Radarn är på. Kolla vad i hittade...
Klart att jag visste att den stod där. Men man behöver ju inte berätta allt för alla hela tiden. Roligare då att liksom släntra förbi och låta folk tro att det är de själva som gör upptäckten. Niclas gick i spinn direkt.
– Kolla den är fyrväxlad.
Kalle fick något jagat i blicket och till och med Anders gick igång på karossens skick. Trots att Saab 93:an stod i högt gräs hade inte rosten tagit struptag om själva vagnkorgen. Att dörrarna fått sig en släng är inte mycket att diskutera..
– Jag förzinkade karossen, berättar ägaren när vi får fatt i honom. Det visar sig att bilen stått i 13 år, men att den rullat i Stockholm i slutet av 1980-talet. Minnesbilderna rullar in. Den var en välbekant syn på Kungsholmen/Birkastan, en riktig uppenbarelse,
Den är som man minns den än idag, djärvt tvåfärgad och har mässingsöverdragen instrumentpanel. Sidostyckena i inredningen går i blommigt, tjockt möbeltyg. Men stolar och säten i skinn är borta, inställda i ett förråd får vi veta.
Ägaren berättar att dottern snart ska ta över och sedan förklarar han sin passionerade kärlek till den droppformade Saaben. Vi förstår precis. Och stänger motorhuven. För en kort sekund glimmar den helkromade luftrenaren till där nere.
Det skulle aldrig falla oss in att lägga ett skambud.