Bild
Nästa artikel
Verktygsjakt och bitterljuvt farväl

Verktygsjakt och bitterljuvt farväl

RÄDDA EN PANDA DEL 18

Då är det nära. Operation Det stora Rycket följs av sista rycket innan besiktning. Bortsprungna verktyg ska återbördas, trasiga slangar och nya rör ska på plats.

Den stora dagen då hela redaktionen gjorde en heroisk insats och drastiskt ökade Knivstas bullförbrukning under en vanlig onsdag följdes av några dagars jakt på verktyg i garaget. Fem vilsna själar kan hitta många nya platser att lägga ifrån sig verktyg.

Idag saknas endast två förlängare, en till kvarttumssatsen och trekvarttumssatsen vardera.  Listan över avlidna verktyg blev inte så lång. Den fina men numera spruckna uppladdningsbara LED–lampan tillverkas fortfarande så den kan ersättas. Claes, den tål faktiskt inte att vila på!

Oljeavtappningskärlet i plast sprack då det hamnade under en motor på vift och lednyckelhandtaget förlorade kampen mot drivaxelmuttrarna.

Städningen av garaget ställde också till det. Under bilen hittade jag en stor bricka som omedelbart kändes igen; den ska ligga under motorfästet mot karossen för att skydda gummit mot nötning mot metallen. En snabb lossning och lyftning av motorn visade sig vara onödig; en exakt likadan bricka låg redan där! Nackdelen med att slakta en bil och flytta delar till en annan blev med ens kristallklar.

Nästa punkt på listan var de gamla porösa bromsslangarna. Ersättningsslangar trollades raskt fram av Bromsbandsteknik på Tomtebogatan, bromsvätskan stod på bänken och väntade. I min enfald trodde jag att ett enkelt jobb väntade; bara lossa slangarna, dit med de nya och en luftning. Så blev det icke.


Bromsrörsnippeln på vänstersidan vägrade lossna. Med våld och allt mer offensiva verktyg – öppningsverktyget var elvans öppna nyckel, slutverktyget svetstång – slutade dagen med en order på ett nytt bromsrör då även det vreds av eftersom nippeln inte kunde rotera fritt runt röret.

Nu sitter dock allt på plats. Med nyrenoverade ok, nya belägg och nya slangar glänser framvagnen på vår lilla bil. Återstår att se om de fungerar bra nog för att passera nålsögat hos företaget med bromsrullar och protokoll.

Den stackars donatorbilen, som vi hoppades skulle återuppstå som espressobryggare, hamnade i Björklinge. En herre som vi kan kalla Panda–Krister anmälde sig som ny vårdnadshavare. Mycket av de delar som fanns kvar på kadavret kommer att renoveras innan de hamnar på Kristers Panda som snart, eller åtminstone inom den närmaste femårsperioden, kommer att rulla ut i skick som ny. Återvinning fungerar!

Den totala avsaknaden av främre hjulupphängningar på donatorn ställde dock till problem. Visserligen är en Panda lätt, men den bör ha hjul då den ska ut ur ett garage och upp på ett släp. Fjäderben, gamla lager, bultar och länkarmar samlades ihop och skruvades på plats och så fick den gamle faktiskt rulla ytterligare några meter.

I Klassiker nummer 10 – ute den 23 november – får du svar på alla viktiga frågor här i livet. Hur gick det med den nya motorn? Startade den?  Och varför luktade det bränd kabelhärva då Staffan slog på tändningen?

Kommentarer

#1
Lettice
2011-04-23 12:58

Thanks alot - your answer solved all my prolbems after several days struggling

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.