Jag tror att det är 1958 och jag är en tonåring som tror att det är lätt att lära sig spela dragspel.
Ja man hade ju sett "Burken" som verkligen kunde spela rock på klaviaturet. På baksidan av en tidning, jag tror att det var Teknikens Värld kunde man i en annons läsa att Andrew Walter sålde nån typ av dragspelskurs och det gick även att köpa ett dragspel som hette Walter special. Inte för att jag trodde att jag skulle få något dragspel men jag tjatade på mina föräldrar som så småningom gav med sig. En vacker dag kom farsan hem men det efterlängtade spelet och först då kom jag på att det inte var så lätt att lära sig spela på nolltid.
Jag hade ju inget tålamod, jag ville kunna direkt. Men jag lärde mig att om jag spelade en hög enformig ton så blev våran katt Tusse alldeles ifrån sig av oro, det kanske inte var så snällt och någon ny "Burken" blev jag inte. Bakom mig skymtar ett gäng vimplar med Monark och Crescentreklam, dom hade jag plockat med mig hem från Johanneshovs fotbollsstadion där dom tidigare hade prytt innerplanen i samband men en cykeltävling som jag bevistade. Apropå svårigheter att snabbt bli musiker, några år senare köpte jag en elgitarr som det förmodligen var något fel på, det lät för jävligt så jag bytte den mot en Saab.
Jag hade ju inget tålamod, jag ville kunna direkt. Men jag lärde mig att om jag spelade en hög enformig ton så blev våran katt Tusse alldeles ifrån sig av oro, det kanske inte var så snällt och någon ny "Burken" blev jag inte. Bakom mig skymtar ett gäng vimplar med Monark och Crescentreklam, dom hade jag plockat med mig hem från Johanneshovs fotbollsstadion där dom tidigare hade prytt innerplanen i samband men en cykeltävling som jag bevistade. Apropå svårigheter att snabbt bli musiker, några år senare köpte jag en elgitarr som det förmodligen var något fel på, det lät för jävligt så jag bytte den mot en Saab.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.