Clouseau – nu med historik!

Att vår Peugeot 404 var i fint originalskick kunde vi se, det var ju därför vi köpte den som redaktionsbil. Men i handskfacket var det tomt, där fanns ingen instruktionsbok, inga kvitton, ingen körjournal. Några besiktningsprotokoll från 1980-talet, det var allt. Allt var troligen kastat sedan länge och vi skulle till exempel aldrig säkert få veta om bilen rullat 13 000 eller 23 000 mil.

Men så plötsligt hör Jan Björkman av sig, han har fått uppdraget att ta hand om kvarlåtenskapen efter de två systrar som ägde vår Peugeot fram till våren 2009. Jan har hittat en bunt papper som verkar ha att göra med bilen – kan det vara av intresse?

Bunten är utan tvekan av intresse, det kan vi snabbt konstatera när Jan lämnar över den några dagar senare. Här finns köpekontraktet från 1963, kvittot, servicehandlingar, skattekvitton, besiktningsprotokoll ja till och med tre fotografier på systrarna Gun och Ulla Brandting tillsammans med sin nya Peugeot! Det är mer än vi någonsin kunnat drömma om!

Med febriga fingrar börjar jag sortera dokumenten och snart börjar en historia växa fram. Tandläkare Ulla Brandting boende på Rörstrandsgatan i Stockholm slår tillsammans med systern Gun den 6 juni 1963 till och tecknar kontrakt på en ny Peugeot 404 med soltak. Från listpriset på 13 415 kronor drar säljaren Sten Dunger av 1 200 kronor i rabatt men med accis, bilskatt, varuskatt, registreringsavgift och säkerhetsselar fram blir köpesumman 14 636 kronor.

Köpet har av allt att döma föregåtts av en del research. Med bland handlingarna finns en broschyr och ett särtryck av ett test från tyska Das Auto. Kanske var det omdömet om 404 som ”Ovanligt lätthanterlig, tack vare lätt styrning, otadlig sikt och stor vändbarhet.” som fick dem att välja 404. De sneglade även på den äldre 403 som också gick att köpa 1963 och som var omkring 1 500 kronor billigare, en broschyr på en sådan finns också med.

Leverans sker den 2 juli 1963 hos AB Gjestvang & Co som vid den här tiden även säljer Alfa Romeo, Rover och NSU. Bilen registreras på Ulla som också kommer att vara den som kör bilen. Den mörkblå vagnen tilldelas registreringsnumret A47226.

Den 18 september är det dags för 100-milaservice och åtgärd av en del fel. Klockan går inte, förarstolen sitter lös och vindrutetorkarkontakten måste bytas. Vidare justeras bromsarna och handbromsens funktion kontrolleras. Rundsmörjning och oljebyte för 32,90 kr får kunden betala, resten går på garantin.

Följande vår är det dags för 400-milaservice men Peugeoten har bara rullat 250 mil. Nästa servicekvitto är från augusti -67 och Peugeoten får strålkastare för högertrafik, försedda med tejp så att de inte ska blända.

Systrarna kör inte mycket. Hösten 1971 har bilen fortfarande inte gått mer än 1 374 mil men reparation krävs av en slirande koppling och kärvande bromsar bak.

I juni 1972 har det hänt något. Peugeoten lämnas in på Gjestvangs för byte av vänster bakljus, mittdelen på stötfångaren och ett stötfångarhorn. Totalkostnaden för krocken blir 336,45 men försäkringsbolaget Vegete blandas inte in – trots att bilen är helförsäkrad.

Systrarna har flyttat till Södermalm och bilen får plats i det toppmoderna Z-garaget på Åsögatan. Där verkar den mest stå under 1970-talet. I maj 1979 noteras mätarställningen 2 569 mil när bromsarna kräver renovering.

Det sista besiktningsprotokollet är från augusti 1985. Då har Peugeoten gått 3 020 mil. När vi besiktigar den hösten 2009 är mätarställningen 3 181 mil. Allt tyder alltså på att vår Peugeot varken har gått 13 000 eller 23 000 mil utan att den totala körsträckan de första 46 åren inte var mer än drygt 3 000 mil!