Paus i Norsholm. Vid Göta kanal. Härliga Östergötland. Som de saltgurksnarkomaner vi är var vi bara tvungna att ladda upp ordentligt med Brinks färsksaltade i gårdsbutiken utanför Kimsta. Ett kilo kan i bästa fall räcka till Småland. Mobiltelefonen proppad med mejl och flera samtal i röstbrevlådan. Vi känner oss välkomna precis överallt och några har redan förstått vad det hela går ut på och kastat in flotta erbjudanden om käk... Härligt. Det lär bli en händelserik vecka, förhoppningsbvis helt befriad från snabbmat, detta fördärv. Rapport från transporten av 92:an säger att man nu har Jönköping i synranden. En förtrupp i en Saab cabriolet touchar Värnamo any minute. Nu måste vi lägga mil. Klockan 12 i morgon går starskottet i Ystad. På torget. Måtte det inte vara ett sådant där bilbefriat torg. Vi kanske kan klassa in som valstugor eller nått. Vill du mejla oss så är det: sverigeresan@gmail.com

Det var en omgång ordentligt urkokta besättningsmän som rann ut på Ystads gatstensbelagda turistparadis. Men nu var det natt och mopedbilar blandades med femtiotalets fenmaskiner. En och annan epatraktor. Och så vi då i en Saab 95 – som omedelbart fick soppatorsk! Det var en stilenlig avrundning efter en kväll av idel missöden. Hungriga var vi också. På motorvägen sprack avgaspackningen, den nybytta. Nu låter bilen som en tröska. I det läget försökte jag muntra upp mig med lite kartstudier i läslampans sken. Ljuskäglan från den handplockade armaturen, den jag köpte för flera år sedan för dess utstuderade design, var mildgult och vackert. När jag kom till Brösarp i mina tankar rann plötsligt plastglas ur sitt fäste. Bokstavligen rann. Den hade smält på en sekund. När svordomarna gjort sitt tände jag nästa lampa. Försjönk på nytt. Även den en speciellt utvald armatur, perfekt i stil och utförande för just min husbil. Så smälte den också. På en halv sekund. Bensinproblemet löstes tack vare hjälpsamme Erik Weberup som kom från ingenstans i sin Saab cabriolet. Plötsligt var han bara där med en dunk och ett leende. Tack! Vid pass halv ett på natten, efter en fatal felkörning kunde vi i mörkret rulla in i den lilla versionen av peace & love festivalen utanför Kåseberga. Där väntade Nordiska Typ2-klubben med sina härliga folkor. På plats var också gänget från Borlänge. Äntligen!

Expeditionen får förstärkning i Jönköping. Stefan Wulff kastar in en sedan l'&aumlänge uppblåst luftmadrass, den landar bredvid den längs vägen inköpta grillen samt kylboxen. Trasslar in sig i två brassestolar som redan dragit på sig åtskilliga svordomar. Vardagsrummet var ju nystädat alldeles nyss... Vi har 32 grader i skuggan (termometern sitter under skafferiet). Luftväxlingen är aningen bättre än den i Apollo 13. Just nu tröskar vi Småland. I Markaryd är det dags att tanka – igen. Bensinräkningen för det här äventyret kommer nog även den hamna i Apolloklass. Ikväll (i natt?) hoppas vi på lite beachparty med Nordiska Typ 2-klubben på en strand nära Ystad. Folkabussar och andra sorters bussar i skön samvaro. Gitarr? Jodå, den ligger inknökad bakom campingbordet, yllefiltarna och flatbäddsskannern...

Fullt med folk på torget i Ystad. Vi träffar entusiaster som tagit tåg, buss och fotvandrat hit bara för att träffa oss och se på husbilarna. Erik i sin Dyna Panhard Z 1955 hänger på karavanen just nu. En störtskön originalbil som du kommer att få läsa om i Klassiker senare i år. Alla är rödmosiga av värmen. Niclas har minst 40 grader i 92-husbilen. Vi är på rull och snart är det snart kaffedags i Hammenhög. Sedan blir det Autoseum i Simrishamn. Möt oss där!