I mars 1966 hade man byggt hela en miljon Mustanger. En stor bedrift på mindre än två år - det skulle firas med en specialmodell - Mustang Sprint 200, en specialmodell i snikutförande.
Ford använde namnet Sprint först på en lite sportigare modell av Ford Falcon. Givetvis kunde ju namnet fungera på Mustang med, fast dessa kom att bli något av doldisar i Mustanghistorien.
Special equipped limited edition sade reklamen. Sprint kom med ekernavkapslar, diskreta stripes och av nån anledning utan de tre ribborna i accenturen på bakskärmen som annars var nytt för 1966. På insidan satt det separata stolar, mittkonsoll och golvspak
Namnet Sprint 200 kom av att alla bilar i denna utgåva kom med standardsexan på 200 kubik och 120 hästkrafter. Motorn försågs med en speciell dekal och kromad luftrenare.
Varför nu en simpel sexa i en specialmodell?
Jo, man hade gott om dom motorerna. V8:an var obetydligt dyrare sålde bäst, så man made massor med sexor på lager och detta var ett sätt att bli av med dom.
Denna specialutgåva fanns gick att få med 3-växlad manuell låda eller C-4 automat. Priset får sägas varit rätt fördelaktigt - för bara knappt 40 dollar utöver baspriset på 2398 dollar fick man en Sprint 200. Den gick även att få som cabriolet eller fastback.
Men det var strängt taget ingen jubileumsbil - man hade tjuvstartat redan i januari med Sprint 200. Men den kom att promotas flitigt runt tillfället då en miljon Mustanger sålts.
Men det gjordes en liten upplaga, troligen runt 50 bilar som var just en jubileumsbil. Väldigt lite är känt om dessa annat än att samtliga tillverkades den 29:e mars i San Joséfabriken. Dom kom i en speciell guldmetallic som inte hade någon färgkod. Dom lär även allihop fått svart De luxe inredning med ponyklädseln och lite mer grejor än vanliga Sprint 200.
Ryktet säger att dom skickades ut en till varje försäljningsdistrikt men syftet är okänt. De guldfärgade jubileumsbilarna är närmast mytiska i Mustangkretsar.
Special equipped limited edition sade reklamen. Sprint kom med ekernavkapslar, diskreta stripes och av nån anledning utan de tre ribborna i accenturen på bakskärmen som annars var nytt för 1966. På insidan satt det separata stolar, mittkonsoll och golvspak
Namnet Sprint 200 kom av att alla bilar i denna utgåva kom med standardsexan på 200 kubik och 120 hästkrafter. Motorn försågs med en speciell dekal och kromad luftrenare.
Varför nu en simpel sexa i en specialmodell?
Jo, man hade gott om dom motorerna. V8:an var obetydligt dyrare sålde bäst, så man made massor med sexor på lager och detta var ett sätt att bli av med dom.
Denna specialutgåva fanns gick att få med 3-växlad manuell låda eller C-4 automat. Priset får sägas varit rätt fördelaktigt - för bara knappt 40 dollar utöver baspriset på 2398 dollar fick man en Sprint 200. Den gick även att få som cabriolet eller fastback.
Men det var strängt taget ingen jubileumsbil - man hade tjuvstartat redan i januari med Sprint 200. Men den kom att promotas flitigt runt tillfället då en miljon Mustanger sålts.
Men det gjordes en liten upplaga, troligen runt 50 bilar som var just en jubileumsbil. Väldigt lite är känt om dessa annat än att samtliga tillverkades den 29:e mars i San Joséfabriken. Dom kom i en speciell guldmetallic som inte hade någon färgkod. Dom lär även allihop fått svart De luxe inredning med ponyklädseln och lite mer grejor än vanliga Sprint 200.
Ryktet säger att dom skickades ut en till varje försäljningsdistrikt men syftet är okänt. De guldfärgade jubileumsbilarna är närmast mytiska i Mustangkretsar.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.