-lygterne” fra 264) kunne være at bilen kun blev solgt i Berlin, hvor vestlige diplomater og journalister opholdt sig og derfor helst skulle få indtrykket af at det gik bedre i DDR end det rent faktisk gjorde?

8. Volvo 244DL 1,7 Nigeria-edition (1979). I 1923 indførte Danmark en særlig afgift for ibrugtagning af ny biler for at beskytte handels- og valutabalancerne. Den gang som nu var Tyskland Danmarks største handelspartner, men efter at tyskerne havde tabt 1. verdenskrig og skulle betale tårnhøje krigsskadeerstatninger – og en kæmpe ”dummebøde” – gik den danske export til Tyskland kraftigt ned. Sidenhen har skiftende danske regeringer jævnligt finansieret deres offentlige overforbrug med at skrue bilafgifterne op.

Efter oliekrisen i 1973 kollapsede den danske økonomi. Regeringen brugte ca. 105 øre hver gang der kom en krone ind i skatter eller afgifter. Op igennem 1970’erne kom der derfor jævnligt en række afgiftsbuketter med øgede afgifter på tobak, alkohol – og biler. I 1977 betød afgiftsstigningen at den mindste registreringsafgift på nye biler blev hævet til 105% af bilens værdi før afgift og for biler med bare en lidt højere værdi end en minibil, kom der en tillægsafgift, så den samlede afgift udgjorde 180% af bilens yderligere værdi (hævet fra 156%). Sammenholdt med massearbejdsløshed, en galopperede inflation, jævnlige devalueringer og en bankrente på over 20% var det danske bilmarked overordentligt prisfølsomt og derfor var langt de fleste danske biler nærmest kun basismodeller – og en ny Volvo i 240-Serien, selv i basisversion, var en dyr bil uden for de fleste danskeres økonomiske rækkevidde. Men min drøm om at blive Volvo-ejer var intakt.

Det var ikke kun i Danmark der var uro. I Nigeria var der udbrudt borgerkrig og et blodigt kup. Samtidigt var en ladning Volvo 244 DL med den i Skandinavien ukendte B17A-motor på vej med et skib fra fabrikken til Afrika. Pga. de turbulente forhold kunne Volvo ikke aflevere bilerne. Her var den danske Volvo-importør hurtigt ude med et bud på at aftage disse biler, som så kom til Danmark og blev sat til salg til en pris væsentligt under den sædvanlige pris på en Volvo 244DL med B21A-motor. Sådan en Volvo var – lidt – mindre uopnåelig for mig end selv de billigste af de kendte varianter. Hvad denne Nigeria-udgave manglede i motorkraft (90HK mod de 97 HK som var i den udfasede B19A-motor) havde den til gengæld i udstyr, der ikke var almindeligt på en Volvo 244DL. Her var plys-indtræk og overtræk på nakkestøtterne – og der var også nakkestøtter ved bagsædet samt et par andre lækre detaljer, men der var ikke sikkerhedsseler ved bagsædet, selvom det var noget Volvo ellers gjorde meget ud af. Jeg synes ikke de kunne være bekendt at undlade at få dem monteret inden bilerne blev sat til salg. Men værst af alt: Volvo-butikken lå lige mellem togstationen og min læreplads, så jeg kunne ikke undgå dagligt at sende længselsfulde blikke ind på den bil jeg burde have været kørt på arbejde i…

9. Volvo 244GLE 1,9 Libyen-edition (1979). Som om det ikke var nok med at Volvo var ved at brænde inde med et parti biler til Nigeria. De brændte samtidig også inde med en sending Volvo 244GLE, der skulle have været leveret til Libyen. Libyen havde afgivet bestilling på bilerne og nu var de så blevet produceret og afskibet med kurs mod Afrika, men inden de nåede frem til modtageren kom det diktator oberst Ghadaffi for øre at tilsvarende biler blev solgt hos arvefjenden Israel – og så blev bilerne nægtet losning i Libyen. Nu stod producenten så der med et par tusinde biler med nogle landespecificerede tilretninger, der afveg fra den gængse europæiske standard, selv om bilerne ikke fejlede noget. Også de biler fik den danske Volvo-organisation fat i og satte til salg på det danske marked til en overordentlig god pris.

Som Volvo-fan kendte jeg godt til den sprøde GLE-variant, som stort set var lige så luksuriøs som en standard Volvo 264 – bare med 4-cylindret motor. Men pga. krise og tårnhøj registreringsafgift var den en sjælden variant i Danmark – men her stod den så i sin Libyen-version og bød sig til, næsten billigt. Igen måtte man som køber give afkald på motorkraften. Hvor en normal Volvo 244GLE havde B21-motor med benzinindsprøjtning, havde Libyen-modellen den gammelkendte B19A-motor med karburator, som ikke længere blev solgt i Danmark. Men på den anden side var der ikke meget at komme efter på udstyrssiden – det skulle da lige være de manglende sikkerhedsseler til bagsædepassagererne, men ellers var der masser af dyrt ekstraudstyr, så som læderindtræk, nakkestøtter ved bagsædet, aircondition, metallak og andre lækkerier. Fælles for de 2 Afrika-Volvo’er var at de havde stivere affjedring for at kunne modstå de dårligere veje – men de gav samtidig en mere stabil kørsel end biler med Europa-specifikationer. Sådan en Volvo 244GLE kunne jeg godt have tænkt mig.

10. Volvo Joker Sommer (1971). Egentligt ikke en Volvo fra 200-Serien, men fra140-Serien. Alligevel så speciel at den skal have en fremtrædende plads. Den danske Volvo-forhandler og opfinder/ingeniør Ole Sommer kon fra en Volvo-familie. Hans far blev Danmarks første Volvo-importør og kom selv med ujævne mellemrum med nogle interessante tilretninger på gængse Volvo’er i 1950’erne. Ole Sommer havde funder inspiration i fritidsbilen VW beach buggy og ville på basis af Volvo 142 lave sin egen fritidsbil i dansk bindingsværkstil. 7 gule Volvo Joker blev det til og blev et muntert indslag i den københavnske trafik.

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.