Småbilsexperiment från USA.
Man byggde inte alltid stora slagskepp till bilar i USA. De stora tillverkarna där har emellanåt också experimenterat med bilar av modesta mått. Flera decennier före sjuttiotalets stora revidering med downsizing så förstod man nyttan av att göra bilar som tog mer folk och mindre plats.
General Motors byggde ett par småbilsexperiment under 30-talet, projektet hade namnet "X-car" och dessa provades ut åren 1935-38.
Samtidigt hos Chrysler kallade man sina småvagnar "Star Car" detta är Star car #1 från 1934 som modfierades 1937 för vidare utveckling. Namnet Star car kom utav att dessa hade femcylindrig stjärnmotor som drev på framhjulen.
Star-Car avklädd, den femcylindriga stjärnmotorn fram sitter vinklad, chassit är en självbärande bottenplatta.
Star Car #2 med tydlig influens Chryslers större Airflowmodeller, här fotograferad 1936 med projektledaren Ken Lee.
Samtidigt hos Reo i Lansing provkördes den här lilla krabaten hårt. Den kallades Doodlebug och stod klar 1933. Den hade en fyrcylindrig Hercules-motor bak, monterad på tvären. Tanken med Doodlebug var att skapa en bil som kunde säljas för runt 400 dollar. Småbilen var baserad på komponenter från Continental Beacon, och tanken var att få licensen att tillverka dessa delar hos Reo. Men Continental lade ner sin biltillverkning redan 1934, och Reo gick samma väg 1936.
Crosley var en blygsam tillverkare men kom ändå att bli ledande på småbilar i USA denna tid. Här är ett förslag till en "Scout car" på deras befintliga modell 1940, detta var före Jeepens tillkomst, som Crosley också kom att vara involverad i.
Jeepen var den tidens ultimata kompaktbil. Det var nödvändigt att hålla nere måtten till det mest minimala. Genom hela kedjan då man behövde spara varje kilo dyrbar metall. Det gick snabbare att tillverka dom, man kunde frakta desto mer på samma gång på trailers och tågvagnar. Och ute i fält var det en stor fördel att ta lite utrymme både i förvaring och i tjänst.
Under kriget experimenterades det med ännu mindre jeepar, som då skulle kunna släppas med fallskärm från flygplan. Där bidrog Crosley med sin "Pup" som faktiskt kom att produceras i 37 exemplar. Den kom även att sättas in i stridande förband.
Kaiser kom efter kriget starta personbilsproduktion, men redan 1943 laborerade man med mini-Jeepen KEL, som stod för kaiser Extra Lightweight.
Chevrolets bidrag hette då CEL, drevs av en tvåcylindrig Indian motorcykelmotor.
Willys WAC "Jeeplet" utvärderades under 1944, okså med luftkyld MC-motor fram.
Men man planerade även för en återgång till civil produktion, kriget skulle ju ta slut och marknaden åter ligga öppen. Redan 1942 började Ford planera för ett "light car project". En smart, billig folkbil med fyrcylindrig motor.
1944 stod prototypen klar men av den blev det ingenting av, iallfall inte för hemmamarknaden, men däremot togs tråden upp av Ford-SAF i Frankrike och presenterades 1948 som Ford Vedette.
Hos Chevrolet arbetade man också med en småbil för den nya efterkrigsmarknaden, men Cadet visades och skrinlades i ungefär samma veva 1946.
Och även taxibilstillverkaren Checker planerade för en lill-taxi främst för stadsbruk, Checker type D 1946.
Även Willys planerade för en återgång till sina civila bilar, men detta småbilsprojekt kom aldrig ut till allmänheten när den stod klar 1946. Willys personbilsproduktion efter kriget var i allmänhet diminutiv. Först 1952 presenterades deras Aero-serie som bara gjordes i tre år.
Tanken på luftlandsättning av fordon hade inte givits upp av armén under femtiotalet, Willys Bobcat från 1953 kom dock aldrig i produktion. Flygplanen var större och starkare och man fann inget behov för provosoriska mini-jeepar att lasta i dessa.
Så hoppar vi ett decennium framåt. Studebaker Lark var den första compact-car satsningen i större skala när den presenterades 1959. 1962 var det dags för en revidering av modellen, men den kom dock inte att se ut som förslaget "Lark 100" ovan.
General Motors byggde ett par småbilsexperiment under 30-talet, projektet hade namnet "X-car" och dessa provades ut åren 1935-38.
Samtidigt hos Chrysler kallade man sina småvagnar "Star Car" detta är Star car #1 från 1934 som modfierades 1937 för vidare utveckling. Namnet Star car kom utav att dessa hade femcylindrig stjärnmotor som drev på framhjulen.
Star-Car avklädd, den femcylindriga stjärnmotorn fram sitter vinklad, chassit är en självbärande bottenplatta.
Star Car #2 med tydlig influens Chryslers större Airflowmodeller, här fotograferad 1936 med projektledaren Ken Lee.
Samtidigt hos Reo i Lansing provkördes den här lilla krabaten hårt. Den kallades Doodlebug och stod klar 1933. Den hade en fyrcylindrig Hercules-motor bak, monterad på tvären. Tanken med Doodlebug var att skapa en bil som kunde säljas för runt 400 dollar. Småbilen var baserad på komponenter från Continental Beacon, och tanken var att få licensen att tillverka dessa delar hos Reo. Men Continental lade ner sin biltillverkning redan 1934, och Reo gick samma väg 1936.
Crosley var en blygsam tillverkare men kom ändå att bli ledande på småbilar i USA denna tid. Här är ett förslag till en "Scout car" på deras befintliga modell 1940, detta var före Jeepens tillkomst, som Crosley också kom att vara involverad i.
Jeepen var den tidens ultimata kompaktbil. Det var nödvändigt att hålla nere måtten till det mest minimala. Genom hela kedjan då man behövde spara varje kilo dyrbar metall. Det gick snabbare att tillverka dom, man kunde frakta desto mer på samma gång på trailers och tågvagnar. Och ute i fält var det en stor fördel att ta lite utrymme både i förvaring och i tjänst.
Under kriget experimenterades det med ännu mindre jeepar, som då skulle kunna släppas med fallskärm från flygplan. Där bidrog Crosley med sin "Pup" som faktiskt kom att produceras i 37 exemplar. Den kom även att sättas in i stridande förband.
Kaiser kom efter kriget starta personbilsproduktion, men redan 1943 laborerade man med mini-Jeepen KEL, som stod för kaiser Extra Lightweight.
Chevrolets bidrag hette då CEL, drevs av en tvåcylindrig Indian motorcykelmotor.
Willys WAC "Jeeplet" utvärderades under 1944, okså med luftkyld MC-motor fram.
Men man planerade även för en återgång till civil produktion, kriget skulle ju ta slut och marknaden åter ligga öppen. Redan 1942 började Ford planera för ett "light car project". En smart, billig folkbil med fyrcylindrig motor.
1944 stod prototypen klar men av den blev det ingenting av, iallfall inte för hemmamarknaden, men däremot togs tråden upp av Ford-SAF i Frankrike och presenterades 1948 som Ford Vedette.
Hos Chevrolet arbetade man också med en småbil för den nya efterkrigsmarknaden, men Cadet visades och skrinlades i ungefär samma veva 1946.
Och även taxibilstillverkaren Checker planerade för en lill-taxi främst för stadsbruk, Checker type D 1946.
Även Willys planerade för en återgång till sina civila bilar, men detta småbilsprojekt kom aldrig ut till allmänheten när den stod klar 1946. Willys personbilsproduktion efter kriget var i allmänhet diminutiv. Först 1952 presenterades deras Aero-serie som bara gjordes i tre år.
Tanken på luftlandsättning av fordon hade inte givits upp av armén under femtiotalet, Willys Bobcat från 1953 kom dock aldrig i produktion. Flygplanen var större och starkare och man fann inget behov för provosoriska mini-jeepar att lasta i dessa.
Så hoppar vi ett decennium framåt. Studebaker Lark var den första compact-car satsningen i större skala när den presenterades 1959. 1962 var det dags för en revidering av modellen, men den kom dock inte att se ut som förslaget "Lark 100" ovan.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.