Till 2050 ska EU:s ekonomi vara klimatneutral och cirkulär. För att nå målet behöver medlemsländernas arbete snabbas på anser unionen och det genom en förordning som anslutna länder blir skyldiga att följa. Veteran- och hobbybilar är inte direkt utpekade men riskerar ändå att drabbas om återvinningslagen träder i kraft. 

För att minska framställningen av helt nya råvaror strävar den föreslagna lagen både till mer återanvändning men även till att samla in fler uttjänta fordon. Definitionen av ett uttjänt fordon, så kallat ELV (end-of-life vehicle), och de föreslagna bedömningskriterierna för att avgöra när en bil går från att vara bil till att vara avfall kan skapa stora problem för enskilda.

I Studio Klassiker diskuterar Björn Meyer, Carl Legelius och Fredrik Nyblad förslaget och hur det skulle behöva förändras för att konsekvenserna ska bli rimliga.

Vi pratar också i samarbete med Bilweb Auctions om deras första novemberauktion och några av de bilar som ska auktioneras ut. Här hittar du auktionen.

Fredrik Nyblad har kört en Peugeot 504 Diesel i toppskick och förvånas över hur mycket han gillade den.

– Den var inte alls så slö som jag hade trott, säger Fredrik. 

Carl Legelius minns en Europasemester i baksätet på en likadan bil.

– På hemvägen tog vi av takräcket för att öka toppfarten. Vi fick sitta med det vid våra fötter men det var det värt!

I podden pratar vi i samarbete med Bilweb Auctions om deras första novemberauktion och några av bilarna där. Här hittar du auktionen som avslutas den 9 november. 

Sedan 18 november håller sammanslutningen Nätverk på gemensam väg en namninsamling öppen till stöd för viktiga förändringar av den föreslagna så kallade ELV-förordningen. Nätverket är kritiskt på flera punkter och menar bland annat att äganderätten är hotad om ett fordon utan ägarens vilja blir stämplat som avfall. Namninsamlingen sker i M Sveriges regi och är öppen till 31 december.

Mer information och länk till namninsamlingen finns på M Sveriges webb.

I nätverket ingår American Car Club Sweden (ACCS), Motorhistoriska Riksförbundet (MHRF), Riksförbundet M Sverige, Svenska Bilsportförbundet (SBF), Svenska Motorsportförbundet (Svemo), Sveriges Fordonsbyggares Riksorganisation (SFRO), Sveriges Motorcyklister (SMC), Swedish Street Rod Association (SSRA), TESTA i Sverige. 

Läs mer i Klassikers tidigare rapportering om vad ELV kan innebära

EU vill skärpa reglerna för återvinning av gamla fordon. Tanken är att minska framställningen av helt nya råvaror och sänka utsläppen.

Men om reglerna skärps kan det också innebära att många entusiastbilar klassas som skrot. Då blir bilägaren skyldig att lämna den till återvinning.

Mängder av invändningar och frågor har kommit in till EU-kommissionen om förslaget. Klassikers chefredaktör Carl Legelius har beskrivit förslaget som ”skrämmande verklighetsfrånvänt”.

Nu går också M Sverige (tidigare Motormännen) ut med kritik mot förslaget. Även om det grundläggande syftet – att sänka utsläppen – är bra, är förslaget som det ser ut nu i ”direkt konflikt” med både EU:s grundläggande rättigheter och den svenska grundlagen.

”Konsekvensen kan bli att du mot din vilja fråntas ditt fordon utan ersättning”, skriver M Sverige.

Organisationen vill att förslaget skrivs om.

”Den befintliga svenska regleringen är fullt tillräcklig och därför bör kommissionens förslag bland annat om särskild reglering vid försäljning och köp av fordon revideras.”

Följ vår bevakning om ELV-förslaget genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.

EU-kommissionens förslag om nya regler för uttjänta fordon, så kallade End of Life Vehicles, har väckt stor debatt i fordonskretsar och har nu även nått riksdagen på ministernivå. Den 20 december svarade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på frågor från riksdagsledamöterna Isak From (S) och Mattias Eriksson Falk (SD). Här kan du se debatten i riksdagens utsändning.

Klassiker bevakar utvecklingen kring ELV-lagförslaget – läs det vi har skrivit tidigare.

Europaparlamentarikern Heléne Fritzon (S) är kritisk till EU-kommissionens förslag till ny ELV-lagstiftning och säger till Aftonbladet att hon kommer att ta strid i frågan. Hon säger att hon vill skydda motorentusiasternas handel, och därmed återvinning, med reservdelar och att det ska vara upp till bilägaren själv att bestämma när bilen ska skrotas. I artikeln säger Heléne Fritzon även att dagens regler kring veteranbilar fungerar bra samt att bilhobbyn är en folkrörelse och att en ny förordning som den föreslagits skulle göra alldeles för stort ingrepp på ett kulturarv. I sociala medier har även socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson uttryckt stöd för fordonshobbyn.

Som Klassiker rapporterade i nr 9 är Europakommissionens lagförslag om ökad återvinning av fordon ute på remiss i varje medlemsland. Det nya lagförslaget syftar till att minska framställningen av helt nya råvaror men även till att minska beroendet från tillverkare utanför europeiska unionen. EU-kommissionen menar att för många fordon idag hamnar utanför återvinningssystemet – och ibland säljs utanför EU:s gränser i så dåligt skick att de borde betraktas som avfall. Något som är förbjudet.
Men med den föreslagna skärpningen riskerar många entusiastbilar att drabbas av utskrotning. Det finns i förslaget kriterier som är tänkta att avgöra när en bil slutar vara bil och istället blir avfall. Det kan vara att bilen har för stora skador eller att vissa delar i originalutförande inte går att uppbringa. Eller att reparationen kostar mer än bilens marknadsvärde.
 

Om en bil ”fälls” enligt kriterielistan upphör den i den föreslagna lagens mening att vara ett fordon och blir avfall – som du som bilägare är skyldig att lämna till återvinning. Underlåtelse ska vara straffbelagt. Vilket syfte du har med bilen; att spara den för en senare renovering eller att använda delarna för att rädda en annan bil har enligt lagförslaget ingen betydelse. Blir din bil klassad som avfall förlorar du enligt förslaget äganderätten till den.
Bilar äldre än 30 år ska enligt lagförslaget i vissa fall undantas från reglerna men det tänkta nålsögat är mycket mindre än i dagens regelverk och oklarheterna kring hur reglerna ska tolkas – och av vilken instans – är stora.
”Jag är väldigt bekymrad, förslaget innebär ett stort ingrepp i den enskildes rätt till sin egendom …” och det ”…är ett allvarligt hot mot hela fordonshobbyn…” sa Motorhistoriska Riksförbundets Jan Tägt, sakkunnig inom fordon och regelverk, när Klassiker intervjuade honom tidigare i höst.

Nu vill MHRF ha fordonshobbyn i ryggen i kampen för rimliga regler och uppmanar till ett upprop mot ELV-förslaget (”End of life Vehicle”). MHRF har begärt möten med flera av riksdagens utskott, där beredningen av remissvaret till EU-kommissionen sker, för att diskutera lagförslagets konsekvenser. För att ha extra tyngd i argumenten och för att skapa opinon ber Motorhistoriska Riksförbundet om din hjälp.
– Vi har fått bra respons och mycket stöd för vårt upprop. Vår förhoppning är att de synpunkter som förs fram från fordonsägarna blir sakliga och rör det som hotar vårt rullande kulturarv, säger Kurt Sjöberg, MHRF:s ordförande.
 

EU-kommissionens förslag till ny förordning bland annat kring hanteringen av uttjänta fordon väcker starka känslor i fordonshobbyn. Skulle ELV-lagförslaget (End of Life-vehicle) gå igenom med nuvarande skrivningar riskerar många fordon att klassas som avfall och tvingas till skrotning. Flera fordonsorganisationer har reagerat kraftfullt och detaljerat beskrivet förslagets negativa konsekvenser i de remissvar som lämnades in i början av månaden. Den 10 november höll Klimat- och näringslivsdepartementet en hearing där representanterna för hobbyn vardera fick tre minuter på sig att förklara varför lagförslaget måste justeras för att inte föra med sig negativa konsekvenser för fordonsägarna. Med vid hearingen var företrädare för Motorhistoriska Riksförbundet, Sveriges Motorcyklister, M Sverige, American Car Club Sweden, Testa, SFRO och Swedish Street Rod Association.

Läs även Klassikers artikel om ELV och lyssna på vår podd där vi går igenom konsekvenserna ELV-förslaget kan få.

På 1970-talet kom Chevrolet Camaro äntligen ifatt Ford Mustang, som chocklanserats 1964 och som låg i topp i kategorin tuffingar för folket. Den första Camaron kom som 1967 års modell. Generation två följde redan 1970, när hästkraftskriget pågick som värst. Storblocksmotorn hängde med in i den nya generationen och designen tog jättekliv, med en grill väldig nog att sluka de Mustanger som skuttade förbi. Men utseende såväl som uppträdande mjuknade snart, precis som hos ärkerivalen från Ford.

Är det inte första Camaron jag ska ha?
Om du är beredd att betala priset, visst. Men tvåan ger mycket den också, för betydligt mindre pengar. Och medan ettan var en framstressad bil baserad på folkbilen Nova var tvåan helt nykonstruerad och betydligt bättre.

Och vad får jag?
En amerikansk bil med allt vad det innebär. Ett robust fordon med tyngande överhäng och biffig bakaxel. Camaro vände sig främst till en ungdomlig publik. Idag menar de flesta av oss att de äger ett ungdomligt sinne. Så, med barnen utflugna räcker utrymmena i Camaro gott till. Resandet sker tryggt och bekvämt med köregenskaper på en betydligt högre nivå än sextiotalarens. Till cruising funkar Camaro finfint, till och med ett besök på sportvagnsträffen bör kunna accepteras. 

Vilka versioner finns?
Andra generationens Camaro finns endast med kupékaross, därför bär samtliga versioner tilläggsnamnet Coupé. Standardversionen heter Sport Coupé, följd av RS som i Rally Sport och SS som i Super Sport. 1973 lanserades Type LT med betydelsen Luxury Touring. 1979 blev det dags för Berlinetta Coupé att äntra scenen, den hängde kvar till nästa generationsskifte 1982.  

Hur väljer jag modell?
Det beror på vad du är ute efter. Med en produktionstid på tolv år blir utbudet stort. SS 396 är värstingen i familjen, med bigblockmotor både törstig och brutal. Z/28, den andra stentuffa modellen, fick 1970 en motor på 350 kubiktum, en motorstorlek som majoriteten av alla Chevrolet därefter utrustats med. Tidiga Z/28 har uppnått kultstatus så se upp, bilen du så gärna vill ha kan vara en förfalskning. Hittar du en Z/28 med matching numbers, en originalbil, får du räkna med en rejäl prislapp. Det är Type LT som vänder sig till den breda publiken. Körvänligare, nästan billig och med riktigt hyfsad körekonomi. 1975–76 skedde en betydande import av LT genom GM Sverige. 

Hur ser jag skillnad på årsmodellerna?
Förändringar, små som stora, skedde kontinuerligt. Den storsväljande grillen och de tunna kromade kofångarna hängde med fram till och med 1973. Från och med 1974 infördes större stötfångare och 1975 kom en större siktvänligare bakruta. 1978 var det dags för medgivliga gummiaktiga kofångare. 

Berätta mer om egenskaperna!
Sportigast är självklart tidiga SS Coupé och Z/28 – bilar med svällande muskler och en tätvuxen hårmatta på bröstet. Effekten är inte alls lika snärtig till karaktären från 1973 och framåt. Den lågvarviga 350-motorn är emellertid råstark och snudd på outslitlig. Den smått obligatoriska treväxlade automatlådan Turbo Hydramatic 350 är lika slitstark den. Chassimässigt skiljer nästan inget på tidiga och sena modeller. De amerikanska biltillverkarna har alltid varit fenomenala på att behålla äldre teknik och komponenter till nästkommande generation. Utveckling handlar mer om vad ögat möter. 

Att åka i då?
Som sagt, gammal teknik under skalet. Men Camaro har ett stabilt uppträdande genom väl tilltagen spårvidd och hög matchvikt. Vikten är inget som märks på styrningen som tvärtom bjuder upp till pekfingervals. Tjocka golvmattor stänger ute mycket av vägljuden fast du får  räkna med lite gnek här och var. Men en Camaro blir aldrig divig som en gammal italiensk bil kan bli, den funkar gott som rejäl bruksbil om du vill. Bruksbil med stil.

Checklista – kolla detta före köpet!

Kaross
Kolla rosten resten ordnar sig, säger ägarna. Särskilt 1974-77 bör granskas noga. Titta uppe på instrumentbrädan vid framrutan. Kondens kan ha närt rosten en längre tid ute vid A-stolparnas infästning. Extremt svåråtkomligt så åtgärdspaketet för en reparation där kan bli monstruöst. ”Baljan” för torkarna i viloläge kan läcka in vatten i kupén vilket får golvet att till slut murkna. Samma sak med droppande värmeelement. Lukta på mattorna! Framskärmarna har stora rostfickor bakom hjulen. 3 300 kr kostar en ny skärm till en -77:a. Dubbla plåtar under baksätet – rostfälla. Koffertluckan som jäser nertill vid bakstammen likaså.  Rambenen där bladfjädrarna är infästa bör inspekteras. Rostlagning av bakskärmarna innebär att de måste kapas bort, men det finns färdiga plåtar i olika storlekar. Allt utom taket nytillverkas. Säckande dörrar är standard. Även om nya bussningar till dem bara kostar några tior krävs en helg i garaget.  

Mekanik
Chevrolets 350 är hållbar som få. Skulle den ändå gå sönder finns billiga delar, eller mängder av begagnade motorer. Samma med automatlådan TH350. Många byter ändå till den modernare och mer bränslesparande TH700. Den raka sexan är knappast sämre den, men ovanligare. Räkna med att motorer lyfts i och ur åtskilliga gånger, växellådor bytts fram och tillbaka. 

Bromsar
Enklaste teknik. Trummor bak och ventilerade skivor fram. Nya skivor finns för 880 kr hos Hansen Racing. Funktionen är så god som du kan förvänta dig, alltså fjärran från sextiotalsbilarnas mattande och sneddragande bromsar.  

Chassi
Den självbärande karossen har en löstagbar främre hjälpram till framvagnen.  Även om dess infästning och karossbussningar ser okej ut kan de vara sönderrostade. Mycket klurigt att upptäcka, en del ägare byter mot dito av aluminium. Bakaxel upphängd i bladfjädrar får bakhjulen att studsa på gropig väg. Ena sidans stötdämpare bakom axeln, andra sidans framför ska förhindra detta kända faktum. Nya stötdämpare 675 kr. Kolla efter glapp eller oljud i bakaxel och kardanstång. Högt vridmoment lockar till åtskilliga snabba starter med spinnande bakhjul. Knutkors för 145 kr. Speciella bakhjulslager finns som räddar situationen vid hårt slitna drivaxlar och kostar 585 kr.

Inredning
Utföranden i mängd. Passformen på plastdelar är väl så där och limmet i innertaket har långt ifrån samma livslängd som den robusta motorn.
Men även det som kanat snett brukar sitta kvar. Det mesta finns nytillverkat för 1970-73. Ju nyare årsmodell desto svårare blir det. Trender med påmålad vit inredning och plysch avlöstes av nya personliga tolkningar, generation efter generation. Sök originalskick, ju fräschare desto bättre. Priset att återställa kan bli förskräckande. 

Detta har hänt

1970
Ny kaross. Kan den matcha den så populära generation 1? Standard är rak sexa på 155 hk, treväxlad manuell. SS och RS har delad främre stötfångare. RS bär runda parkeringsljus innanför strålkastarna. 

1971
Avgasrening införs, motorerna blir svagare. Köparen kan i princip beställa en RS med SS-specifikation. Ingen bil är den andra lik. Hel kofångare standard

1972
Storrutig grill och nytt blankt vinyltak. Standard 307-tums V8 ger 130 hk, sexan 110 hk. TH 400 automat är tillval. Sista chansen välja tvåstegs PowerGlide. Z/28 starkast med 255 hk. Strejk bromsar tillverkningen.

1973
Skärpta säkerhetskrav tvingar fram förstärkningar bakom stötfångarna. SS med bigblockmotor är historia. RS likaså. Sexan ger 100 hk. Ett glädjeämne blir ändå vinyltak i tio olika färger och strukturer inför nya basmodellen Type LT.

1974 
Big Bumpers gör entré. Helt ny front med lägre grill och stora runda blinkers/parkeringsljus vid strålkastarna. Sista året för Z/28, egentligen ett motortillval, men även för lilla bakrutan. 

1975
Ny bakruta. 20 april körs Woodhead Super Star Cup på Kinnekulle Ring, i folkmun kallad Camaro Cup. Publikfriande klass enbart för mullrande Camarobilar.

1976 
Över 1 000 Chevrolet tas in hit. Flertalet är Camaro. Type LT saluförs som lyxbil. Ford Mustang däremot krymptes redan 1974. Ny 305” V8 på 140 hk.  

1977 
Camaro säljer till slut mer än Mustang. Z28 tillbaka utan snedstreck och som egen modell. Sexan nere på 90 hk i Kalifornien. Dekaler och stripes är vanlig dekorering.

1978 
Mjuka stötfångare integreras med front och akter. Bakom finns riktiga stötupptagande zoner. Det säljs fem olika modeller.

1979
Ny instrumentpanel. Nytt modellnamn – Berlinetta ersätter Type LT. 

1980 
En 231” V6 blir standardmotor med 115 hk. Värsta 350” Turbo Fire V8 i Z28  har 190 hk. 

1981 
The End för generation 2. Servobromsar blir äntligen standard. Nytt är datastyrd lock-up på automatlådan. 

Klassikerägaren

Jessica Drangeus, Chevrolet Camaro Type LT 1977

Camaron är min enda bil och jag kör den bara på sommaren. Har ägt den i tio år. Det är min snälla pappa som servar och byter oljor. Sist bytte han vattenpumpen också. Jag har kofferten full med tvättgrejer och gör manuell gubbtvätt på fredagskvällarna. Bagageräcket är inte använt, det putsar jag bara på. Camaron är så lättkörd enkel och smidig. Jag gör utflykter, ett år drog jag till Idre. På bilprovningen fnissar de förtjust när jag dyker upp. 

Rivalerna då och nu

Ford Mustang
Ärkerival och direkt jämförbara prestanda. Kördes av James Bond och Steve McQueen. Med en aura som tog tio år för Camaro att ta hål på.

Dodge Challenger
Också en berömd filmbil i Vanishing Point. Fanns mellan 1970–74 och fruktades för sin Hemi-motor.  

Mercury Cougar
Ett finare syskon till Mustang. Tog upp kampen mot den allt mer lyxpräglade Chevrolet Camaro.

Glöm inte heller: 
Pontiac Firebird, Dodge Charger, Plymouth Cuda. Och från Europa Opel Commodore GS/E, Ford Granada Coupé, BMW:s och Mercedes coupémodeller.

Reservdelar och service
www.retroparts.se i Stockholm förmedlar delar från Classic Industries Camaro-katalog på 864 sidor. Kolla också med www.hansenracing.se. www.npdlink.com i USA har ett enormt utbud. Alla vanliga svenska aktörer för amerikanska bilar kränger glatt slitdelar. Björn Pettersson på Camaroskroten i Mölndal (031-87 77 27) har många begagnade men också ovanliga nya delar hemma.

Lästips
Urvalet böcker är stort. Varför inte snöa in på hela historien, Camaro 40 Years på 336 sidor och 341 kr. Eller Chevrolet Camaro 1970-81 för 264 kr, båda på www.adlibris.com

Klubbliv
www.camaroclubsweden.com, CCS, har närmare 1 000 medlemmar. Dessutom ett 15-tal regionala avdelningar. Ger ut Camaro Magazinet på 32 sidor fyra gånger om året. Medlemsavgift 400 kr.