Nästa artikel
Volvo PV: En bit på väg!
våra klassiker

Volvo PV: En bit på väg!

Publicerad 14 januari 2011 (uppdaterad 18 november 2013)
En bil som går som en skratt­attack är inte roligt. Snart är allt utom karossen bytt och då borde Stefan inse det komiska…

Efter att jag beklagat mig över den gamle kutryggens spasmer i förra numret av Klassiker strömmade tipsen in:

1) Samtliga tänddetaljer – bytta två gånger.
2) Ventilerna – redan justerade.
3) Kamvinkel och tändningen – finställda med instrument.
4) Grenrör och förgasare – bytta, jodå.
5) Vakuumslangar och luftrenare – helt nya, men nu sätter vi stopp annars får vi rabbla hela dagen.

Magnus Björkquist är Volvoproffset som hjälper mig med bilen ungefär som jag låtsas hjälpa andra kompisar med sina bilar. Lite märkligt att jag gör så.
– Bensinpumpen ska du byta, sa Magnus.

Förra gången han mekade PV konstaterade han att siktglaset uppe på bensinpumpen bara var halvfullt av bensin. Där hade vi felet! En renoveringssats köptes och bestod av ett fåtal delar. De flesta av oss borde klara av att renovera en bensinpump om man först bara kollar noga hur allt sitter ihop. Nästa gång kanske jag gör det själv.

Mesta tiden gick åt att göra rent pinalerna men sen höll Magnus upp pumpens stora membran i triumf. Det fanns pyttehål i två av membranets tre skikt. Vi nickade samtyckande åt felet, Magnus smällde ihop pumpen och sen tog vi en provtur.

Vilken skillnad! Plötsligt gick bilen att köra med chokereglaget inskjutet igen – eller inbillade vi oss alltsammans? Egentligen ska reparationen nog sammanfattas med ett njaeee. Vi kom bara en bit på väg. Och det har skett förut vid andra av våra tidigare förbättringar. Ryckningarna blir marginellt mindre, men de kvarstår.

Så nu undrar vi, ska vi följa upp spåret med rotorn som brann sönder i förra veckan? Det hände på alla B20 påstår svågern till en redaktionsmedlem, men jag har ju en B18.

Magnus konspirationsteori att toppen kan vara överflyttad från en B20 borde vara värd en uppföljning. Eller så gör vi helt enkelt som Klassikerläsaren Hans Nilsson i Karlstad tipsat om. Han jobbade på Volvo på 1960-talet och minns ett verkstadsmeddelande om ett litet munstycke inne i förgasarens blandningskammare som ställde till det för köparna av nya Volvo PV. Bilarna ryckte och ägarna kunde inte behärska sig utan blev formligen vansinniga.

Näää. Nu blir jag så där arg igen! Bara jag tänker på ryckningarna kokar det i mig! 

TEXT OCH FOTO: Stefan Wulf 

Volvo PV 544 Favorit -62/63

Ägare: Stefan Wulf

Gjort: Precis allt utom att få stopp på rycken.
Ogjort: Att själv stå rycken.
Som förgjort: Ja, det är det.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.