Häng med på en rundvandring på Bremen Classic Motor Show. Vi anländer i en Mercedes-Benz O3500 till mässhallarna.
Som sig bör tittar jag först på en Borgward Isabella som ju tillverkades här i Bremen. Det här exemplaret hade sålts ny i Kalifornien och på senare tid återkommit till Tyskland och renoverats.
Mässans tema i år var orörda originalbilar och från Schlumpfs samlingar hade ett antal bilar som aldrig tidigare visats lånats in. Av dessa var en Voisin C7 1928 med en märkligt kantig kaross den mest fascinerande i mitt tycke.
Ett under att denna Talbot London 90 Sports Saloon 1930 undsluppit 60- och 70-talens ibland okänsliga renoveringsiver.
Hos Citroën Veteranen Club hälsade jag på en gammal bekant, den välpatinerade Citroën C6 1929 som jag ägde ett kort tag. Den såg ut att må bra, var fortfarande orörd och väckte stort intresse. Det var ingen som tyckte den skulle renoveras.
För gränsskyddet och polisen tillverkades 1951-2 cirka 600 Mercedes-Benz 170Da med touringkaross. I mitten på 60-talet såldes de flesta ut mycket billigt och köptes ofta av studenter som raskt körde ned dem. Det gjorde inte Harald Schüssler, utan han ställde undan sin för att många decennier senare göra en grundlig renovering.
Harald berättar att han valt att återställa bilen i det utförande som gick hos Bundesgrenzschutz som var den första militära truppen i Västtyskland efter kriget och som efter återföreningen 1990 omvandlades till en federal polis.
Tjänsterapportväskan finns naturligtvis med. OTP – Offener Tourenwagen Polizei – är modellbeteckningen och många överlevande har renoverats i glada färger och med vita däcksidor men det tycker Harald är helt fel. Hans renovering är grundlig och helt korrekt i alla detaljer
Hildur Olivia N. i Sundsvall hade ägt denna helt intakta Fiat 128 från 1976 och bara kört 8 400 mil. På saluskylten stod att eftersom bilar var mycket dyra i Sverige på 1970-talet sköttes de extremt noga! Det är vad många tyskar tror för väldigt många välskötta svenska bilar hamnar i Tyskland genom uppköpares försorg. För denna Fiat begärdes 6 500 euro och den såldes första dagen.
Denna kastanjebruna VW 49:a är en av de äldsta exportmodellerna i Tyskland. Den kördes till 1973 av sin förste ägare, en läkare i Heidelberg, men han behöll den ända till 1986. Då köptes den av en samlare för att renoveras. Det blev inte av och bilen blev stående till 2008 då den kom till sin nuvarande ägare. Han har gjort den körklar men tänker bevara den i sitt slitna skick.
Även denna Opel Kadett D från 1981 befann sig i ett extremt nyskick. Den hade ägts av en fartygstelegrafist som när han var i land använde den för att skjutsa sin mamma på utflykter. Total körsträcka 2020 mil! All dokumentation fanns och Birgland Classics begärde rimliga 5 900 euro.
Mycket folk besöker Bremen Classic Motor Show – 38 612 personer kom i år under de tre dagar mässan var igång. Utställningsytan år 39 000m2.
Utställaren av cyklar och campingutrustning av engelsk typ gav Kina en känga. En del av hans produkter verkade komma just från detta snabbt växande industriland!
Alfetta från Alfa-Romeo var en relativt vanlig modell med numera få överlevare, särskilt av de tidigaste. För denna mycket fina 74:a med 61809 km på mätaren begärdes 13 900 euro och den blev snabbt såld
En Alfa-Romeo Spider av årsmodell 1988 med plåtfälgar och gummispoiler i behåll, mycket ovanligt enligt en tysk Alfaentusiast som jag pratade med. Många vill idag återställa till ursprungsskick men gummiläppen som den kallas är svår att få tag på. Spoilers och kjolar från Zender finns det däremot i överflöd och de är billiga. Den välskötta Alfan hade gått drygt 7 000 mil och begärt pris var 10 500 euro.
En italienare från Sverige kallade ägaren denna 780 Bertone från 1991 – sista årgången och med separatfjädring även bak. Bara 6000 mil. Begärt pris 13 900 euro.
En liten del av denne specialists utbud av billjud - nästan uteslutande tyska märken.
En mycket välrenoverad Adler Trumpf Junior utställd i klubbmontern och inte till salu. En liten kvalitetsbil med framhjulsdrift som var omtyckt även i Sverige på 1930-talet.
Proper inredning i en bil med köregenskaper jämställda med samtida Citroën.
Sverige och svenska bilar är populära – det har visst något med Pippi Långstrump att göra. Försäkringsbolaget Zürich renommésnyltar på en Volvo Amazon.
En Adler Trumpf igen men ingen Junior utan den något större modellen som kallades 1,7 liter fast motorn bara var på drygt 1 600 cm3. Den står vid en mycket snyggt uppbyggd hotelkuliss.
Det var en atmosfär av Rivieran där vid hotellet..
En vacker Derby Bentley Park Ward saloon hade just anlänt …
… och resenärerna väntade på hjälp med bagaget.
DKW-namnet tonades ned mot slutet och denna bil föredrog att kalla sig Auto-Union 1000S. Årsmodellen är 1961.
Ännu en bild till av Talbot London 90 Saloon.
Den gode skolpolisen hjälper barnen i detta trafikspel från mycket tidigt 1930-tal.
Mats Älfvåg från Stockholm hör till de svenska som brukar åka till Bremen och sälja. Han hade som vanligt ett stort utbud automobilia av hög kvalitet
En av många diversehandlare.
Bara rara DB-delar för höga anspråk och ganska tjock plånbok.
Bo från Skövde är en återkommande säljare i Bremen med intressant kuriosa.
Här hans utbud av gamla kameror.
Ett nytillverkat topplock till Mercedes-Benz 320 av 1930-tals modell – pris 3 200 euro. Liten upplaga betyder hög verktygskostnad per styck.
Trevlig blandning av leksaker och modeller.
En engelsk nummerskylt med tillhörande klubbmärken – pris 180 euro. På postsparbanksboken från 1930-talet är hakkorset dolt – det är förbjudet att visa offentligt.
Original av broschyrerna till KdF-Wagen är mycket dyra – där har tre kostade tillsammans närmare 7 000 kr. Nytryck finns för dem som vill ha informationen.
Rolig blandning med ett par siktrutor med sugkoppsfästen.
Ännu en svensk pryl – en taxameter från Halmstad för rimliga 40 euro.
VW-koncernens upplevelsepark Autostadt ställde ut en Borgward Isabella – samlingarna är alltså inte begränsade till de egna märkena, men har de så många av de nuvarande konkurrenternas historiska produkter?
En välrenoverad Daimler 2½ liter DHC by Tickford från 1947 väntar man sig kanske inte i Tyskland men det är inte bara i Sverige tyskarna köper bilhistoria.
Alfa-Romeo Giulia Super är alltid en favorit – den här stod hos en utställare som arrangerar långa utflyktsresor med ”oldtimers” – har man ingen egen kan man hyra en.
En topprenoverad Citroën Mehari som ägaren köpte osedd på 2008 års Bremen mässa. Han for till Ibiza för att hämta den men den var mycket sämre än utlovat och han nobbade bilen. Säljaren backade dock på priset och bilen kördes hela vägen hem till norra Tyskland där den grundligt renoverades.
Tillbaka till Citroën medan de ännu har rödvin kvar – C6:an är fortfarande dragplåstret.
En NSU Wankel Spider, världens första seriebyggda bil med Wankelmotor! Totalt byggdes under åren 1964-1967 bara 2375 stycken. Dubbelt så många var planerade.
En 1926 års Fiat 509 med svensk bakgrund bjöds ut av sin danske ägare för 26 000 euro. Gammal renovering med patina.
Motorn i Fiat 509 var med överliggande kamaxel förvånansvärt avancerad. Gick enligt dåtida ägare att köra kontinuerligt med fullgas. Toppade 85!
En renoveringsfirma ställde ut ett pågående arbete för att visa sin klass. En Mercedes-Benz 280CE som var under helrenovering.
I en spegel på golvet kan man konstatera att arbetet på denna Pagoda är förstklassigt.
DAF-klubben demonstrerade Variomatic som drevs av en elmotor i varierande varvtal.
En entusiastklubb visade upp märkliga slåtterbalkar och jordfräsar. Det finns entusiaster för allt med motor.
Värsta plaståldern – interiören i en Mercedes-Benz 220. Mycket slitstarkt!
Kontrast till förra bilden – en superrenoverad 220 Cabriolet A. Men var är askkoppen – stulen eller i säkert förvar?
Ännu finare renoverad – en 170S Cabriolet A. Stod hos Schulz-Classic som inte avslöjar vad deras bilar kostar att köpa. Måste man fråga har man inte råd.
Detaljarbetet är fantastiskt på de renoverade bilar som premiumfirmorna erbjuder.
En 170S igen – många timmar nedlagda bara på solskyddet.
Beckers finaste radiomottagare i anpassat utförande till 170S och 220.
Men ser det inte manligare ut med svart ratt?
I jämförelse med de äldre modellerna ser detta klart taxibetonat ut.
Den modell vi kallar kompakten och tyskarna Strich-8 uppfattas ännu av många som en äldre bruksbil men den har varit kult- och samlarbil i nära 20 år!
Ännu en bil med svensk bakgrund – BMW 2000 med få ägare och 16000 mil. Inte många finns kvar i Tyskland och det motiverar kanske det höga priset 14 500 euro.
En 1941 års Chevrolet har knappast sålts ny i Tyskland och liksom alla amerikanare från tidigt 40-tal i Sverige är detta en nyimport från USA
DKW-vännerna ställde ut en dynastart och en kvarts träkaross.
Ingen DKW detta utan en tjeckisk JAWA licensbygd på DKW-teknik. JAWA står för övrigt för Janecek-Wanderer eftersom det första fordonet av märket var en tysk Wanderer MC licensbyggd av ingenjören Frantisek Janecek.
Nu fortsätter jag till P-garaget för där står mängder av bilar till salu. De som inte tagit med sig sina bilar har tapetserat ingången med säljesannonser.
Troligen optimistiskt att begära 4200 euro för en tämligen anfrätt Opel Rekord 1955 som var feldaterad till 1953. Men det räcker med en köpare bland de 38 000 besökarna.
Smakligare var en sällsynt 123 kombi, 200T på 25 000 mil för 4 550 euro. Framsätet var nedsuttet och behövde nya fjädrar, men den såg allmänt prydlig ut.
En socialdemokratisk borgmästare i Bremen, Hans Koschnik, hade haft denna 280 SEL 1977 som tjänstebil. Oklart hur priset 14 900 euro påverkats av det.
Förste brukare av denna 600 SEL V12 från 1991 var styrelseordförande i en schweizisk bankkoncern. Han hade prickat för alla tillgängliga options och sedan låtit sig köras 14000 mil i detta enligt säljaren mästerstycke i den tyska automobilkonstens skönaste form. Efter den klyschan verkar priset 14 999 euro ganska rimligt.
Jag missade ta priset på denna Simca 1200S men trevlig att se på är den.
Jag missade ta priset på denna Simca 1200S men trevlig att se på är den.
Säljaren av Karmann-Ghian hade också en mycket fin Fiat 500 Nuova 1967. Den uppgavs vara helrenoverad. Priset? 14 200 euro! Är allt gjort på verkstad kanske det är mindre än självkostnaden.
Eftersom jag drabbats av någon sorts underlig böjelse för sportiga 80- och 90-talare från Japan tände jag till på denna Subaru SVX med dess säregna styling. Säljaren hade glömt ange årsmodell men det kan ha varit en 92:a. Här har vi en boxersexa på 240 hk, 4WD och full servicebok men 21 000 mil. Utgångspris 4 900 euro.
Ännu en svenskbil – en 230 Heckflosse med 10000 mil och i Tyskland sedan 2009. Kostar 11 500 euro.
Citroënägande engelsman bosatt i Tyskland drömmer sig tillbaka till sin Land Rover-tid men jag tror inte han slår till på denna 88 Series III fast den var ärlig i skicket.
Prydligt renoverad interiör i en 220 S men jag har lite svårt för de där vita rattarna – ser frivolt ut tycker jag. Pris för hela bilen 28 000 euro.
Charmig liten Renault Gordini 1962 med bara 5400 mil på mätaren som en svensk handlare begärde 3 500 euro för men sedan sänkte med en tusenlapp. Såldes till Berlin.
Skylt som säljare gillar.
En fin 250CE som varit bröllopspresent i Sverige och på sin ålders höst återkommit till das Vaterland. Färgen DB 623 hellelfenbein var omtyckt i Sverige men är standardfärgen för taxibilar i Tyskland.
Den som blev sugen på den schweiziske bankmannens 600SEL kan här studera åtkomligheten när det sitter en V12:a under huven.
Glad blev jag av att se denna fantastiskt fina M.G. YA. En mycket autentisk renovering.
En sista titt på den fascinerande Voisin – den lådlika karossen är ett lättbygge i en rent funktionell stil som ansluter till tidens allmänna strömningar i arkitekturen, det som kom att kallas den nya sakligheten
En säljare i källarplanet med bara Volvodelar.
Att köra Messerschmitt Tiger ansågs av en del vara livsfarligt, av andra som att flyga. Åsikterna är inte motstridiga.
En Alfaspecialist med en ovanlig Alfabuss – twincam förstås.
En Glas 1700 med BMW navkapslar, BMW tog över Glas 1966 och höll igång produktionen till 1968
Detta är i alla fall en äkta Glas, en 1700 GT
En marinkonvertering av en Lloydmotor.
Ford Granada. Ser ut som en Ghia men vinyltaket saknas.
