Bild
Nästa artikel
Saabfabriken i Finland tog fram en udda lösning för att komma undan oljekrisen under 1970-talet. Bilarna fick ett extra tanklock för att fylla på terpentin eller motorfotogen.
Saabfabriken i Finland tog fram en udda lösning för att komma undan oljekrisen under 1970-talet. Bilarna fick ett extra tanklock för att fylla på terpentin eller motorfotogen.

Saabs stinkande idé: Sovjetisk fotogen i tanken

Reportage

Drastiska tider kräver drastiska lösningar. För att komma undan oljekrisen lanserades en finsk specialversion av Saab 99 – som kunde tankas med bränslen från öst.

Biltillverkarna har i alla tider försökt hitta kluriga lösningar för att öka försäljningen. Saab var inget undantag – under 2000-talet tog till exempel etanolsatsningen ordentlig fart och fick bilägarna att börja tanka E85.

Men många år tidigare fanns än minst lika kreativ lösning hos Saab i Finland: att köra på sovjetisk motorfotogen (kerosin).

I den finska bilfabriken i Nystad byggdes från 1977 en specialversion av Saab 99 GL som kallades Petro. Den hade lägre kompression för att kunna köras på andra bränslen än bensin, däribland fotogen. Projektet i Valmetfabriken gick under namnet Lapponia.

Många motorkomponenter hämtades från Saab 99 Turbo men någon turbo fanns inte i 99 Petro. Bränsletanken delades upp i två delar: en mindre del för bensin som främst användes vid kallstarter och accelerationer samt en större del för fotogen som användes i jämn fart. Tanklocket för fotogen monterades bredvid registreringsskylten.

”En oriktigt inställd motor eller ett oskickligt körsätt gav upphov till en veritabel stank”
Med hjälp av ”Extra”-knappen kunde föraren aktivera bensindrift för kallstarter. Bilens bränslesystem var automatiskt men föraren kunde åsidosätta systemet med andra knappen från vänster. Den tredje P/N-knappen visade bränslemängd i bensin- respektive fotogentanken. Sista knappen var en så kallad ekonomilampa.
Med hjälp av ”Extra”-knappen kunde föraren aktivera bensindrift för kallstarter. Bilens bränslesystem var automatiskt men föraren kunde åsidosätta systemet med andra knappen från vänster. Den tredje P/N-knappen visade bränslemängd i bensin- respektive fotogentanken. Sista knappen var en så kallad ekonomilampa.

Billigt alternativ till diesel

Så varför tanka fotogen – var det för att ge Saab de rätta flygvibbarna? Nja, det berodde helt enkelt på att Finland under 1970-talet hade god tillgång på lågoktanigt fotogenbränsle som importerades från Sovjet tack vare ett bilateralt handelsavtal.

”Behovet av tunga och lätta bränsleoljor har uppfyllts nästan uteslutande av import från Sovjetunionen. Under de senaste åren har drygt tio miljoner ton av olika oljetyper importerats från Sovjet varje år. Dessutom har vissa relaterade produkter som toluen, propan, butan och fotogen importerats”, står det till exempel i boken Finnish-Soviet Economic Relations från 1983.

Det blev ingen långvarig satsning, men den gjordes på grund av 1970-talets oljekriser som ledde till skakig ekonomi och osäkerhet i hela Västvärlden kring vad bilägarna egentligen ska tanka i framtiden.

Men på 1970-talet var det inte tal om någon elektrifiering eller biogas för att sänka utsläppen och minska beroendet av oljan. Istället ledde Saabprojektet alltså till att ägarna kunde tanka fotogen, men även terpentin som kunde framställas som biprodukt vid cellulosakokning.

Fotogen-Saabarna beskrevs av en motortidning som relativt snåla (7 l/100 km) och billiga (halva bränslekostnaden mot bensin). En bilist som körde långa sträckor kunde välja fotogen istället för diesel vilket skulle ge varvgladare motor, snabbare acceleration, bättre kallstartsegenskaper på vintern och lägre ljudnivå.

Fotogen används ofta som flygbränsle. Men den finska Saabfabriken utvecklade en särskild motor som kunde tankas med motorfotogen. Foto: Pixabay
Fotogen används ofta som flygbränsle. Men den finska Saabfabriken utvecklade en särskild motor som kunde tankas med motorfotogen. Foto: Pixabay

Illaluktande specialmodell

Saab 99 Petro byggdes bara mellan 1980 och 1984 för den finska marknaden, och tekniken erbjöds även i Talbot Horizon. Det kunde vara ganska ekonomiskt att köra på motorfotogen eftersom den var befriad från annat än moms, men när fotogenpriserna höjdes och antalet fotogenmackar blev färre försvann marknaden helt.

Det fanns heller inget som helst intresse i övriga Europa att köra igång en liknande satsning.

Att köra på den här typen av kerosin innebar att Saaben luktade ”som en gammal snipa”, skrev Petri Tyrkö vid finska Saabklubben i en artikel som publicerades i medlemstidningen Saabisti och som även publicerades i Svenska Saabklubbens skrift ”40 år tillsammans” från 2016.

”En oriktigt inställd motor eller ett oskickligt körsätt gav faktiskt upphov till en veritabel stank, inte helt olik den man i dag kan inandas på internationella flygfält.”

Totalt byggdes 3 756 exemplar av Saab 99 Petro och 2 385 exemplar av Talbot Horizon med fotogendrift.


Saab Cars Magazine 2.2020 är slut i vår webbshop. Den finns i välsorterade tidningsbutiker fram till den 9 februari. Här hittar du din butik

Taggar: Reportage, Saab 99

Hej!

Vi har förståelse för att du använder adblocker, men hoppas att du kan stänga av den för vår sajt. Annonser är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att driva sajten.